Idag bara måste jag tipsa om en novell. Jag har de senaste åren följt Sveriges Radios Novellpris och också använt några av novellerna i min egen undervisning. Olivia Bergdahls novell om Josef Schultz är ett exempel. Det kan du läsa om här:
När jag gick igenom vinnarna från de senaste åren såg jag att Huset av Torgny Lindgren fanns med. Denna novell har givits ut av Novellix.se och som tur var hade jag den i min bokhylla.
Jag började läsa och var fast. Det är något visst med Lindgrens sätt att berätta. Det vemodiga och det humoristiska samsas i samma mening, ibland nästan i samma ord. Språket är enkelt men samtidigt finns där ett stort djup. Och så är det ju det norrländska som hela tiden sipprar igenom. Det finns med i det enstaviga, och inte minst i allt det som inte blir sagt, som här:
Jo, sade jag. Jo. Det förstås.Jo. (s 21)
Det här är en novell som jag tänker man kan använda i sin undervisning. Här finns mycket att diskutera. Och vill man inte läsa den med sina elever kan man njuta av den på egen hand, kanske i samband med julledigheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar