Mallar och instruktioner

måndag 24 april 2017

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.


Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.


Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?


måndag 17 april 2017

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 




För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!





onsdag 5 april 2017

Skönlitteratur för att lyfta ”svåra” frågor!

Att arbeta med skönlitteratur i alla skolämnen är något som jag förespråkar. Jag undervisar själv i svenska och historia och under mina lektioner finns alltid litteraturen med. Nyligen läste jag högt ur På västfronten intet nytt, Remarques klassiska bok, när jag introducerade första världskriget. Eleverna lyssnade intresserat. - Var det så det gick till? frågade en elev mig efter läsningen.

Litteraturen skapar frågor men kan också hjälpa eleverna att få en förförståelse för ett ämne eller ge dem möjlighet att få se en händelse eller en situation ur ett annat perspektiv. Litteraturen kan också vara en hjälp när man som lärare vill ta upp frågor som kan upplevas som ”svåra”.

I vår har två av mina kollegor arbetat med ett arbetsområde som rör sexualitet, sex och samlevnad inom ämnet Naturkunskap. Utgångspunkt var denna del ur det centrala innehållet:

·       Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

I samband med planeringen av arbetsområdet frågade de om jag hade något tips på en skönlitterär bok som skulle kunna användas. Då jag nyligen hade läst ungdomsromanen Golden boy. Ljudet av något som spricker av Abigail Tarttelin, tipsade jag dem om den. 




I romanen får man möta Max som föds som intersex, alltså i en kropp som inte går att könsbestämma. Den skulle definitivt kunna användas i detta arbetsområde, tänkte jag. Sagt och gjort. De lånade boken av mig och i samråd valde vi ut ett par utdrag som de skulle läsa högt.

Det kollegorna ville få till med det skönlitterära inslaget var diskussioner. Diskussionerna skulle byggas upp genom EPA-modellen (Enskilt – Par – Alla). Förutom Golden boy användes också utdrag ur den norska ungdomsserien SKAM, där man får möta Isak och Eskild som båda är homosexuella.

Genom skönlitteraturen och filmklippen kunde eleverna diskutera rätten att få vara den man är men också frågor om normer och värderingar och hur de påverkar oss när vi möter ”den andre”. Diskussionerna blev riktigt bra och de gav eleverna möjlighet att få utlopp för frågor och tankar inom ett ämnesområde som ibland kan upplevas som ”svårt”.

onsdag 29 mars 2017

Varför avsluta med samtal i mindre grupp?

Många av er som följt mina inlägg vet att jag gillar Aidan Chambers modell för boksamtal.  När det var dags att avsluta vår gemensamma läsning med Johan Unenges serieroman Mitt extra liv valde jag och skolans bibliotekarie därför att använda just Chambers modell. Det är en modell som är mycket enkel att använda och det är en modell som utgår från elevernas tankar och erfarenheter. Är det så att du är intresserad av att läsa in dig på modellen kan du alltid läsa i Aidan Chambers böcker men du kan också läsa om den i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning (s 37-55). I den beskriver jag hur jag konkret arbetar med modellen. 



Idag var det då dags för eleverna att ha sina samtal i mindre grupp. Jag hade 7-8 elever/grupp och höll på lite kortare tid än vanligt (40 minuter). Det var många intressanta tankar som eleverna lyfte fram och det allra bästa var att de kunde hjälpa varandra fylla i alla frågetecken och oklarheter. Med sig hade de sina läsprotokoll som de fyllt i för hand. Ett av protokollen ser ut så här:




Efter att eleverna fyllt på med alla sina tankar på tavlan och kopplat samman det som hörde ihop med vartannat såg klassrumstavlan ut så här:






Precis som vanligt fick också mina elever utvärdera samtalsmodellen. De fick sätta in den på en skala mellan 1 och 5. Riktigt roligt var det att 79 % av dem gav modellen en 4:a eller 5:a och lägger jag till de elever som gav modellen en 3:a blev procentsatsen 93 %. Det eleverna gillar med modellen är att de får hjälp att tolka och förstå intrigen och det som huvudpersonen är med om. Alla deras frågetecken blir uträtade. De tycker också om att de får höra hur andra har tolkat de händelser som äger rum då det ger dem nya perspektiv på handlingen. 

Dagens samtal handlade mycket om romanens slut, om att läsa mellan raderna och hur man kan se på Abdis och Mattias relation samt relationen mellan Alva och Mattias. 

torsdag 23 mars 2017

Gemensam läsning, då är alla med på tåget!

 ”…och så slutar serieromanen Mitt extra liv.”





Jag har precis läst de sista sidorna högt för mina elever. Det blir dags för att arbeta med frågorna till det sista lässtoppet. Som vanligt skriver eleverna på sina Chromebook i det dokument som de döpt till "Berättelser som förändrar". De funderar över:

Lässtopp 6 sidan 291:
1. Slutade boken som du trodde?
2. Hade boken kunnat sluta på något annat sätt? Hur i så fall? Förklara.
3. Påminde boken om något annat du har läst eller sett eller kanske själv varit med om? Berätta.


Även om boken nu är färdigläst är inte vårt arbete färdigt. Vi ska fortsätta och vi gör det genom boksamtal enligt Aidan Chambers modell. Eleverna har under vår gemensamma läsning fått ut post it-lappar som de kunnat stoppa in i boken på de ställen där det funnits saker som de reagerat på. De har också haft läsprotokoll som de successivt kunnat fylla i.




På onsdag nästa vecka kommer våra samtal att äga rum. De genomförs i mindre grupp (8 elever i varje) och varje grupp har ungefär 45 minuter till sitt förfogande.

Redan nu har jag kunnat ta del av elevernas tankar om boken. Jag har allas läsloggar i Drive och kan där läsa om spirande kärlek, hur det känns i kroppen när man bli kär, hur svårt det är att veta vad som är rätt eller fel och hur eleverna själva skulle ha gjort om de varit i Mattias kläder. Det ska därför bli riktigt spännande att få vara en del i de kommande boksamtalen. Vad är det för saker de kommer att lyfta? Vad är det de gillar eller kanske ogillar? Vilka frågetecken finns och har de hittat några mönster eller kopplingar?


Som vanligt blir utgångspunkten för samtalen just elevernas tankar. Det är deras läsning som är i fokus. De ska få dela med sig av den men också ta del av de andras läsning. Joseph Conrad lär ha sagt att läsaren skriver halva boken. Undrar hur elevernas "skrivande" av Mitt extra liv ser ut. På onsdag vet jag!

söndag 12 mars 2017

Digitala tips för att skapa och redovisa

Då var det klubbat. Skolan ska stärka elevernas digitala kompetens. Regeringen fattade beslut om detta den 7 mars och sedan dess är det många som skrivit och haft åsikter om beslutet och dess innehåll.

I detta inlägg kommer jag inte att diskutera beslutet. Jag ska istället hjälpa till att fullfölja beslutet genom att visa hur du kan göra för:

  • att eleverna ska kunna lösa problem och omsätta idéer i handling på ett kreativt sätt med användning av digital teknik
  • att eleverna ska arbeta med digitala texter, medier och verktyg
Hämtat från: http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2017/03/starkt-digital-kompetens-i-laroplaner-och-kursplaner/


Jag kommer att lyfta tre olika verktyg som kan användas när eleverna ska redovisa något i ett ämne. Det kan exempelvis vara att sammanfatta eller tipsa om en skönlitterär bok som man läst, att plocka ur det viktigaste ur en faktatext som rör människokroppen eller kanske lyfta fram information om en historisk händelse. De tre verktygen är appar som går att lägga till på sin iPad.

Den första appen är en enkel filminspelningsapp som heter Animoto. Jag har alltid använt gratis-versionen vilket gör att jag och mina elever kan spela in filmer som är ca 45 sekunder långa. Man använder sig av fotografier, bilder och textrutor och sedan sätter man samman dem tillsammans med musik som finns i appen och fram träder en kortfilm. Jag har tidigare skrivit om denna app och också visat hur man kan skapa film i den.





Här är ett exempel på hur man efter sin läsning kan skapa ett enkelt boktips i Animoto, ett boktips som kanske lockar till läsning!




Animate Anything är den andra appen jag vill tipsa om. I den utgår man från ett fotografi eller en bild och sedan lägger man till en rörlig mun och ögon på bilden. Man får då en avatar. När det är gjort talar man in det som avataren ska säga och slutresultatet kan exempelvis bli så här:




Den tredje appen är iMovie och i denna app är det funktionen Trailer jag framför allt tänker på. Genom att utgå från en färdig form kan man skapa egna trailers eller kortfilmer. Man gör på följande sätt:

1. Skapa ett nytt Projekt genom att klicka på +, välj sedan Trailer.
2. Välj en mall för trailern. Det finns exempelvis Berättelse, Romantik och Växa upp. Välj mall genom att klicka på den och sedan Skapa.
3. Du kommer till en sida där du kan fylla på med grundläggande textinformation om trailern (under rubriken Översikt).
4. Klicka sedan på rubriken Storyboard och lägg till filmklipp och bilder/fotografier samt ersätt den befintliga texten med den som du vill ha med.
5. När du känner dig klar kan du publicera din trailer alternativt spara ner den i kamerarullen.

Nedan ser du ett exempel på en trailer i iMovie som jag gjorde i samband med att jag var en av finalisterna till Guldäpplet.