Mallar och instruktioner

onsdag 20 september 2017

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 



Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:


Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 


torsdag 7 september 2017

Läskunnighetens dag - vad passar då bättre än några lästips?

Imorgon, fredagen den 8 september, är det dags för Läskunnighetens dag. Det är den dag som firas både nationellt och internationellt. Det är också en dag som firats under lång tid. År 1946 valde UNESCO att inleda Läskunnighetens dag. I samband med firandet hålls en konferens i Paris på UNESCOS huvudkontor och i år är rubriken för konferensen, Literacy in a digital world. Det är en konferens som jag gärna skulle delta på.




I Kristianstad pågår just nu Kristianstads Bokfestival och för den som inte bara vill läsa böcker under Läskunnighetens dag utan också träffa författare rekommenderas ett besök till Kulturkvarteret. Festivalen pågår under dagarna tre. Mer information finns att läsa här, Kristianstads Bokfestival.

För att fira Läskunnighetens dag tänkte jag bjuda på några riktigt bra lästips. Först ut, några ungdomsromaner. Sedan kommer ett par tips för de yngre läsarna och allra sist tips på podd som lyfter litteratur att använda med elever i klassrummet.

Grymheten av Scott Bergstrom
Vilken cool huvudperson det är i denna bok. 17-åriga Gwendolyn står plötsligt utan någon familj, då pappan spårlöst försvinner från sitt jobb. Snart visar det sig att pappan arbetar inom CIA och försvann när han träffade en av sina kontakter under ett besök i Europa. Gwendolyn inser att CIA inte kommer att hjälpa till att hitta hennes pappa och hon bestämmer sig för att hitta honom på egen hand. 

Detta är en bok med högt tempo, med en riktigt cool huvudperson och med en story som håller rakt igenom. Läs den!




Idag är allt av Nicola Yoon
Om Natasha och Daniel som möts under en dag, den dag som ska bli Natashas sista i USA. Hon och hennes familj ska utvisas till hemlandet Jamaica, något Natasha inte alls önskar. Det är en roman om kärlek, om utanförskap, om att följa sina drömmar. Boken är berättartekniskt snyggt uppbyggd och författaren lyckas hålla läsaren trollbunden från sida ett. 



Första naturhjälpen räddar djuren av Grethe Rottböll och Anna-Karin Garhamn
I denna bok får läsaren följa Leija och Udde som hjälper djur som de stöter på i naturen. De bygger holkar till fladdermöss, hus till igelkottar och små insektsbon till insekterna. Berättande partier varvas med fakta om olika djur. De fina illustrationerna bidrar till att skapa en helhet och ett sammanhang. Detta är en bok för de som precis börjat läsa eller de som gärna lyssnar när någon i närheten läser högt.



Legenden om Tann av Niklas Krog
Detta är en serie som består av tio delar. Serien passar barn som lärt sig läsa och som vill läsa spännande böcker på egen hand. Böckerna handlar om några dvärgar och man får följa med in i en magisk värld.


Sist men inte minst ett podd-tips. Kollegan Marit Hammarland och jag driver podden Sånt vi läser (den hette förr Wendespodden) och i den lyfter vi fram litteratur som vi tänker kan passa bra att använda i undervisning men givetvis också går att läsa på egen hand. Lyssna gärna på vårt senaste avsnitt Liv efter liv!





Och för den som vill lyssna på avsnitten från förra läsåret kommer de här nedan.


onsdag 6 september 2017

Twitter-poesi in i undervisningen!

Twitter-poesi, visst låter det coolt! Poesi på twitter, poesi med få ord och få tecken, poesi som sprids i våra sociala medier. Det ska mina elever få testa i år. Jag tänker att vi ska utgå från andra poeters dikter och då gärna dikter som är korta och som kan rymmas inom twitter-gränsen på 140 tecken. 

En poet som jag tänker att vi ska närma oss är Adrian Perera och framför allt hans nya White monkey (2017). Här är en av hans dikter och har jag inte räknat fel består den av 135 tecken:

När hon inte jobbar
försvinner min mor i vårt största täcker.

Ibland lyfter jag på hennes ögonlock
för at hon ska se hur en lördag ser ut.



Men inte bara andras dikter ska vi ta hjälp av. Vi ska också ta hjälp av bilder och konstverk och så ord så klart. Att skriva en dikt utifrån ett givet ord kan vara en väg att gå. 

Vårt arbete ska rymmas inom Jag skriver och twitter-poesi kommer att vara ett moment av flera. Det blir andra året som mina elever arbetar med jagskriver.nu och redan förra året skrev jag en del inlägg om elevernas arbete. Läs gärna vidare i dem:




Har du skrivit twitter-poesi med dina elever? Dela gärna med dig av tips och idéer genom att lämna en kommentar på detta inlägg eller genom att höra av dig till mig.

lördag 26 augusti 2017

Språkplay, en ingång till det svenska språket

Har du använt dig av appen Språkplay? Om inte, måste du bara testa. 



Detta är en app som passar ypperligt att använda med elever, både barn och vuxna, som behöver lära sig det svenska språket. Appen bygger på SVT:s program och genom programmen utvecklar man det svenska språket. Låter det krångligt? Det är det inte.

Första gången du går in i appen får du ställa in din språknivå, alltså hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns sex nivåer att välja, från nybörjare till flytande. Sedan fyller du i det språk som är ditt modersmål eller det som du bäst behärskar. I dagsläget finns det 18 språk att välja mellan.



När du gjort detta kan du börja använda appen. Du kan välja program genom att söka, genom att utgå från kategorier eller genom att börja med de som appen rekommenderar för dig. I exemplet nedan har jag utgått från Lilla Aktuellt. När jag valt program sätter jag igång det. Som elev får jag se programmet, samtidigt som texten skrivs in under programrutan. 



Är det ett ord jag inte förstår kan jag klicka på det, lyssna på det en gång till och få en förklaring både på svenska och det språk som är mitt modersmål. Jag kan sedan se vidare på programmet.




När jag sett klart programmet kan jag testa mina kunskaper genom att fylla i en "luck-text".




Det som jag gillar med appen är att den utgår från SVT:s program och att det finns program för alla åldrar. Vill man arbeta med nutidsfrågor och händelser i vår omvärld är appen också mycket bra. Det finns mycket att välja på. Jag nämnde Lilla Aktuellt ovan men man kan också använda Nyheter på lätt svenska. Jag upplever även att kombinationen film, bild, ljud, text skapar goda förutsättningar för lärande. Likaså gör elevens möjlighet att interagera med tv-programmen. 




måndag 21 augusti 2017

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör.

Det är lördag kväll. Sonen kommer fram till mig:

- Mamma, kan inte jag få bli sån som du...som skriver böcker?

Snart tog han fram sin chromebook och satte igång att skriva. Här skulle det bli en berättelse, en berättelse om Björnarna och Ormarna, två lag som möttes i en handbollsmatch. 




Den här händelsen gjorde att jag började reflektera. Det är viktigt med förebilder men det är också viktigt att visa vad man gör och hur man gör det. "Görandet" är ofta viktigare än "sägandet". Jag kan säga en sak om och om igen men vet inte mottagaren vad det praktiskt innebär blir det svårt att genomföra det. 

I undervisningen behöver man tänka på detta. Som lärare måste man modellera, tänka högt och visa VAD eleverna ska göra men också HUR de ska göra det. Eleverna måste få en förebild som de kan apa efter eller åtminstone förhålla sig till. När de har det kan de själva komma igång. Den där tröskeln, som för vissa elever är så oerhört hög, reduceras då. Det skapas bättre förutsättningar för lärande och det är ju något som vi lärare eftersträvar.

Så nu när terminen dragit igång funderar jag för fullt över min egen undervisning. Hur gör jag för att mina elever ska få de bästa förutsättningarna? Om jag vill att mina elever ska läsa, då kanske jag måste läsa. Om jag vill att mina elever ska skriva, då kanske jag måste skriva. För det är ju faktiskt så att det finns en viss sanning i det gamla ordspråket:

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör. 


torsdag 22 juni 2017

Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt





Jag hoppas att du får en härlig sommar!



lördag 17 juni 2017

Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg

Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Modellen kallas "Text och tanke" och finns beskriven både här och där. Inspiration till mitt arbete fick jag av Litteraturbanken och den lärarhandledning eller metod-bok som finns på sidan. 

Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det kan vara en formulering, en händelse eller varför inte en karaktär? Det kan vara sådant man gillar men också sådant som man absolut inte tycker om. 

Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". Det blir med andra ord citat från boken. Till citatet lägger man till sidan, så att man kan komma tillbaka till citatet om man så önskar. I läsprotokollet skriver man också in på vilket sätt man reagerar på citatet eller om man hellre vill de tankar som man har kopplat till citatet. Det gör man under rubriken "Tanke". Det kan exempelvis se ut så här:



När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. När alla läst till denna sida kan man dela in klassen i grupper och låta dem få delge varandra sina loggar. På så sätt får eleverna möjlighet att berätta om sin läsning och de kan tillsammans hjälpa till att förklara, ge varandra olika tolkningar och ibland bara bekräfta det som något sagt. 

Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. 


 ***

I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".  Är du intresserad av att läsa ungdomsromaner, testa olika samtalsmodeller eller helt enkelt bara få tips på frågor och uppgifter till utvalda romaner får du gärna gå med i gruppen.  

                       

fredag 2 juni 2017

Att knäcka läskoden

Att knäcka läskoden, det är bland det häftigaste man kan vara med om. Helt plötsligt kan man börja läsa alla de bokstäver som finns runtomkring en. Bokstäverna blir till ord och orden blir till meningar. Samtidigt börjar man själv också skapa ord och meningar. Ofta skriver man så som det låter och det där med interpunktion och mellanrum mellan ord är ingenting man inledningsvis har koll på. Här är ett exempel "Nuskajagjörafiskentilensombi" (Nu ska jag göra fisken till en zombie). 


Bilden med exempeltexten kommer från ett digitalt verktyg som kan användas i undervisningen redan med de elever som precis börjat läsa och skriva men också för de elever som är äldre och redan har knäckt läskoden. Är man språklärare kan också detta verktyg stimulera skapandet på det nya språket. Jag tänker både på andraspråksinlärningen och på språk som tyska, franska och engelska. 

Verktyget heter StoryBird och går ut på att man skapar egna sagor utifrån bilder och illustrationer som finns i programmet. Som lärare kan man skapa lärarkonto och till det koppla eleverna man har i sin klass (under rubriken Studio). Man kan också som lärare dela ut uppdrag, där man styr vad det är för typ av saga/berättelse som eleverna ska skriva (också under Studio). 



StoryBird fungerar både på dator och surfplatta, så länge man har Internetuppkoppling. Sagorna som man gör kan man sedan dela och exempelvis lägga på klassens blogg eller i ett mejl till föräldrarna. Vill man kan man också bjuda in föräldrarna till StoryBird. De kommer då att kunna se sina barns sagor och berättelser.

StoryBird är mycket lätt att använda och eleverna lär sig snart själva arbeta och skapa i det.

Har du aldrig hört talas om StoryBird innan tycker jag definitivt att du ska kolla upp det. Det är gratis att använda. För ett par år sedan tog jag fram en enkel manual som du gärna får utgå ifrån. Du hittar den här:





torsdag 25 maj 2017

Svensklärare och kulturtant?

Är jag en kulturtant? Frågan ställde jag mig efter att ha läst en krönika skriven av Emmy Abrahamsson, författaren som bland annat skrivit romanen "Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske".

I krönikan "Kulturtanten - vår tids superhjälte" (publicerad i Kristianstadsbladet fredagen den 12 maj 2017) lyfte Abrahamsson fram begreppet kulturtant och menade att kulturtanten kan ses som vår tids superhjälte. Det är hon som håller kulturvärlden levande. Det är hon som kommer på alla kulturevenemang och därmed ser till att de kan finnas. Hon är med på författarbesök, på vernissager, på konserter och på utställningar. Under min läsning av krönikan log jag vid flertalet tillfällen. Igenkänningen var hög. Kanske är det så att jag är en kulturtant. Jag är inte riktigt så gammal som de Abrahamsson lyfter fram (pensionärer) men i sinnet är jag definitivt en kulturtant.

Mina elever får uppleva kulturtanten i mig jämnt och ständigt. Jag tar med dem på utställningar, de får träffa författare och de får gå på teater. För några veckor sedan var jag iväg med mina grabbar på Bygg- och anläggningsprogrammet och tittade på musikalen Footloose. Jag vill att mina elever under sin skoltid ska få uppleva kulturens kraft och också få inblick i vad kulturlivet kan erbjuda. För mig är det en del av svenskundervisningen.

Jag tror inte jag är ensam om att ha detta kall. Ofta möter jag lärare som vill ge eleverna mer än bara det klassrummet kan erbjuda. För mig är det oerhört viktigt då många av mina elever inte tar del av kulturutbudet på sin fritid. En del har aldrig varit på en större teater och många av dem har aldrig träffat en författare. Om inte jag visar dem vad det finns för alternativ får de kanske aldrig ens upp ögonen för dem, så tänker jag. Är jag då en kulturtant? Ja, jag är definitivt en kulturtant och jag är en stolt sådan.

tisdag 9 maj 2017

Tänk så mycket bra material det finns...

I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever.

Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. De byts ut då och då, så det finns hela tiden nya att välja mellan.

Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Det finns riktigt bra texter att hämta via exempelvis Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Är man intresserad av Strindbergs Ett halvt ark papper finns den numera på flera språk. Du kan läsa den eller lyssna på den.

Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet.

Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. Där finns texter och arbetsuppgifter kopplat till två teman, "Språk & Kultur" samt "Klimat & Natur".

I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom.  Här finns en mängd intressanta arbetsuppgifter kopplat till just hållbarhet. Eleverna kan få träna sig i att göra poddar, skriva debattartiklar eller spela in filmer.

Jag hoppas att mina tips kommer till användning!



måndag 24 april 2017

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.


Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.


Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?


måndag 17 april 2017

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 




För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!





onsdag 5 april 2017

Skönlitteratur för att lyfta ”svåra” frågor!

Att arbeta med skönlitteratur i alla skolämnen är något som jag förespråkar. Jag undervisar själv i svenska och historia och under mina lektioner finns alltid litteraturen med. Nyligen läste jag högt ur På västfronten intet nytt, Remarques klassiska bok, när jag introducerade första världskriget. Eleverna lyssnade intresserat. - Var det så det gick till? frågade en elev mig efter läsningen.

Litteraturen skapar frågor men kan också hjälpa eleverna att få en förförståelse för ett ämne eller ge dem möjlighet att få se en händelse eller en situation ur ett annat perspektiv. Litteraturen kan också vara en hjälp när man som lärare vill ta upp frågor som kan upplevas som ”svåra”.

I vår har två av mina kollegor arbetat med ett arbetsområde som rör sexualitet, sex och samlevnad inom ämnet Naturkunskap. Utgångspunkt var denna del ur det centrala innehållet:

·       Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

I samband med planeringen av arbetsområdet frågade de om jag hade något tips på en skönlitterär bok som skulle kunna användas. Då jag nyligen hade läst ungdomsromanen Golden boy. Ljudet av något som spricker av Abigail Tarttelin, tipsade jag dem om den. 




I romanen får man möta Max som föds som intersex, alltså i en kropp som inte går att könsbestämma. Den skulle definitivt kunna användas i detta arbetsområde, tänkte jag. Sagt och gjort. De lånade boken av mig och i samråd valde vi ut ett par utdrag som de skulle läsa högt.

Det kollegorna ville få till med det skönlitterära inslaget var diskussioner. Diskussionerna skulle byggas upp genom EPA-modellen (Enskilt – Par – Alla). Förutom Golden boy användes också utdrag ur den norska ungdomsserien SKAM, där man får möta Isak och Eskild som båda är homosexuella.

Genom skönlitteraturen och filmklippen kunde eleverna diskutera rätten att få vara den man är men också frågor om normer och värderingar och hur de påverkar oss när vi möter ”den andre”. Diskussionerna blev riktigt bra och de gav eleverna möjlighet att få utlopp för frågor och tankar inom ett ämnesområde som ibland kan upplevas som ”svårt”.

onsdag 29 mars 2017

Varför avsluta med samtal i mindre grupp?

Många av er som följt mina inlägg vet att jag gillar Aidan Chambers modell för boksamtal.  När det var dags att avsluta vår gemensamma läsning med Johan Unenges serieroman Mitt extra liv valde jag och skolans bibliotekarie därför att använda just Chambers modell. Det är en modell som är mycket enkel att använda och det är en modell som utgår från elevernas tankar och erfarenheter. Är det så att du är intresserad av att läsa in dig på modellen kan du alltid läsa i Aidan Chambers böcker men du kan också läsa om den i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning (s 37-55). I den beskriver jag hur jag konkret arbetar med modellen. 



Idag var det då dags för eleverna att ha sina samtal i mindre grupp. Jag hade 7-8 elever/grupp och höll på lite kortare tid än vanligt (40 minuter). Det var många intressanta tankar som eleverna lyfte fram och det allra bästa var att de kunde hjälpa varandra fylla i alla frågetecken och oklarheter. Med sig hade de sina läsprotokoll som de fyllt i för hand. Ett av protokollen ser ut så här:




Efter att eleverna fyllt på med alla sina tankar på tavlan och kopplat samman det som hörde ihop med vartannat såg klassrumstavlan ut så här:






Precis som vanligt fick också mina elever utvärdera samtalsmodellen. De fick sätta in den på en skala mellan 1 och 5. Riktigt roligt var det att 79 % av dem gav modellen en 4:a eller 5:a och lägger jag till de elever som gav modellen en 3:a blev procentsatsen 93 %. Det eleverna gillar med modellen är att de får hjälp att tolka och förstå intrigen och det som huvudpersonen är med om. Alla deras frågetecken blir uträtade. De tycker också om att de får höra hur andra har tolkat de händelser som äger rum då det ger dem nya perspektiv på handlingen. 

Dagens samtal handlade mycket om romanens slut, om att läsa mellan raderna och hur man kan se på Abdis och Mattias relation samt relationen mellan Alva och Mattias. 

torsdag 23 mars 2017

Gemensam läsning, då är alla med på tåget!

 ”…och så slutar serieromanen Mitt extra liv.”





Jag har precis läst de sista sidorna högt för mina elever. Det blir dags för att arbeta med frågorna till det sista lässtoppet. Som vanligt skriver eleverna på sina Chromebook i det dokument som de döpt till "Berättelser som förändrar". De funderar över:

Lässtopp 6 sidan 291:
1. Slutade boken som du trodde?
2. Hade boken kunnat sluta på något annat sätt? Hur i så fall? Förklara.
3. Påminde boken om något annat du har läst eller sett eller kanske själv varit med om? Berätta.


Även om boken nu är färdigläst är inte vårt arbete färdigt. Vi ska fortsätta och vi gör det genom boksamtal enligt Aidan Chambers modell. Eleverna har under vår gemensamma läsning fått ut post it-lappar som de kunnat stoppa in i boken på de ställen där det funnits saker som de reagerat på. De har också haft läsprotokoll som de successivt kunnat fylla i.




På onsdag nästa vecka kommer våra samtal att äga rum. De genomförs i mindre grupp (8 elever i varje) och varje grupp har ungefär 45 minuter till sitt förfogande.

Redan nu har jag kunnat ta del av elevernas tankar om boken. Jag har allas läsloggar i Drive och kan där läsa om spirande kärlek, hur det känns i kroppen när man bli kär, hur svårt det är att veta vad som är rätt eller fel och hur eleverna själva skulle ha gjort om de varit i Mattias kläder. Det ska därför bli riktigt spännande att få vara en del i de kommande boksamtalen. Vad är det för saker de kommer att lyfta? Vad är det de gillar eller kanske ogillar? Vilka frågetecken finns och har de hittat några mönster eller kopplingar?


Som vanligt blir utgångspunkten för samtalen just elevernas tankar. Det är deras läsning som är i fokus. De ska få dela med sig av den men också ta del av de andras läsning. Joseph Conrad lär ha sagt att läsaren skriver halva boken. Undrar hur elevernas "skrivande" av Mitt extra liv ser ut. På onsdag vet jag!