tisdag 26 september 2017

Stöd vid läsning av texter som ligger på nätet

I samband med att jag får nya elever i början av ett läsår brukar jag se till att de får hjälp med att dra ner olika tillägg till webbläsaren Chrome. Ett tillägg som är riktigt bra om man arbetar med artiklar som ligger digitalt är Mercury Reader. Du hittar det i Web Store. Det du behöver göra är att lägga till det och aktivera det. När det är gjort kan du använda det till alla texter som du och dina elever ska läsa.



Genom Mercury Reader försvinner allt det som finns runt själva artikeln och endast texten och tillhörande bilder återstår. Det gör att eleverna får mycket lättare att läsa och arbeta med den text som de har valt. 

Nedan ser du först en del av text så som den ser ut när man hittar den på Aftonbladet. Sedan har jag valt att klicka på Mercury Reader-symbolen och då ser samma text ut som på bild två.

Bild 1:




Bild 2:



onsdag 20 september 2017

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 



Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:


Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 


torsdag 7 september 2017

Läskunnighetens dag - vad passar då bättre än några lästips?

Imorgon, fredagen den 8 september, är det dags för Läskunnighetens dag. Det är den dag som firas både nationellt och internationellt. Det är också en dag som firats under lång tid. År 1946 valde UNESCO att inleda Läskunnighetens dag. I samband med firandet hålls en konferens i Paris på UNESCOS huvudkontor och i år är rubriken för konferensen, Literacy in a digital world. Det är en konferens som jag gärna skulle delta på.




I Kristianstad pågår just nu Kristianstads Bokfestival och för den som inte bara vill läsa böcker under Läskunnighetens dag utan också träffa författare rekommenderas ett besök till Kulturkvarteret. Festivalen pågår under dagarna tre. Mer information finns att läsa här, Kristianstads Bokfestival.

För att fira Läskunnighetens dag tänkte jag bjuda på några riktigt bra lästips. Först ut, några ungdomsromaner. Sedan kommer ett par tips för de yngre läsarna och allra sist tips på podd som lyfter litteratur att använda med elever i klassrummet.

Grymheten av Scott Bergstrom
Vilken cool huvudperson det är i denna bok. 17-åriga Gwendolyn står plötsligt utan någon familj, då pappan spårlöst försvinner från sitt jobb. Snart visar det sig att pappan arbetar inom CIA och försvann när han träffade en av sina kontakter under ett besök i Europa. Gwendolyn inser att CIA inte kommer att hjälpa till att hitta hennes pappa och hon bestämmer sig för att hitta honom på egen hand. 

Detta är en bok med högt tempo, med en riktigt cool huvudperson och med en story som håller rakt igenom. Läs den!




Idag är allt av Nicola Yoon
Om Natasha och Daniel som möts under en dag, den dag som ska bli Natashas sista i USA. Hon och hennes familj ska utvisas till hemlandet Jamaica, något Natasha inte alls önskar. Det är en roman om kärlek, om utanförskap, om att följa sina drömmar. Boken är berättartekniskt snyggt uppbyggd och författaren lyckas hålla läsaren trollbunden från sida ett. 



Första naturhjälpen räddar djuren av Grethe Rottböll och Anna-Karin Garhamn
I denna bok får läsaren följa Leija och Udde som hjälper djur som de stöter på i naturen. De bygger holkar till fladdermöss, hus till igelkottar och små insektsbon till insekterna. Berättande partier varvas med fakta om olika djur. De fina illustrationerna bidrar till att skapa en helhet och ett sammanhang. Detta är en bok för de som precis börjat läsa eller de som gärna lyssnar när någon i närheten läser högt.



Legenden om Tann av Niklas Krog
Detta är en serie som består av tio delar. Serien passar barn som lärt sig läsa och som vill läsa spännande böcker på egen hand. Böckerna handlar om några dvärgar och man får följa med in i en magisk värld.


Sist men inte minst ett podd-tips. Kollegan Marit Hammarland och jag driver podden Sånt vi läser (den hette förr Wendespodden) och i den lyfter vi fram litteratur som vi tänker kan passa bra att använda i undervisning men givetvis också går att läsa på egen hand. Lyssna gärna på vårt senaste avsnitt Liv efter liv!





Och för den som vill lyssna på avsnitten från förra läsåret kommer de här nedan.


onsdag 6 september 2017

Twitter-poesi in i undervisningen!

Twitter-poesi, visst låter det coolt! Poesi på twitter, poesi med få ord och få tecken, poesi som sprids i våra sociala medier. Det ska mina elever få testa i år. Jag tänker att vi ska utgå från andra poeters dikter och då gärna dikter som är korta och som kan rymmas inom twitter-gränsen på 140 tecken. 

En poet som jag tänker att vi ska närma oss är Adrian Perera och framför allt hans nya White monkey (2017). Här är en av hans dikter och har jag inte räknat fel består den av 135 tecken:

När hon inte jobbar
försvinner min mor i vårt största täcke.

Ibland lyfter jag på hennes ögonlock
för att hon ska se hur en lördag ser ut.



Men inte bara andras dikter ska vi ta hjälp av. Vi ska också ta hjälp av bilder och konstverk och så ord så klart. Att skriva en dikt utifrån ett givet ord kan vara en väg att gå. 

Vårt arbete ska rymmas inom Jag skriver och twitter-poesi kommer att vara ett moment av flera. Det blir andra året som mina elever arbetar med jagskriver.nu och redan förra året skrev jag en del inlägg om elevernas arbete. Läs gärna vidare i dem:




Har du skrivit twitter-poesi med dina elever? Dela gärna med dig av tips och idéer genom att lämna en kommentar på detta inlägg eller genom att höra av dig till mig.