tisdag 20 oktober 2015

Läsning på padda, i faktabok och i serietidning

Har du koll på att du via de allmänna inställningarna i din iPad kan få fram en helt okej talsyntes som läser upp den text du markerar? Och har du koll på att den också kan läsa upp texter på andra språk? Det enda du behöver göra är att aktivera den i inställningarna. Kolla de tre bilderna nedan så ser du hur du aktiverar den.








Du ska alltså se till att "Läs upp markering" är grön. När du kommit så långt kan de sedan ställa in uppläsningshastighet så att den passar just dig. Går du in på sidor som är skrivna på andra språk gör du bara som vanligt d.v.s. markerar texten och trycker Läs upp. Den läser då upp texten på det språk som texten är skriven på. Jag vågar inte lova att den klarar alla språk men den klarar väldigt många. Jag har testat spanska, engelska, tyska och franska. 

Denna talsyntes kan vara en hjälp när man undervisar i språk och eleverna behöver få höra hur olika ord uttalas. Den kan också vara ett stöd när man arbetar med svenska som andraspråk eller med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Testa den gärna!

När jag nu ändå är inne på det här med text och läsning måste jag också nämna en av Natur och Kulturs Lärpocket nämligen Konsten att läsa faktatexter av Ingvar Lundberg. Boken är tunn och mycket lättläst och ger i stora drag information om vad man kan tänka på när man arbetar med faktatexter i skolan. 



Lundsberg diskuterar hur man kan arbeta med faktatexter före, under och efter sin läsning och ger några konkreta tips. Han skriver att man före läsningen måste skapa en förförståelse för ämnet och texten men också skapa sig en bild av vad eleverna redan vet och kan. Man kan göra det genom att eleverna får överblicka texten, ställa frågor till den, göra tankekartor, lyfta nyckelbegrepp, skapa egna kortfilmer o.s.v. När jag började arbeta med Unga reportrar i min ena klass lät jag eleverna skapa kortfilmer i appen Animoto. De skulle på max en minut skildra något som hade med hållbart samhälle att göra. Genom dessa filmer fick jag en bra överblick över VAD eleverna redan kunde och vi kunde sedan komma vidare i vår diskussion och utveckla ämnet ytterligare. 

Under sin läsning skriver Lundsberg att det är viktigt att eleverna får träna sig i att ställa egna frågor till texten och då inte bara frågor där svaret finns direkt i texten. Det är också viktigt att man som lärare stöttar eleverna och ger dem redskap för att förstå olika textstrukturer och texters uppbyggnad. Hur ser man att en text är jämförande, att den lyfter fram en kronologi eller att den visar på osakssamband? Här kan man lyfta in sambandsord och signalord så att eleven lär sig vilka ord som kan finnas i respektive text. Viktigt blir också att läraren modellerar d.v.s. tänker högt och visar eleverna hur man hittar dessa signalord i texten. De av er som följt min blogg vet att jag för några veckor sedan skrev om Språkutvecklande SO-undervisning och till denna bok finns det finna tabeller med signalorden som man kan kopiera upp och sätta på klassrumsväggen eller ens digitalla vägg.

Slutligen skriver Lundberg om hur man kan arbeta med faktatexten efter läsning och lyfter då fram samtalet som en viktig form. Eleverna ska också kunna visa att de förstår texten och att de kan göra kopplingar utanför texten och även detta är ofta något som eleverna behöver träna på. Hur kan man få till en undervisning där man tränar eleverna i detta?  

Vi lämnar faktatexter och går till en annan typ av text nämligen serien. När jag var på Bokmässan i september gick jag inom Egmonts monter och där hade de en del material om serier i undervisningen. För de som är intresserade finns det också en sida på nätet som heter just "Serier i undervisningen", serieriundervisningen.se. Här kan man hitta en del material kopplat till Kalle Anka, Bamse och The Walking Dead och man kan också ser hur andra skolor arbetar med serier. Till materialet finns det en lärarhandledning och den kan du komma åt på hemsidan. Vill man inte arbeta med serier på papper och penna finns det en hel del bra appar för att skapa egna serier. Några är Strip designer och Comic Life. 

Vad ska man då ha serien till? Jag tänker att man kan använda serien som form om man t ex ska göra egna författarporträtt, gestalta ett händelseförlopp, lyfta fram ett etiskt dilemma eller varför inte som en redovisning av en skönlitterär bok. Bara fantasin sätter gränser. 






söndag 18 oktober 2015

Bokmässan, Skolforum, SETT Syd och Skolbibmeet Syd

I september månad var det dags för en av årets stora händelser, Bokmässan i Göteborg. Jag var på plats under ett par dagar för att gå på en del seminarier (jag nämnde bl a Svanelid i mitt förra inlägg Att skapa ordning i kaos) men jag var också på plats för att ta emot årets Amy-pris och lyftas fram som en av tre Guldäpplefinalister (de övriga är Cecilia Johansson och Tülay Gürgün).

För mig var mässan en helt galen upplevelse. Jag har aldrig varit med om så många intervjuer, fotosessioner och inspelningar på en och samma gång. Det var hektiskt, spännande och mycket roligt. Jag tror aldrig jag kommer att uppleva något liknande. Nedan kan du se några av alla de aktiviteter som ingick i samband med pristutdelningen och tillkännagivandet av Guldäpplefinlisterna.

Guldäpplet 2015, finalisterna presenteras på Bokmässan i Göteborg from diu redaktion on Vimeo.


Finalisterna av Guldäpplet 2015 - Fredag from diu redaktion on Vimeo.




Intervju med Jenny Edvardsson på Bokmässan 2015 from diu redaktion on Vimeo.



Amy-priset 24 september 2015 from jenny edvardsson on Vimeo.

Lärarpodden med Guldäpplet-finalisterna

Vad är då Amy-priset? Priset är ett tillgänglighetspris och de av er som har läst min blogg tidigare vet att jag försöker skapa ett klassrum där alla kan få delta och vara delaktiga. Det är inte alltid så lätt men det är min målsättning. Priset delas ut av MTM och tidigare år har priset bl a gått till bibliotekarier och  skolbiblioteksutvecklare. HÄR kan man läsa delar av min nominering. En del i priset är att under årets Daisykonferens (SDK-konferensen) presentera sitt arbete. Jag kommer därför att finnas på plats under konferensens två dagar (19-20 november) och under den andra dagen i korthet berätta om hur jag arbetar för att skapa en tillgänglig undervisning. Är du intresserad av att komma eller av konferensen i sig finns det mer information att läsa via länken SDK-konferensen 2015. Det ska bli skoj att få lyssna på alla andra men givetvis också att få berätta om mitt eget arbete.

När det gäller Guldäpplet börjar det närma sig tillkännagivandet av årets vinnare. Detta kommer att ske den 26 oktober på årets Skolforum. Det känns helt galet att vara en av finalisterna men också oerhört smickrande och roligt. Alla finalister ska under Skolforum i korthet berätta om sitt arbete och jag är i full gång med min presentation. Den kommer säkert att ändras några gånger till men just nu ser första bilden ut så här:



Förutom att vara på Skolforum och berätta om mitt arbete ska jag också under de första dagarna i vecka 44 vara på SETT Syd. Jag ska då prata om hur man kan arbeta med Lässtrategier, läsning och läsutveckling, sal 2 kl 10.45 den 28 oktober. Presentationen blir delvis en repris, då jag under SETT-dagarna i Stockholm pratade om detta och där fick frågan om jag under hålla en liknande presentation under SETT Syd. Min föreläsning under SETT-dagarna kan man läsa om i Skolvärlden, "Lässtrategier på gymnasiet".

Skulle man under kommande vecka befinna sig i Hässleholm får man gärna anmäla sig till Skolbibmeetsyd. Jag ska där, tillsammans med skolans bibliotekarie Marit Hammarland, berätta om hur vi arbetar med novellsamtal utifrån Chambers modell.


Vi har 7 minuter på oss att berätta om vårt arbete. Tror ni att vi hinner på denna korta stund? Kom och se efter. Vi är i Kulturhuset, Blå salongen, den 20 oktober kl 16-18.








måndag 12 oktober 2015

Att skapa ordning i kaos

Jag har ett par grupper i historia där jag har haft svårt att få till riktigt bra lektioner. Eleverna är "rörliga" och har väldigt svårt att sitta still. När det nu var dags att påbörja ett nytt arbetsområde funderade jag länge och väl HUR jag skulle göra för att få till det. Arbetsområdet som vi hade bestämt oss för var källkritik och i historieämnets syfte står det så här:

Förmåga att söka, granska, tolka och värdera källor utifrån källkritiska metoder och presentera resultatet med varierande uttrycksformer. (Lgy11)

Och i det centrala innehållet för kursen kan man läsa:

  • Historiskt källmaterial som speglar människors roll i politiska konflikter, kulturella förändringar eller kvinnors och mäns försök att förändra sin egen eller andras situation. Olika perspektiv utifrån till exempel social bakgrund, etnicitet, generation, kön och sexualitetet 
  • Tolkning och användning av olika slags källmaterial

Jag kände att jag behövde fokusera på begreppen som hör till den källkritiska metoden för ofta har eleverna svårt för dem eller åtminstone svårt för att använda dem när de granskar, tolkar och värderar källor. Jag kände också att jag behövde ha en kort genomgång av den källkritiska metoden och att eleverna i grupper behövde få arbeta med begreppen innan de sedan på egen hand skulle få använda dem i en slutuppgift. 

Jag läste avsnittet om Begreppsförmågan i Göran Svanelids De fem förmågorna i teori och praktik. Boken om The Big 5 och jag passade också på att lyssna på Svanelid under Bokmässan i Göteborg. Parallellt med detta diskuterade jag Big 5 med andra lärare på FB (en sluten grupp) och fick inspiration. Jag skulle arbeta aktivt med begreppsförmågan och precis som Svanelid skriver se till att eleverna fick arbeta med begreppen så att de fick med sig de tre punkterna på bilden nedan. 


Jag utgick från min tidigare gjorda presentation om källkritisk metod (Källmaterial och källkritik). Därefter plastade jag in en sex uppsättningar av varje begrepp, så att sex grupper kunde arbeta parallellt med begreppen.  


Jag letade därefter efter bra källmaterial och hittade Joakim Wendells material om Ådalen 31 (Historia 123).  Fördelen med detta material är att det både går att läsa och få uppläst. Perfekt för mina grupper. På Youtube hittade jag också korta filmer om Ådalen 31 och de skulle passa bra som en ingång till händelserna. 

Nu var det snart dags att dra igång lektionerna. Jag valde att lägga upp dem så här:

Lektion 1 (1,5 timme):
1. Papper och penna utlagt på alla bänkar i samband med lektionsstart.
2. Kort genomgång av arbetsområdet.
3. Förklaring till varför alla fått papper och penna (alla skriva ner anteckningar under min korta genomgång. Dessa skulle sedan bli grunden till första gruppuppgiften).
4. Genomgång
5. Indelning i grupper 
6. Grupperna arbeta med begreppen (och då i de tre steg som Svanelid skriver om)




Lektion 2 (1,5 timme):
1. Återkopppling lektion 1.
2. Filmklipp om Ådalen 31 
3. Kort genomgång
4. Grupperna arbetar med källmaterial från Ådalen 31 och använder begreppen från förra lektionen. De läser, samtalar och diskuterar.


Lektion 3 (1,5 timme):
1. Individuellt arbete med källmaterial och begreppen från första lektionen används i detta arbete. 


Hur gick det då? Jag är ännu inte i hamn med området men de lektioner jag haft har varit riktigt bra. När eleverna har fått tydliga "uppdrag" har deras energi använts till rätt saker och det känns som om de också själva har upplevt lektionerna som givande. De har blivit duktiga på begreppen och kan använda dem när de i grupp muntligt redogör för och diskuterar olika källor. Det ska bli spännande att se vad eleverna säger när de får utvärdera hela arbetsområdet.

Vad var det som gjorde att dessa lektioner blev bättre än de tidigare? Jag tror att det har att göra med att jag haft en tydligare struktur och att jag också "tagit bort" en del störmoment (tidigare har det t ex kunnat vara diskussioner om penna och papper. Nu fick alla ut det direkt och därmed slapp vi lägga tid på penn- och pappersletande). Jag tror också att det passade eleverna bättre att få arbeta i mindre grupper, där grupperna hade tydliga uppdrag. Materialet med de plastade begreppskorten gav också eleverna inledningsvis ett fokus och de visste från början att de här begreppen var de som bar hela arbetsområdet.



söndag 4 oktober 2015

Skönlitteratur - tips för både yngre och äldre

I år fick jag möjlighet att besöka Bok- och Biblioteksmässan i Göteborg. Vilken upplevelse! Jag som älskar böcker kom hem med en resväska full med böcker och kataloger av olika slag.


Att jag hade med mig en massa böcker hem är kanske inte så konstigt men katalogerna då? De är guld värda. Jag använder dem för att gå igenom litteratur som jag kommande år vill läsa. Jag markerar och stryker under och allt eftersom reserverar jag på biblioteket. När böckerna kommer läser jag dem och sedan för jag in korta anteckningar i min läsdagbok. På så sätt kan jag hålla koll på vad jag läser men också vad jag vill läsa. Smidigt tycker jag!

Det där med att hålla koll på vad man vill läsa och vad man läst är inte alltid så lätt. Jag och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, diskuterade det i vår senaste podd, Wendespodden del 2: Berättelser som berör.



Marit berättar att hon använder Goodreads för att bokföra sin läsning medan nämner min läsdagbok. Förutom dessa sätt kan man också använda sig utav Readkeeper, som jag snart hoppas blir en app. Vi pratade ju inte bara om hur man kan få koll på sin läsning utan också böcker som fått oss att skratta och må bra. Bland annat lyfter vi En man som heter Ove, Den fantastiska berättelsen om fakiren som fastnade i ett IKEA-skåp och försvann och Född fenomenal. 

Men böckerna då? Vilka vill jag tipsa om? En bok som jag fick med mig hem och som enligt katalogen passar läsare i åldern 6-9 år är Klappsnapparna och Charlie (Bokförlaget Opal).



Denna bok bygger på Tjuvarnas jul som gick som julkalender 2011 och som sedan blev långfilm. Jag använde den som högläsningsbok för en 5-åring och en 9-åring och de var både helt fast i berättelsen. Inledningen lockar dig som läsare, då du blir direkt delaktig:

"Om du lovar att inte skvallra, så ska jag berätta en hemlighet. I vår stad finns det en gammal bortglömd gränd. Längst in i gränden står en trasig vagn, och bakom vagnen göms en hemlig ingång." (s 7)

De väl gjorda illustrationerna tror jag kan bidra till att man som läsare snabbt blir en del av handlingen och illustrationerna gör också, tänker jag, att boken passar bra som högläsningsbok även för yngre barn. Vill man kan man ju sedan använda boken och jämföra den med valda avsnitt från julkalendern. Vad finns det för likheter och skillnader? Hur påverkar det din upplevelse?

En annan bok som också passar för högläsning är Lämnad ensam (Bonnier Carlsen) av Lotta Olsson och Maria Nilsson Thore. Den handlar om myrsloken och hasselmusen och är den första bilderboken om dessa figurer. Sedan tidigare har man dock kunnat läsa om dem i bl a Konstiga djur


I Lämnad ensam får man följa myrsloken som blir lämnad ensam när hasselmusen och mullvaden ska på kurs. Myrsloken känner sig utanför och blir ledsen. Ur hans ensamhet och sorg växer en kraft fram som så småningom skapar energi och glädje. Riktigt fin är berättelsen! 

Sedan finns det flera bra ungdomsböcker som jag också måste tipsa om. Inte minst När hundarna kommer (Bonnier Carlsen) av Jessica Schiefauer. Det här är en roman som skildrar livet så som det kan vara när man är i gränslandet mellan barndom och vuxenliv. Kroppen är fylld av känslor och kraft och ibland vet man inte vart man ska göra av allt som bubblar och vill ut. I centrum finns Ester och Isak och man följer dem under ett års tid. På detta år förändras allt radikalt och livet ställs på sin spets. Hur långt är man beredd att gå för den man älskar? Romanen bär med sig många intressanta diskussionsämnen och det finns många kopplingar att göra både till andra romaner och till verkliga händelser i vår samtid.

Jag har också läst Pojkarna av Schiefauer och det finns många paralleller mellan de två romanerna. Inte minst det där med att vara i gränslandet mellan barndom och vuxenliv men också den där destruktiva och mörka sidan som finns i människan. Den stora skillnaden mellan de två romanerna är hur handlingen berättas. I När hundarna kommer är verkligheten verkligen realistisk medan den i Pojkarna är magisk. Fantasivärlden och verkligheten vävs ihop och blir till en magisk realism. Även den sistnämnda tycker jag är klart läsvärd.


Sara Lövestam är ytterligare en författare som jag på sistone läst en del av. Senast var det Sanning med modifikation som är första delen i en serie av fyra om Kouplan. Spännande med denna roman är att det också finns en lättläst version som går under titeln Flicka försvunnen. Man kan alltså arbeta med olika versioner av boken i ett och samma klassrum. I Sanning med modifikation får man följa Kouplan, privatdetektiv, som lägger ut sina tjänster på Blocket. Kouplan får snart sitt första fall, en mamma som tar kontakt då hennes dotter försvunnit. De två, mamman och Kouplan, försöker tillsammans nysta i försvinnandet och snart visar det sig att ingenting är så som det till en början såg ut att vara. Den här boken skulle jag gärna vilja använda när jag diskuterar förförståelse och hur man under läsningens gång skapar sig bilder av karaktärer. Många intressanta diskussioner skulle man kunna få till. Snart kommer den andra delen, Önska kostar ingenting, och jag har redan ställt mig på kö på biblioteket. Ska bli spännande att få läsa fortsättningen om den något udda privatdetektiven Kouplan.

Jag måste slutligen också nämna Hjärta av jazz av Lövestam. Detta är en fin skildring av vänskap mellan en gammal man och en ung tjej. Musiken och kärleken till jazzen binder dem samman och deras vänskap ger dem båda mycket mer än de säkert till en början kunnat tro. Även om det i denna roman också finns några mörka stråk är detta den ljusaste när man diskuterar och jämför de fyra ungdomsromaner jag ovan skrivit om.