Mallar och instruktioner

torsdag 28 januari 2016

WavePad för ljudinspelningar på iPad




Under de senaste veckorna har jag och mina elever spelat in kortare podcasts på iPad. Eleverna har i grupper om två till tre personer fått samtala om de romaner de läst. De har själva skrivit manus och bestämt vad samtalet ska handla om. Till sin hjälp har de haft Aidan Chambers rubriker:

* Gillar
* Ogillar
* Frågetecken
* Mönster

men också punkterna från den skriftliga delen av romanredovisningen:

* Om huvudpersonen
* Viktigaste händelsen
* Bästa meningen
* Omdöme

De flesta valde att utgå från några av punkterna ovan men det fanns också de som själva byggde upp sina manus utifrån egna tankar och idéer.

När manusen var klara var det dags att spela in. Jag satte mig tillsammans med den grupp som skulle spela in och gick igenom hur appen Wavepad fungerar. Vi försökte hitta ett tyst utrymme för att inte få in en massa bakgrundsljud. Vi hade inte  någon mikrofon utan spelade in direkt i iPaden genom att ha den liggande på ett bord framför oss.

Wavepad är en mycket enkel app och man behöver inte ha någon större kunskap om digital teknik för att klara av att använda den. Nedan ser du hur det ser ut när du kommer in i appen. Jag har markerat "Meny-listen" uppe i högerhörnet mest för att du ska kunna se att man också härifrån kan styra vad man ska göra. Jag använder dock knapparna nere i vänsterhörnet när jag ska göra inspelningar. Jag startar en ny ljudinspelning genom att trycka på spela in (röd rund knapp) och när jag är klar trycker jag på stopp (knapp med streck). 



När inspelningen är klar hamnar den listad högst upp på sidan. Varje inspelning har en pil framför filnamnet. På bilden här ovan finns det två inspelningar. Vill man lyssna på inspelningen, redigera den eller skicka den i ett mail trycker man bara på själva inspelningen och kommer till en ny sida (se bild nedan).

Nu kan man arbeta med filen eller skicka den till en mail-adress. Vill man skicka den går man till "Export" och väljer att skicka den som fil. För att kunna skicka den behöver man ha en e-post-adress inlagd på iPaden. 


Det man måste tänka på är att det finns begränsningar i hur stora filer man får skicka med e-post. Spelar man in långa podcasts finns det alltså en risk att ljudfilerna blir för stora. Tänk på det!

onsdag 27 januari 2016

Att stötta sina elever

Under gårdagen publicerade Skolinspektionen rapporten från sin granskning av läs- och skrivundervisningen i svenska och svenska som andraspråk i årskurs 4-6, Skolinspektionens granskning 2016:1. Det som lyfts fram från granskningen är att skolorna inte lyckas utveckla elevernas läsförståelse, skrivförmåga och inte heller elevernas förmågan att tänka, kommunicera och lära. För att lyckas utveckla dessa förmågor önskas från Skolinspektionens sida ett mer aktivt stöd från lärarna.





Resultatet tycker jag är mycket spännande, inte minst då det skrivs och talas så mycket om språkutvecklande arbetssätt just nu. I detta arbetssätt ingår ju bl a ett ökat stöd från läraren, där läraren modellerar, ger stödstrukturer och låter eleverna arbeta i process. Kanske är det så att arbetssättet inte fått genomslag på skolorna ännu. Granskningen visar också att det finns stora skillnader inom en och samma skola och detta måste man reflektera över när man diskuterar likvärdighet och elevernas möjlighet till utveckling.

Vad är det då som krävs för att läs- och skrivundervisningen ska förbättras? Skolinspektionen har sammanställt några punkter. 


  • Lärare behöver i betydligt högre grad ge elever möjlighet att förstå vad de ska lära sig och varför.
  • Lärare behöver i betydligt högre grad aktivt visa och vägleda eleverna samt ge dem möjlighet att samtala om texter, både egna och andras.
  • Lärare och rektorer behöver följa upp hur elevernas intresse för läsning och skrivning utvecklas. Det är bland annat viktigt för att kunna ge eleverna rätt utmaningar
  • För att skolorna ska lyckas krävs också att rektorerna genom kvalitetsarbetet ger lärarna förutsättningar att utveckla sin läs- och skrivundervisning.


Mycket intressant. När jag läser punkterna drar jag direkt paralleller till Läslyftet. Detta är ju en satsning, där rektorerna har ett övergripande ansvar för planering och genomförande. Genom de olika modulerna i Läslyftet kan lärare få till sig strategier men också modeller för hur man kan arbeta språkutvecklande, där språket och läsningen är i fokus. 

Utprövningsomgången av Läslyftet är nu utvärderad och läser man sammanställningen ser man att många av de punkter som lyfts fram i Skolinspektionens rapport skulle kunna åtgärdas genom ett aktivt deltagande i Läslyftet. Vad säger då resultaten från utprövningsomgången av Läslyftet? Jo, 


- att Läslyftet som helhet är en ändamålsenlig insats, såväl för att främja elevers språkutveckling som för att främja en hållbar fortbildningsmodell för lärare

- att Läslyftet kan bidra till de önskade positiva effekterna på elevers språk-, läs- och skrivutveckling och att måluppfyllelsen skulle kunna öka om syftet att höja elevers resultat i internationella kunskapsmätningar tonades ner

- att rektor ses som en avgörande målgrupp för fortbildningens utfall

- att huvudmän och rektorer i praktiken måste frigöra minst den tid som Skolverket kräver av skolorna och något mer tid för att lärare och handledare ska uppleva satsningen som meningsfull, engagera sig och använda Läslyftets fortbildningsmodell och stödmaterial fullt ut.




Brist på tid verkar med andra ord vara den stora faran för att deltagandet i Läslyftet inte ska få fullt genomslag. Det är något som rektor på den enskilda skolan kan påverka och behöver påverka. Det är också rektor, tillsammans med huvudman, som kan påverka lärarnas möjlighet att få gå Läslyftet. Jag hoppas att många tar denna möjlighet och ger sig in i arbetet med Läslyftet.


För den som vill veta mer om hur jag arbetar språkutvecklande kan man bl a läsa följande inlägg:

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie


IKT och pedagogik

Skrivmallar i praktiken

Skrivmallar som stöd i undervisningen

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas



Jag har också läst en del litteratur som lyfter språkutvecklande arbetssätt:

Språkutvecklande undervisning

Sommarboken för mig som pedagog


Och sedan har jag samlat en del av mitt material under fliken Mallar och instruktioner. Använd det gärna!












söndag 17 januari 2016

Att våga utmana

Det är inte alltid så lätt att utmana sina elever. Eller egentligen är det lätt att utmana men det är inte alltid att eleverna upplever utmaningen som positiv. Just det här kan man som lärare uppleva som jobbigt. Under senare delen av hösten och första veckan i januari har mina elever i Svenska 1 fått arbeta med skönlitteratur och för eleverna innebar det 3 olika utmaningar, något jag återkommer till längre ner i inlägget. Min tanke med arbetet vara att det skulle leda både till läsning, skrivande och samtal i någon form.

Jag utgick från ämnets syfte:

  1. Förmåga att tala inför andra på ett sätt som är lämpligt i kommunikationssituationen samt att delta på ett konstruktivt sätt i förberedda samtal och diskussioner.
  2. Kunskaper om språkriktighet i text samt förmåga att utforma muntliga framställningar och texter som fungerar väl i sitt sammanhang.
  3. Förmåga att läsa, arbeta med, reflektera över och kritiskt granska texter samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.
  4. Förmåga att läsa, arbeta med och reflektera över skönlitteratur från olika tider och kulturer författade av såväl kvinnor som män samt producera egna texter med utgångspunkt i det lästa.

Och jag hade också fokus på följande delar av det centrala innehållet:

  • Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.
  • Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang.
  • Bearbetning, sammanfattning och kritisk granskning av text. Citat- och referatteknik. Grundläggande källkritik.
  • Skönlitteratur, författad av såväl kvinnor som män, från olika tider och kulturer.

Jag bestämde att vi skulle arbeta med romaner, med lässtrategier, med en skriftlig romanredovisning och med en muntlig uppgift i form av en podcast. Med dessa utgångspunkter utmanade jag mina elever vid flera tillfällen. Första utmaningen var att få alla elever att läsa en valfri roman. Många av mina elever säger att de inte läser och att de absolut inte vill läsa någon påhittad berättelse. För mig blev detta alltså utmaning nr 1, att få alla att välja en bok och sedan komma igång med sin läsning. Vi läste via telefon och Legimus, vi använde Läshörnan från Avmedia Skåne och vi använde traditionella böcker.








Andra utmaningen var att få alla att skriva någon sorts romanredovisning. De flesta av mina elever har fått skriva traditionella bokrecensioner och det är de bekväma i. Att ändra uppgiftens form och få eleverna att köpa den nya redovisningsformen blev utmaning nr 2.

Utmaning nr 3 blev att få eleverna att våga göra podcast, där de i grupp samtalade om sina böcker. Det där att spela in sin röst och att prata om en bok som man läst var för många till en början helt otänkbart.  

Hur gick det då? Och vad gjorde vi under detta arbetsområde?

Vårt arbete utgick från Barnbokskatalogen. Mina elever fick möjlighet att välja en roman från sidorna 46-53 i årets katalog. De gick sedan till biblioteket och lånade den valda romanen. När några elever kommit igång med sin läsning kände de att romanen inte riktigt fångade dem. Jag lät dem därför välja om och denna gång fick de också välja romaner som hade några år på nacken.



Med elevernas valda romaner till hjälp arbetade vi sedan med de fyra lässtrategierna:

- att överblicka/ se framåt
- att ställa frågor/undra
- att upptäcka/reda ut oklarheter
- att sammanfatta

Är man intresserad av att ta del av det material som jag tagit fram till dessa strategier finns de att hämta här:


Eleverna fick alltså läsa i sina böcker och sedan utifrån det de läst arbeta med strategierna. De fick diskutera med varandra och de fick berätta muntligt men också skriva ner sina tankar till mig. Tidigt under arbetet fick de också ut en skriftlig uppgift som jag kallade "romanredovisning". Denna utgick ifrån fyra punkter kring vilka eleverna skulle skriva. Rubrikerna var:

- Om huvudpersonen
- Viktigaste händelsen
- Bästa meningen
- Omdöme

Eleverna skrev i Google Dokument och delade sina romanredovisningar med mig. Jag kommenterade under resans gång och eleverna kunde kontinuerligt utveckla sina texter. När de kände sig nöjda sa de till mig att deras texter var klara och jag läste och bedömde dem.

Det sista steget i detta arbeta var att spela in en podcast i grupp. Eleverna fick ut denna instruktion:



Flera av eleverna hade inte koll på vad en podcast är så vi fick börja där. Vi tog också hjälp av Ljungsbroskolans elever, då några där spelat in en podcast. Mina elever fick lyssna på Ljungsbroskolans inspelning och kunde då få en förståelse för vad de själva sedan skulle göra.  Jag delade in klassen i grupper och eleverna fick vara med och påverka gruppindelningen. Det som var utgångspunkt för indelningen var att ingen i gruppen skulle ha läst samma bok. Eleverna fick fria tyglar att strukturera upp innehållet i podcasten men för att stötta och ge exempel gick jag igenom Chambers fyra rubriker men också punkterna till romanredovisningen. Dessa skulle de kunna använda för att hitta struktur till sitt manus. 

Grupperna började arbete och de tog fram manus med punkter kring det de ville prata om. Någon elev valde att börja punkta ner på sin dialekt. Så här såg det ut:


Efterhand som grupperna blev klara började vi spela in på iPad. Första gruppen spelade in i Garageband men det blev inte riktigt bra. Jag tog därför på mig att ta fram en annan app. Jag testade Opinion och Wavepad och de följande grupperna valde sedan att spela in i WavePad. 



Detta att spela in en Podcast var nog den största utmaningen. En av mina elever förklarade att han aldrig hade svettats så mycket under en lektion som  han gjorde i samband med inspelningen. Han fixade dock att prata och berätta om sin bok och det gjorde att han växte. Det var också denna elev som i samband med att uppgiften presenterades sa att han aldrig skulle vara med vid inspelningen. Han ändrade sig dock, som ni förstår. 

Fortfarande återstår ett par podcastinspelningar men majoriteten har blivit klara. Det som jag upplever positivt efter vårt arbete med romanerna är:

1. att alla elever läste en roman.

2. att många elever gillade sina böcker. "En farlig vän" av Ritta Jacobsson fick 8 av 10, "Kickboxaren 2"  av Niklas Krog fick 4 av 5, "Leva med döden" av Caroline Larsson fick 4 av 5 och samma betyg fick också "Gåtan Felicia Hill" av Elsie Petrén.

3. att eleverna gjorde bra podcast-inspelningar där de samtalade om sina böcker. Visst skulle de kunnat ha mer dialog och mer spontana tankar men för att vara första gången är inspelningarna klart godkända. 

4. att vi kunnat använda skönlitterära böcker för att arbeta med flera av punkterna från det centrala innehållet.

5. att eleverna vågade gå in i utmaningarna och också leverera. Så häftigt!

lördag 9 januari 2016

IKT, språkutveckling och boksamtal



Igår fick jag möjlighet att hålla i förmiddagens program på min skola. Uppdraget, som jag fått från skolledningen, var att presentera IKT och gärna lite om språkutvecklande arbetssätt. Sagt och gjort. Jag tog fram ett program, där jag inledde med IKT för alla kollegor på skolan. Därefter pratade jag och skolans bibliotekarie Marit Hammarland om boksamtal för skolans språklärare och andra intresserade. Sedan följde en kort översikt över språkutvecklande arbetssätt som avslutades med en workshop i padlet.

Då jag gärna ser att de som lyssnar på mig får med sig något som de direkt kan använda i sin egen undervisning lät jag kollegorna få börja med en entrance ticket på vanlig post it-lapp. De skulle utifrån den information som skolledningen gått ut med få skriva ner sina förväntningar på förmiddagen.

När jag sedan drog igång med IKT-presentationen valde jag bl a att prata om följande punkter:

Google Dokument
Google Drive
Tillägg till Chrome
Responsverktyg
Interaktion - dialog
Entrance och exit ticket

Mina kollegor fick testa att använda Padlet, där de fyllde i hur de använda IKT i sin undervisning. Så här skrev några av dem.


De fick också skatta sin egen säkerhet i användandet av Googles produkter, en högst aktuell fråga då vi ska gå in i GAFE. Till denna fråga fick de använda voto.se.


Sedan lät jag dem också reflektera över hur de skulle kunna använda verktyg som voto.se och todaysmeet.com i sin egen undervisning och till denna fråga fick de testa todaysmeet.com. 


Sist men inte minst fick de tipsa varandra om olika IKT-verktyg som de använder och upplever som bra. Denna övning gjordes i answergarden.

För de som kände sig osäkra på hur man drar ner tillägg visade jag min Youtube-kanal och filmen "Lägga till tillägg i Chrome".





När passet började gå mot sitt slut fick kollegorna ta fram sin entrance ticket, läsa igenom det de skrivit och sedan ge en kommentar. Lappen satte de sedan på dörren i samband med att de lämnade lokalen. På så sätt fick de också göra en exit ticket.

När jag sedan drog igång det andra passet, det om boksamtal, gjorde jag det tillsammans med Marit Hammarland. Vi berättade om strukturen för samtalen men också vinsten med att vara två. Förhoppningsvis är det fler som känner att de kan ta hjälp av skolbibliotekarien i sitt arbete med litteratur och textsamtal. 

Sista delen av förmiddagen användes till en kort introduktion till språkutvecklande arbetssätt och jag valde att även här fokusera på saker som kollegorna skulle kunna nyttja direkt i sin egen undervisning. Jag lyfte några lässtrategier. Sedan fokuserade jag på textstrukturer och hur man kan använda grafiska modeller för att stötta eleverna, på sambandsord som återfinns i olika textstrukturer och slutligen begreppsförmågan och hur man kan arbeta med den.

Nedan ser du några exempel på hur man grafiskt kan ge eleverna stöd när man pratar om textstrukturer. Först ett exempel på en tankekarta, som kan användas när man pratar om beskrivande texter. Därefter en tidslinje som kan användas när man pratar om kronologi, tidsföljd och slutligen ett venndiagram, som kan användas när man pratar om komparativa, jämförande texter (likheter och skillnader):






Alla fick också testa att göra en egen padlet och det var uppskattat. För den som är osäker på hur padlet fungerar kan man läsa vidare i ett av mina tidigare inlägg där det också finns en steg-för-steg-handledning:


Jag hoppas och tror att mina kollegor gillade förmiddagens upplägg. Nu gäller det att vi på min skola går vidare och fortsätter skapa tid och utrymme för olika workshops, där vi bl a fokuserar på GAFE och hur man kan arbeta med GAFE i undervisningen.