måndag 24 april 2017

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.


Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.


Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?


måndag 17 april 2017

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 




För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!





onsdag 5 april 2017

Skönlitteratur för att lyfta ”svåra” frågor!

Att arbeta med skönlitteratur i alla skolämnen är något som jag förespråkar. Jag undervisar själv i svenska och historia och under mina lektioner finns alltid litteraturen med. Nyligen läste jag högt ur På västfronten intet nytt, Remarques klassiska bok, när jag introducerade första världskriget. Eleverna lyssnade intresserat. - Var det så det gick till? frågade en elev mig efter läsningen.

Litteraturen skapar frågor men kan också hjälpa eleverna att få en förförståelse för ett ämne eller ge dem möjlighet att få se en händelse eller en situation ur ett annat perspektiv. Litteraturen kan också vara en hjälp när man som lärare vill ta upp frågor som kan upplevas som ”svåra”.

I vår har två av mina kollegor arbetat med ett arbetsområde som rör sexualitet, sex och samlevnad inom ämnet Naturkunskap. Utgångspunkt var denna del ur det centrala innehållet:

·       Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

I samband med planeringen av arbetsområdet frågade de om jag hade något tips på en skönlitterär bok som skulle kunna användas. Då jag nyligen hade läst ungdomsromanen Golden boy. Ljudet av något som spricker av Abigail Tarttelin, tipsade jag dem om den. 




I romanen får man möta Max som föds som intersex, alltså i en kropp som inte går att könsbestämma. Den skulle definitivt kunna användas i detta arbetsområde, tänkte jag. Sagt och gjort. De lånade boken av mig och i samråd valde vi ut ett par utdrag som de skulle läsa högt.

Det kollegorna ville få till med det skönlitterära inslaget var diskussioner. Diskussionerna skulle byggas upp genom EPA-modellen (Enskilt – Par – Alla). Förutom Golden boy användes också utdrag ur den norska ungdomsserien SKAM, där man får möta Isak och Eskild som båda är homosexuella.

Genom skönlitteraturen och filmklippen kunde eleverna diskutera rätten att få vara den man är men också frågor om normer och värderingar och hur de påverkar oss när vi möter ”den andre”. Diskussionerna blev riktigt bra och de gav eleverna möjlighet att få utlopp för frågor och tankar inom ett ämnesområde som ibland kan upplevas som ”svårt”.