Mallar och instruktioner

torsdag 19 oktober 2017

Svenska boktips från 1830 till idag!

Svenska boktips från 1830 fram till idag! Låter det för bra för att vara sant?

För några veckor sedan var jag inne på boksampo.fi och fick se att de hade publicerat en lista med de 101 bästa finlandssvenska böckerna (1917-2017). Vilken grej, tänkte jag. Det borde jag göra något med men med svenskt fokus. Sagt och gjort. Jag skapade två olika dokument:



Mina dokument delade jag på FB och på Twitter. Jag taggade några av mina läsande vänner i det utvidgade kollegiet och bad dem fylla på med titlar som de ville ha med. Snart spreds dokumenten över hela Sverige och vips så var folk igång med att fylla på med den bästa litteratur de kände till. Det fanns en regel för att få delta, man fick lägga till egna titlar men inte plocka bort någon annans.

Nu, ett par veckor senare, har dokumenten blivit riktigt väl ifyllda. Det finns böcker från 1830 fram till idag. Det man kan se är att fler titlar finns från de senaste årtionden men också att vissa författarskap återkommer. Mycket intressant! Många av de titlar som nämns är också sådana som jag i min svenskundervisning ofta återkommer till. Det är min reflektion som svensklärare på gymnasiet.

I år, när jag är Augustambassadör och bevakar kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok, finns parametern Augustpriset med i mina tankar när jag läser igenom dokumentet för svensk barn- och ungdomslitteratur. Intressant är att flera av de senaste årens vinnare finns med i dokumentet. Vi har Jag saknar dig, jag saknar dig!, Vinterviken, I taket lyser stjärnorna, Pojkarna och När hundarna kommer för att nämna några.


När jag läser igenom dokumentet över svensk barn- och ungdomslitteratur inser jag att inte någon i vårt avlånga land har lagt till en bok från 2017. Jag tänker att det kanske får bli mitt uppdrag. Det finns tre barn- och ungdomsböcker som getts ut i Sverige under 2017 som jag tycker är mycket läsvärda och som jag också hoppas blir nominerade till Augustpriset. Det är ungdomsboken Vakuum av Mia Öström, den moderna spökhistorien Den förskräckliga historien om Lilla Hon av Per Gustavsson och Lena Ollmark och bilderboken Den stora vännen av Ylva Karlsson och Eva Lindström. På måndag kväll vet vi om dessa tre finns med bland de nominerade. Jag hoppas!



Vad ska jag då göra med dokumenten som tar upp svensk litteratur och svensk barn- och ungdomslitteratur? Jag tänker att de ska vara dokument som alla kan få använda. Det kan vara en utgångspunkt för läsintresserade som vill få inspiration och tips på vad man kan läsa. De kan också utgöra underlag för uppgifter i skolan. Böckerna i de två dokumenten lyfts fram när vuxna får säga sitt. Hur skulle dokumenten, listorna, se ut om ungdomar fick välja ut den bästa litteratur som de läst? Dokumenten kan också vara utgångspunkt för vidare diskussioner om litteraturval.

För den som nu känner att ”jag har ju en massa bra böcker som bara måste in på listorna” så finns möjlighet att fortfarande lägga till titlar. Klicka på länkarna som finns här ovan och lägg till de böcker som du vill ha med. Och för den som tänker ”dessa dokument är jag klar med. Finns det inte andra dokument med annat fokus?” så kommer här en glädjande nyhet. Du kan som första person hjälpa till att skapa en lista över Sveriges bästa deckare genom tiderna. Dokumentet når du här:





söndag 15 oktober 2017

Språksociologi - undersökning och Elixir

Sugen på att arbeta med språksociologi i en klass men liter osäker på vad du ska göra? Här kommer två tips som utgår från min egen undervisning i svenska 1 på gymnasiet. Knyck delar eller inspireras till egna planeringar.

Mina elever fick i år göra en mini-undersökning. De gjorde den individuellt och de fick göra den hemma. Undersökningen handlade om att eleverna skulle analysera sitt eget språk utifrån tre aspekter men också intervjua en vuxen i sin närhet samt gärna ytterligare en person utifrån samma aspekter. Det resultat som eleverna fick fram analyserade de sedan i syfte att hitta likheter och skillnader. Nedan ser du en del av uppgifts-beskrivningen.



Till sin hjälp fick eleverna också ut ett enkelt protokoll.


När eleverna genomfört sina intervjuer fick de presentera sin undersökning muntligt för övriga i klassen (vem de intervjuat, ålder och kön på den de intervjuat samt vilka likheter och skillnader de kunnat se). Det blev tydligt för oss alla att svordomarna mer eller mindre var de samma oavsett vem de intervjuat men att slanguttryck skilde sig åt utifrån framför allt ålder. De största skillnaderna fanns när eleverna jämförde hur olika personer använde förkortningar. Vuxna använde färre förkortningar och rätt "traditionella" sådana såsom mvh medan unga använde klart fler förkortningar och många som kom från engelskan såsom brb. 

Genom denna uppgift fick eleverna möjlighet att utgå från sig själva och sitt eget språk och sedan träna sig i att på ett enkelt sätt analysera och dra slutsatser. 

Vi har också under detta arbetsområde arbetat med en skönlitterär text, nämligen novellen Elixir av Alejandro Leiva Wenger. Novellen finns att läsa i Till vår ära.  Har du ännu inte läst novellen tycker jag att du ska göra det. Den bryter mot många av de regler som finns i vårt skriftspråk, samtidigt som den innehåller slang och uttryck som tillhör ungdomsspråk och gruppspråk. Givetvis är det det som gör att den är så bra att använda när man arbetar med språksociologi.




Novellen inleds så här:


Jag valde att läsa novellen högt för mina elever och de fick sedan enligt EPA (enskilt, par, alla) diskutera novellen utifrån ett givet antal frågor. Då jag tycker novellen är mycket intressant att samtala om utifrån ett språkligt perspektiv var det givetvis här fokus låg. Eleverna fick bl a fundera över:

- hur denna novell språkligt skilde sig från novellen Början av Gun-Britt Sundström, som vi tidigare läst.
- hur språket påverkade elevernas läsning av texten
- vad författaren kan ha haft för tanke med att skriva sin novell på detta sätt
- om novellen skulle kunna kopplas samman med några av de olika -lekter som vi gått igenom (sociolekt, idiolekt, dialekt, kronolekt) och vad i texten som kunde exemplifiera dessa -lekter

Sedan diskuterade vi som vanligt novellens handling, struktur, miljö och de olika karaktärer som återfinns i den. Riktigt bra diskussioner fick vi till. 

Jag hoppas att mina två tips kan inspirera dig i ditt arbete. Har du några frågor eller vill diskutera vidare kring området språksociologi får du gärna höra av dig!




fredag 6 oktober 2017

Litteraturpris och läsning av pristagare

Igår tillkännagavs vem som fick årets nobelpris i litteratur, nämligen Kazuo Ishiguro. Det är inte ofta jag kan säga att jag redan läst nobelpristagaren men denna gång kan jag. Det känns bra. Jag ska snart ge mig i kast med flera av hans böcker men innan dess måste jag läsa lite annan litteratur. Nästa vecka offentliggörs de nominerade till ALMA-priset och den 23 oktober får vi reda på vilka som är nominerade till August-priset, kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok. De nominerade till dessa priser får gå före årets nobelpristagare. Varför kanske du undrar? Jo, för att både ALMA- och Augustpriset är mer intressant och också mer relevant för mig som arbetar i skolans värld, tänker jag. De senaste åren har jag använt flera av de nominerades och även pristagarnas böcker i undervisningen. Som förra året då Shaun Tans Ankomsten fick vara en del av ett arbetsområde om grammatik och diktskapande, Grafisk roman och poesi - hur hänger det ihop?.

Litteraturpristagarna återfinns inte bara i klassrummet utan också på andra håll. I julas bestämde Katarina Lycken Rüter och jag att dra igång en läsutmaning med fokus på barn- och ungdomslitteratur. Den fick det väldigt originella namnet, Barn- och ungdomsboksutmaningen 2017. Under två av de tolv utmaningarna är det litteraturpristagare i fokus. I maj ALMA-pristagare och i september August-pristagare. 

Flera av de nominerade böckerna och pristagarna till ALMA- och Augustpriset har även varit upp i Facebook-gruppen Den digitala bokcirkeln. Detta är en grupp, där medlemmarna röstar fram böcker som de sedan samtalar om. En del samtal görs som videosamtal och andra som inlägg direkt i flödet i gruppen. Ofta tas det fram frågor inför de olika samtalen. Som här när Schiefauers Pojkarna skulle diskuteras, Frågor till Pojkarna av Schiefauer. Och så här lät det när vi var några som samtalade om Shaun Tans författarskap.




Nu väntar jag med spänning på att få namnen och titlarna på de nominerade till ALMA- och Augustpriset. Så fort jag har fått dem ska det börja läsas. En mycket intressant läshöst väntar för mig. 

Om man redan nu är intresserad av att läsa något med sina elever kan jag tipsa om de romaner som finns med i Läsrörelsens projekt Berättelser som förändrar. När min skola deltog föregående termin valde jag att tillsammans med elever på Bygg- och anläggningsprogrammet läsa Johan Unenges Mitt extra liv och Lois Lowrys Den utvalde. Båda böckerna fungerar utmärkt att använda vid gemensam läsning och med elever som inte är världens mest läsvana. Och är det så att du inte riktigt vet hur du ska dra igång ett läsprojekt i klassen kan du kanske knycka något från mig. Kolla exempelvis in detta inlägg, Gemensam romanläsning i svenska 1 eller det här som handlar om Aidan Chambers modell för boksamtal, Läsårets sista novellsamtal.





måndag 2 oktober 2017

Jag är August-ambassadör!

En spännande höst väntar för min del. Jag är utsedd till August-ambassadör och kommer att bevaka kategorin Årets svenska barn- och ungdomsbok. Det passar mig perfekt, då jag gärna läser böcker inom denna kategori. För dig som följer min blogg innebär det att en hel del av höstens inlägg kommer att handla om August-priset och de nominerade böckerna. Givetvis kommer det att finnas en koppling till hur böckerna kan användas i skolan och i undervisningen. Kanske kommer också någon av böckerna att vara med som bok att samtala om i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. Är du inte med i gruppen Den digitala bokcirkeln får du gärna ansöka om medlemskap. 

Den 23 oktober kommer årets nominerade böcker till August-priset att offentliggöras och jag kommer att vara på plats på Scenkonstmuseet för att bevaka.  Redan nu kan man köpa biljetter till eventet. Biljetter köpes via http://bit.ly/Augustnominering17. Möjlighet finns till rabatterat pris. Välj då biljettyp Augustambassadör och ange rabattkoden amb77. Rabatten är giltig till den 10 oktober men antalet biljetter är begränsat, så först till kvarn!