Mallar och instruktioner

lördag 28 november 2015

IKT och pedagogik


IKT plus pedagogik är sant! Ja, så är det faktiskt. Det räcker inte med att ha IKT-verktyg om man inte vet hur man ska arbeta med dem och på vilket sätt de kan stötta lärandet. Det har blivit så tydligt de sista veckorna inte minst genom diskussioner under och i samband med Internetdagarna men också
via Åke Grönlunds artikel Gärna en dator, men först en bra lärare. Han skriver:

"I bra skolor har lärarna utvecklat effektiva arbetsmetoder där man drar nytta av teknikens möjligheter. Man ger eleverna anpassade uppgifter, organiserar samarbete och formativ bedömning, utnyttjar tekniken för att hålla bättre kontakt med enskilda elever och stödja dem i arbetet. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand. Tekniken blir en ersättning för lärarens engagemang och det fungerar inte."

Hur gör man då för att få de två att hänga ihop? Hur kan IKT-verktygen bli en del av lärandet? Jo, precis som med all annan planering man gör i skolan måste man även här utgå från de didaktiska grundfrågorna. De finns tydligt definierade på t ex Skolverkets sida:


  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig? (Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik)

Genom att ha dessa med sig i sin planering får man in IKT-verktygen som en del i undervisningen. De finns där för ett syfte. 

Ibland när man pratar om planering och de didaktiska frågorna lyfts också den didaktiska triangeln in. Jag har gjort om den lite och också försökt få med kontexten d v s allt det som finns runt omkring som på olika sätt påverkar undervisningen. Det kan vara lärarens intresseområde, den miljö som skolan finns i, händelser i omvärlden, skolans ekonomiska förutsättningar och klassens/gruppens sammansättning för att visa på några exempel.


I mitten har jag sedan satt eleven för det är ju kring eleven undervisningen cirkulerar. Det är elevens förmågor som ska utvecklas så att de uppsatta målen nås. 

Jag försöker alltmer tänka på detta med att lyfta de didaktiska frågorna när jag är ute på skolor och föreläser/har workshop. När jag introducerar ett verktyg försöker jag visa hur det kan användas och hur det kan ingå som en del i ett större arbetsområde. I fredags när jag var på en grundskola i Vetlanda kommun visade jag Storybird  och Padlet. Jag berättade att de två tillsammans skulle kunna vara en del av ett sagotema, där högläsning, analyserande av sagans beståndsdelar, egen läsning, eget skrivande och muntliga redovisningar ingick. Till temat knöt jag "Berättelseansiktet" (finns på Natur & Kultur) som kan användas för att visa hur en berättelse byggs upp. 


Genom Padlet kunde vi skapa en samlingssida med materialet till Sagotemat. Vi kunde också använda padlet för att diskutera och sammanställa vad som kännetecknar en saga och så småningom också lägga upp alla färdiga sagor på sidan. Storybird använde vi för att skapa våra egna sagor, där fokus var att arbeta med språket till redan färdiga bilder.  Skrivandet kunde göras både i skrivarpar och individuellt. I och med att läraren skapade ett lärarkonto kunde läraren lägga in sin klass och administrera elevernas konto och så småningom färdiga sagor.  

Det gäller alltså att fundera över de didaktiska frågorna när man för in IKT-verktyg i undervisningen. Kanske är det så att det är än viktigare att man, när man arbetar med IKT, har en tanke bakom. Man måste, som Grönlund skriver, fundera över HUR man ska använda tekniken. 



torsdag 12 november 2015

Padlet kan användas till mycket

Ibland får man frågor om olika IKT-verktyg och denna vecka har flera sådana frågor ställts till mig. En kollega undrade efter verktyg för att göra digitala exit tickets och en annan hur man skulle kunna fånga upp åhörares åsikter efter en föreläsning. I båda fallen svarade jag att man kan använda Padlet

Vad är då padlet? Jag ser padlet som ett verktyg med flera olika användningsmöjligheter. Man kan använda padlet för att skapa en digital anslagstavla för sig själv eller tillsammans med andra (kanske vid brainstorming). Man kan använda padlet för att köra exit tickets (återkoppling/utvärdering) . Man kan också använda padlet för att skapa ett gemensamt "rum" till ett arbetsområde (kanske när man ska skapa ämnesövergripande projekt). 

Hur gör man då för att komma igång med padlet? Först och främst ska man skapa ett eget konto. Med ett eget konto kan du styra över dina padlet på ett annat sätt än om du bara skapar en padlet utan inlogg. När du väl har skapat inlogg är det bara att börja bygga. Nedan kommer jag steg för steg att visa hur du bygger din vägg:

1. Börja med att skapa en ny padlet



2. Redigera sedan din vägg. Det gör du genom att klicka på kugghjulet



3. Döp din vägg, lägg eventuellt till en beskrivning och ett porträtt



4. Välj bakgrundsbild (och här får du fundera över vad du ska använda din padlet till. Ska du låta många skriva på den ska du kanske inte använda en bild med alltför många färger och former. Då kan det vara svårt att se de olika inläggen).

'


5. Välj layout (här kan du välja att låta alla inlägg komma huller om buller (fri form), efter varandra (ström) eller bredvid varandra (grid)



6. Fundera över vem som ska få se och få tillgång till din padlet (integritet). Jag brukar välja "Dold länk".



7. Välj adress som ska användas. Här brukar jag kopiera adressen och sedan gå till korta.nu för att skapa en egen adress (som är lättare och som jag själv bestämt)



8. Nu är din sida klar och du kan dela ut den som en länk, HÄR ÄR MIN LÄNK eller bädda in den på exempelvis en blogg (längst ner på sidan ser du hur min padlet blev).



9. När du sedan har använt din padlet och t ex fått in alla svar från en utvärdering kan du exportera dessa (visst är det bra!)




Här ser du min padlet. Lägg gärna in hur du använder padlet i din undervisning!






tisdag 10 november 2015

Läshörnan - vi testar under ett år

Förra veckan var jag på Avmedia Skåne tillsammans med Marit Hammarland, skolbibliotekarie på Wendesgymnasiet. Vi fick information om Läshörnan, ett digitalt bibliotek där över 9000 titlar finns samlade. Tanken är att vi ska in i Läshörnan för att testa under ett år. Alla ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet ska få inlogg, så att de i svensk- och engelskundervisningen kan ta del av Läshörnans utbud.

Vad är det då som krävs för att kunna nyttja Läshörnans utbud? Så här skriver Avmedia Skåne:
"Deltagare måste:- bestå av elever och lärare, helst i samarbete med skolbibliotekspersonal- ha tillräckligt med teknik (datorer/läsplattor/smarttelefoner)- ha fungerande/pålitlig internetanslutning, nätverk- ha inloggning i AV Media Skånes mediekatalog"
Vi som sedan får testa Läshörnan under ett år ska också dokumentera vårt arbete. Avmedia Skåne vill att vi
- delar med oss av idéer och erfarenhet av Läshörnan, minst 2 gånger under året 
- att vi dokumentera våra och elevernas erfarenheter och upplevelser
En del av våra erfarenheter kommer jag att sprida här på bloggen och en del kommer säkert att finnas på Avmedia Skånes hemsida så småningom.

Redan 2014 fick en del klasser runt om i Sverige möjlighet att testa Läshörnan och i samband med det skapades en Facebook-grupp, som numera är omdöpt till "Läslust 2015" (detta då projektet fortlöper även under 2015). Vill du ha mer information om Läshörnan kan du läsa vidare SLI educations hemsida. Du kan också kolla in FB-gruppen.

Jag har kollat upp några av de titlar som nämndes i senaste avsnittet av Wendespodden, del 3 Magisk realism:



Jag sökte på "Huset mittemot", "Pojkarna" och Tordyveln flyger i skymningen". Alla fanns att läsa i Läshörnan. Skoj att så pass ny och aktuell litteratur finns tillgänglig. Jag sökte också på en del klassiker och även här fanns ett bra utbud.








Nästa steg för oss är att fixa alla elevinlogg och sedan drar vi igång med Läshörnan! Det ska bli skoj och intressant!





söndag 1 november 2015

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Jag har haft möjlighet att denna vecka först besöka Skolforum för att sedan vara en dag på SETT Syd. Jag gick på en del föreläsningar och när jag nu summerar mina dagar inser jag att alla föreläsningar på ett eller annat sätt hade med språk och språkutvecklande undervisning att göra. Intressant! Kanske har det att göra med att jag själv tänker mycket på hur jag i min egen undervisning kan arbeta för att stimulera elevernas språkutveckling. Här nedan kommer jag att presentera några av de föreläsningar jag var på under Skolforum.

Under måndagen lyssnade jag på Kristina Danielsson och Staffan Selander och "Se texten!" De betonade att alla lärare behöver arbeta språkutvecklande. Alla ämnen har sina egna texttyper och för att förstå innehållet och hur de olika delarna i texten samspelar måste eleverna ges rätt redskap. Genom att läraren ger eleverna dessa redskap (strategier) kommer elevernas förståelse för innehållet också att öka. Danielsson och Selander har arbetat fram en modell som de tänker kan användas när man ska möta de olika texttyperna. Modellen ser ut enligt följande:



I första steget i modellen ska man närma sig texten och undersöka den övergripande strukturen. Därefter undersöker man textens olika delar och vad de har att erbjuda. I andra steget ser man hur textens olika delar samspelar. På vilket sätt hänger t ex en illustration ihop med själva brödtexten? I tredje steget går man djupare in i språket och ser på retoriska figurer såsom bildspråk. Vad använder författaren för liknelser och metaforer? I fjärde steget försöker man få fram om texten ger uttryck för värderingar.

Jag tänker att modellen är bra och kan användas när man vill arbeta för att tydliggöra texters uppbyggnad och struktur. Jag tror dock att den kräver lite diskussion i arbetslaget innan man börjar använda den. Alla är kanske inte lika hemma i begrepp som anslag, sekvensering, kongruens. Här kan säkert förstelärare, svensklärare och/eller språklärare vara ett stöd för övriga kollegor.

Den andra föreläsningen jag gick på hade titeln "Läsande och skrivande som redskap för lärande" och den höll Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg i.  De talade bl a om rörlighet i text och lyfte fram tre nivåer: 

- textbaserad rörlighet (som läsare är man kvar i texten och gör inte kopplingar utanför den text man läser)
- rörlighet utåt (här kan man koppla det man läser till sitt eget liv eller det omgivande samhället)
- interaktiv rörlighet (här kan man som läsare också se textens syfte, mottagare och hur den samspelar med andra texter)

De sa också att man ofta arbetar med textrörlighet när man arbetar med skönlitteratur men att man i skolan allt mer också borde arbeta med textrörlighet när man läser faktatexter. De betonade också vikten av att arbeta med mönstertexter så att eleverna förstår hur olika texter byggs upp men också att arbeta med sambandsord och skrivmallar av olika slag. Genom att ge eleverna rätt verktyg kommer eleverna lättare att kunna skapa egna texter men också läsa andras texter. Det här går hand i hand med tanken att modellera (tänka högt samtidigt som man som lärare visar) och skapa stödstrukturer för eleverna. Ibland används begreppet scaffolding teaching.

Den tredje föreläsningen jag gick på var Malina Huganders "Faktatext - att läsa för att lära" och denna föreläsning var väldigt konkret. Malin gav många tips på hur man kan arbeta med faktatexter i skolan. Hon lyfte fram venndiagram, hemgrupp-expertgrupp, olika strategier (förutspå, sammanfatta). Exempeln baserades på grundskolans läroplan och ämnen men jag tänker att man i mångt och mycket kan överföra dem till gymnasiet. 



Som man ser av bilden ovan är Malins punkter egentligen desamma som återfinns i Danielssons och Selanders modell för hur man kan arbeta med texter. Punkterna återfinns också i boken "Språkutvecklande SO-undervisning", som jag i inlägget Språkutvecklande undervisning för några veckor sedan lyfte fram.

Mitt Skolforum-besök avslutade jag med att lyssna på Barbro Westlund och "Aktiv Läskraft - vad är det?". Denna föreläsning hade många beröringspunkter med de ovan nämnda, då även Westlund lyfte fram vikten av att alla lärare stöttar eleverna i mötet med olika texttyper. Läraren måste modellera och visa för eleverna och sedan stötta elevernas lärande genom bl a stödstrukturer såsom venndiagram men också genom olika lässtrategier. Då jag själv försöker arbeta med olika stödstrukturer kändes det bra att avsluta med Westlunds föreläsning. På något sätt fick jag kvitto på att mitt arbete kan göra skillnad. För den som vill och är intresserad av att ta del av mina stödstrukturer kan man klicka på rubriken "Mallar och instruktioner" ovan eller direkt på länken HÄR

Slutligen måste jag nämna SETT Syd. Jag fick föreläsa för nästan fullsatt sal (ca 250 åhörare) utifrån rubriken:


Jag berättade om mitt arbete med lässtrategier och hur jag försöker utveckla elevernas läsning. Jag konkretiserade genom att visa steg för steg hur jag arbetar med novellsamtal enligt Chambers modell i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Jag knöt också an till ett språkutvecklande arbetssätt genom att visa både hur man kan arbeta med övergripande strategier kopplat till skönlitterär läsning


och hur man kan stötta eleverna genom att använda en mall för Chambers modell.



Det var oerhört skoj att få föreläsa och jag hoppas att jag kan få denna möjlighet fler gånger.