Mallar och instruktioner

torsdag 18 februari 2016

Att läsa - så här gör vi i mitt klassrum!

Att kunna läsa och förstå en text är oerhört centralt. I mitt förra inlägg, Multimodala texter - hur gör man?, skrev jag om ett vidgat textbegrepp där också de digitala multimodala texterna finns med. 




Väljer man att se text som mer än bara skriven text ökar antalet texttyper i takt med samhällets förändring och den digitala teknikens utveckling. Det gör att man idag som läsare behöver kunna möta fler texttyper än vad man någonsin tidigare behövt göra. Det ställer stora krav på läsaren och det ställer stora krav på oss lärare. Det är vi som ska "skola" in eleverna i läsningen och ge dem redskap och strategier som de kan ha med sig in i ett framtida samhälle och ett kommande yrkesliv. Hur gör du när du arbetar med läsning och med olika texttyper? Det skulle jag gärna vilja veta. Tillsammans kan vi lära av varandra och det gynnar alla, inte minst eleverna. 

Oavsett hur man som lärare tänker kring texter och läsning tror jag att alla kan hålla med om att en god läsförståelse och läsförmåga är A och O. Alla elever har dock inte lika lätt för att läsa skrivna texter utan en del kan behöva stöd och anpassningar för att komma vidare i sin läsning. Det här är ett område som jag finner oerhört fascinerande. Tänk så mycket man kan göra för att alla ska kunna uppleva läsning som en helt ok sysselsättning.

Jag började fundera lite över min undervisning och hur läsning går till i mitt klassrum. För att tydliggöra för mig själv gjorde jag en enkel sammanställning i Venngage, ett verktyg för att skapa infografik. 


När jag var klar med min sammanställning insåg jag att det inte bara är så här mina elever kan läsa. De kan också få stöd i sitt läsande på Internet genom att använda talsyntes (en talsyntes konverterar text till tal, något jag skrivit om i detta inlägg Stötta eleverna i deras lärande). Sammanställningen synliggjorde för mig att läsning faktiskt sker på många olika sätt i mitt klassrum. 

Vad betyder då de olika punkterna i sammanställningen? Jo, bok med hård pärm får symbolisera det traditionella sättet att läsa. Man håller en bok i sin hand och sedan läser man den. Nästa punkt, e-bok, handlar om att läsa digitalt via sin padda, telefon eller dator. Tredje punkten, Läshörnan/AV Media Skåne, är ett projekt som bl a mina elever och jag är inne i. Under ett års tid får vi tillgång till e-böcker och dessa kan vi antingen läsa eller lyssna på. Man kan säga att Läshörnan är som ett slags digitalt bibliotek. Eleverna kan läsa hemma, på skolan, på bussen. Fjärde punkten, Spotify, handlar just om musiktjänsten Spotify. Inte alla är medvetna om att det finns en massa inlästa böcker och noveller på denna tjänst. Som användare kan man lyssna både till klassiker och nyskriven litteratur. 



Legimus och Inläsningstjänst är specifika stöd för de elever som har läs- och skrivsvårigheter och behöver få tillgång till inläst litteratur. 

Genom att låta alla varianter av läsning finnas i klassrummet blir det ok att läsa på det sätt som man för stunden behöver. Det blir aldrig konstigt när läsandet tar sig olika uttryck. Just detta att skapa ett klassrum där alla kan delta utifrån sina förutsättningar är grunden för att skapa en god läsförståelse och läsförmåga hos eleverna. Så tänker i alla fall jag. När det gäller olika sätt att läsa på har jag säkert missat en del och vissa kanske jag inte ens är medveten om. Tipsa mig gärna!

Avslutningsvis tänkte jag passa på att lyfta några helt underbara källor till litteratur. Vi har Litteraturbanken, en källa till glädje för alla oss som vill kunna läsa och diskutera äldre litteratur och sedan har vi Lässugen, som man hittar på ur.se. Lässugen är för de yngre barnen och här blir förhållandevis moderna sagor och bilderböcker upplästa av olika svenska skådespelare. Kolla gärna in om du inte redan gjort det!

onsdag 10 februari 2016

Multimodala texter - hur gör man?

Under det sista året har jag alltmer börjat fundera över hur man ska arbeta med multimodala texter och då framför allt digitala multimodala texter. Kanske beror det på att jag låter mer och mer av min undervisning innehålla digital teknik och digitala lärresurser. Precis som jag aktivt arbetar med strategier för traditionella texttyper (se t ex Arbetsområde Lässtrategier går in i fas 2 och Arbetet med lässtrategier går nu in i slutfasen) har jag börjat arbeta med strategier för digitala multimodala texter.

Mitt arbete har tagit avstamp i Läroplanen för gymnasieskolan, Maria Rasmussons avhandling Det digitala läsandet. Begrepp, process och resultat men också i Staffan Selanders och Kristina Danielsson Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete


I läroplanens inledande avsnitt kan man läsa att " Eleverna ska också kunna orientera sig i en komplex verklighet med stort informationsflöde och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig" (s 7). Här ser jag direkta paralleller till att vi som lärare måste ge eleverna verktyg och redskap att möta bl a digitala texter. 

Rasmusson skriver att det krävs vissa förmågor och färdigheter för att kunna ta till sig digitala texter. Färdigheterna och förmågorna är:

1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)

Det handlar alltså inte bara om att kunna läsa en text utan också att förstå hur man navigerar på nätet, hur man är källkritisk och hur man söker och letar efter information. Läsning på nätet är så mycket mer än bara ren läsförståelse.

Hur kan man då göra för att träna elevernas läsförmåga av digitala multimodala texter? Jag tror att man kan göra på många sätt. Det viktiga är nog att man precis som vi vanliga lässtrategier ger sig tid att modellera dem men också arbetar med dem i flera steg. Jag brukar använda mig av en process i 3 steg, där första steget är att jag modellerar. Andra steget innebär att eleverna arbetar  i grupper och sista steget att eleverna arbetar på egen hand. 



Sedan ska man också försöka arbeta med strategierna i ett sammanhang. Viktigt blir att de inte bara tränas som isolerade färdigheter. Ska eleverna läsa en specifik text för att få fram information kan man använda den texten för att också visa hur strategierna fungerar.

Vill man ha hjälp för hur man kan tänka och hur man kan göra ska man läsa Se texten! Multimodala texter i ämnesdidaktiskt arbete. I denna presenteras en modell för hur man kan arbeta med multimodala texter. Modellen består av fyra steg:

1) Arbeta med textens övergripande struktur och iscensättning
2) Se samspelet mellan textens delar
3) Undersöka det verbala bildspråket
4) Fördjupa sig i textens värderingar

I de olika stegen ingår både ett textfokus och ett didaktiskt fokus d v s vad i texten man ska fokusera på samt hur man ska göra det. Vid en bearbetning och ett närmande av en multimodal text kan man enligt författarna använda alla stegen eller fokusera på några av dem. Här får man som pedagog ta ställning till hur man vill göra och då ha i åtanke t ex lektionens syfte, textens struktur och elevernas förförståelse. Jag har använt modellen i min planering och vid genomförande av lektioner, där lässtrategier kopplat till digitala multimodala texter, har varit i fokus. 

Jag kan ge ett exempel. Alla mina lektioner utgår från en blogg, Fröken JE:s blogg, och när jag möter mina elever för första gången behöver jag visa dem bloggen och hur den fungerar. En blogg är ju ett exempel på en digital multimodal text. Jag utgår från Danielsson och Selanders modell och börjar i den övergripande strukturen och iscensättningen. Hur bjuder bloggen in till läsning? Hur erbjuds innehållet? Vilka aktiviteter uppmanar den till genom sin uppbyggnad? Jag går sedan vidare och undersöker tillsammans med eleverna bloggens anslag och sekvensering. Vi diskuterar hur man kan hitta information, hur bloggen ska läsas och vilka svårigheter det kan kan finnas.





Just vid min blogg behöver eleverna veta att rubriken "Klasser" är oerhört central. Det är härifrån man styr vad som ska läsas på sidan. Genom att klicka på sin klass kommer eleven till de inlägg som gäller just för den egna klassen. Gör man inte detta val kommer man som elev rätt snart att uppleva bloggen som svår att förstå. 

Nästa steg blir sedan att se hur textens olika delar samspelar och här måste eleverna först och främst förstå att de ska klicka på rubriken till varje inlägg för att få upp information om endast det inlägget. I inlägget kan det sedan finns hyperlänkar, filmer, bilder, ljudfiler och även detta måste man visa eleverna. Det som ligger i inlägget är ju centralt för lektionen och det som eleverna ska använda/göra under lektionen. Just när det gäller min blogg brukar jag försöka använda olika medier för att exemplifiera, fördjupa eller förstärka. Ibland kan det också handla om att mer dekorera inlägget. De olika syftena behöver tydliggöras för eleverna för beroende på syfte får medierna läsas på olika sätt. När det gäller steg 3 och 4 brukar jag lämna dem därhän inledningsvis. De återkommer jag till när jag arbetar med andra digitala multimodala texter. 

Vill man ha fler exempel på hur man kan arbeta med modellen ska man läsa Danielssons och Selanders bok. De lyfter texttyper både för grund- och gymnasieskolan och visar genom närläsning hur modellen kan användas. Inspirerande!

Efter att ha börjat arbeta mer med strategier för att läsa digitala multimodala texter blir mitt nästa steg att försöka utveckla mitt arbete med Rasmussons femte punkt, förmågan att hantera information. Mina elever behöver utveckla sina färdigheter i att söka och granska källor och kanske kan detta vara något som jag gör i samarbete med skolans bibliotekarie.




fredag 5 februari 2016

Tillägg till webbläsaren Chrome

Många är vi som alltmer börjar använda Google och Chrome i skolan. På min skola har vi nu börjat testa GAFE och Chromebook på några program. Det är spännande och skoj och vi försöker lära av varandra.

Idag tänkte jag tipsa om några tillägg som kan vara guld värda när man arbetar med texter som ligger digitalt. Mitt första tips handlar om hur du som användare kan få artiklar att bli läsvänliga. Det du behöver är tillägget Readability.


Med detta tillägg skalas all reklam och sidoinformation bort och det som blir kvar är ren artikeltext och bilder som tillhör artikeln. Du ska få ett exempel. Jag letade upp en krönika på Aftonbladet och fick fram en text som såg ut så här:


Visst kan den upplevas som rörig med all reklam och sidoinformation. Jag gjorde sedan så att jag stannade kvar på sidan men tryckte på Readability-symbolen (jag har lagt till tillägget via Chrome Web store) och det som då hände var att allt runt omkring texten togs bort och fram kom själva artikeln. Så här såg den nu ut: 




Vilken skillnad! Vad är då detta tillägg bra för? Jag tänker att det är superbra att använda så snart man ska läsa artiklar digitalt och vill skala av sidan för att kunna fokusera just på texten och dess innehåll.

Förutom Readability måste jag också tipsa om Google Translate som tillägg.


Har du detta tillägg kan du enkelt få sidor på Chrome översatt till det språk du önskar. Tänk vilket stöd det kan vara när man arbetar med elever som har annat modersmål än svenska. Jag testade tillägget genom att gå in på Klartext på Sveriges radio. Jag markerade en text och översatte den till arabiska. Nedan ser du både den svenska texten och den som är översatt till arabiska.



Om du är osäker på hur man drar ner denna typ av tillägg har jag gjort en film där jag visar steg för steg hur man går tillväga. Titta gärna på den.