Mallar och instruktioner

tisdag 29 september 2015

Stötta eleverna i deras lärande

I Läroplanen för gymnasieskolan 2011 och Läroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 kan man läsa att undervisningen ska anpassas efter de elever vi har. I läroplanen för gymnasiskolan står det:

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov.

I Lgr11 står samma sak men med ett förtydligande:

Undervisningen ska anpassas till varje elevs förutsättningar och behov. Den ska främja elevernas fortsatta lärande och kunskapsutveckling med utgångspunkt i elevernas bakgrund, tidigare erfarenheter, språk och kunskaper. 

Vad innebär då detta för oss som lärare? Vad kan vi göra för att anpassa? Och hur kan vi anpassa? I detta inlägg kommer jag att visa på en del anpassningar som du enkelt kan göra kopplat till Google Chrome och Google docs. Anpassningarna kommer att gynna alla elever men framför allt de som har behov av extra stöd i sitt läsande och skrivande.

Vi börjar med Google Chrome. Många av våra elever kommer i kontakt med Chrome dagligen. De gör det på sin fritid men också i skolan. När man använder Chrome i skolan är det bra att känna till att man kan dra ner kostnadsfria tillägg som på olika sätt kan stötta eleverna i deras lärande. Hur gör man då för att dra ner tillägg? Jag har gjort en enkel film som visar detta:



I filmen drar jag ner SpeakIt, som är en talsyntes. Har du den kan du markera all text som finns på Internet och sedan få den uppläst. Kanonbra för de som behöver stöd i sin läsning.

Ibland kan det också vara skönt att slippa få all reklam som finns på en del Internetsidor. Ett tillägg som du då kan dra ner är Clearly. Även detta hittar du på samma sätt som jag drog ned SpeakIt på Chrome. Gillar du inte Clearly finns även Adblock som också stoppar reklam. 

En del av oss gillar post-it-lappar och anteckningar och då kan Scribble stickies on steroids vara ett alternativ. Den fungerar både online och offline. 

Arbetar man med språk kan Linguarana Extension vara ett intressant tillägg. Linguarana är en ordbok.

Om vi går vidare till stöd i Google docs kan man också här lägga till tillägg. Du får in i ditt dokument och väljer sedan fliken tillägg (se nedan).



Du öppnar fliken Tillägg och klickar på Hämta tillägg (se bild nedan).



Du väljer sedan att lägga till det tillägg du vill ha. På bilden nedan har jag valt att söka efter Stava Rex och när jag hittat tillägget är det bara att klicka på det för att lägga till. Hur enkelt som helst.



Stavar Rex är en rättstavningsfunktion och förutom denna kan SpellRight också vara bra att dra ner till eleverna. De kan då få ett stöd när de skriver texter på svenska eller engelska. Ytterligare ett tillägg till docs som kan vara ett bra stöd är Kaizena. Kaizena är egentligen en app och genom denna kan du som lärare ge dina elever både skriftliga och muntliga kommentarer på deras arbete. Hur bra som helst!



Förutom tilläggen som jag nämner i detta inlägg finns det många andra intressanta. Det finns t ex tillägg för att göra tankekartor, avancerade diagram och gemensamma samarbetsytor. Testa dig fram. Kanske hittar du en egen favorit.


tisdag 15 september 2015

Språkutvecklande undervisning



Att arbeta språkutvecklande har blivit något av ett mantra i skolan. Vad innebär det då att arbeta språkutvecklande och hur kan man konkret göra? I boken "Språkutvecklande SO-undervisning - strategier och metoder för högstadiet" ger Bjerregaard och Kindenberg sina svar. De lyfter fram sex utgångspunkter:

1) Höga förväntningar
2) Stöttning
3) Alignment (samstämmighet mellan mål, undervisning och bedömningsuppgift)
4) Språkliga mål
5) Förkunskaper
6) Interaktion och elevaktivitet

och diskuterar deras betydelse för en språk- och kunskapsutvecklande undervisning. Därefter väljer de att mer ingående beskriva hur man kan arbeta med bedömning, ord/begrepp, samtal, läsning, skrivande i en språkutvecklande undervisning.  

Varje kapitel avslutas med en mängd konkreta tips, mallar och övningar som man själv kan använda i sin egen undervisning.

Bokens sista två kapitel rör elever med svenska som andraspråk och cirkelmodellen.

"Språkutvecklande SO-undervisning" är en bok som jag tänker att man kan läsa och ha glädje av oavsett stadie man undervisar på och ämnen man undervisar i. Den ger en tydlig och ingående beskrivning över hur man konkret kan förändra och göra sin undervisning mer språkutvecklande. Jag hoppas att många tar sig tid att läsa den och sedan också för med en del av bokens tankar in i det egna klassrummet. Det skulle gynna våra elever. Själv har jag markerat många sidor i boken, en del markeringar rör sådant som jag redan gör men många rör sådant som jag ska försöka utveckla. Då jag arbetar mycket med läsning och lässtrategier kändes det t ex bra att författarna betonade vikten av att undervisa i lässtrategier, där modellerandet är betydelsefullt.

Nytt för mig var att före läsning arbeta med begreppsmoln. Det tänker jag skulle passa bra i bl a historieundervisningen. Inför ett nytt avsnitt kan jag tillsammans med eleverna gå igenom viktiga ord och begrepp som hör till området för att på så sätt skapa en förförståelse. Orden kan ju synliggöras i ett ordmoln på min elevblogg. 

Jag gillade också orsakstidslinjen på sidan 101. Den ska jag definitivt dra nytta av. Och så gillade jag skrivmallarna på sidorna 140-141. Jag har redan börjat arbeta med skrivmallar i både svenska och historia men kan definitivt utveckla det ytterligare.

onsdag 9 september 2015

PowToon för att flippa och tipsa!

Att arbeta med olika digitala verktyg är skoj. Det finns väldigt många bra verktyg och ett som jag fastnat för är PowToon. Det är enkelt, användarvänligt och smidigt. Det du gör i PowToon kan du dela med dig av via sociala medier eller spara på "Dashboard". Själv kopplar jag mina PowToon-presentationer till min YouTube-kanal

Hur gör man då för att komma igång? Det du behöver är ett login och när du väl har det är det bara att testa. Det du gör i PowToon är att skapa presentationer och filmer av olika slag. Presentationerna kan vara animerade men de behöver inte vara det.

Jag använder PowToon till att skapa filmer av vitt skilda slag. Det som jag gillar är att man kan utgå från färdiga mallar och sedan modifiera dessa genom att lägga till och dra ifrån. Givetvis kan du också skapa helt egna presentationer från scratch om du hellre vill det. Det tar lite längre tid men det fungerar klockrent.

Har man som jag ett gratiskonto får man tänka på är att det finns en del begränsningar. Man kommer t ex inte åt alla mallar och inte heller alla de häftiga effekter och bilder som ligger under Premium.

När jag är klar med min animation brukar jag lägga till ljud. De senaste gångerna har jag gjort så att jag spelat in filmen via QuickTime Player och då också lagt till mitt tal men det behöver man inte göra. Du kan lägga in tal och musik direkt i PowToon under funktionen Sound.

Jag tänker att PowToon är ett bra redskap när man arbetar med flippad undervisning. Lägg ut en animerad presentation av ett ämne som eleverna i förväg ska se till lektionen. Utgå sedan från presentationen under din lektion och diskutera vidare. Jag gjorde så när jag och mina elever skulle arbeta mer fokuserat med lässtrategier kopplat till skönlitteratur. De fick ut denna presentation:


Jag har också använt PowToon efter att jag har haft genomgångar. I presentationen har jag då lyft fram de viktigaste sakerna, som i denna film där jag sammanfattade mina tips inför muntligt framförande:


Testa gärna PowToon! Det är kreativt och roligt!

lördag 5 september 2015

Jag är lärare!

Jag är lärare och det trivs jag med. Trivs är kanske inte rätt ord. Jag tycker det är riktigt, riktigt roligt! Det är ett omväxlande jobb, där man dagligen får möta en massa människor och se dem utvecklas. Det är utmanande, stimulerande och kreativt. Den här bilden av läraryrket är inte den man vanligtvis hör talas om. Igår t ex, när jag efter en utbildningsdag var på väg hem, lyssnade jag på P1 och på Skolministeriet. Just detta avsnitt handlade om lärare som hoppat av sitt läraryrke och två före detta lärare gav sin bild av yrket. Bilden var inte positiv. Enligt Skolministeriet är det 50 000 lärare som lämnat skolan och sökt sig till andra brancher. Anledningarna till avhoppen är bl a den höga arbetsbelastningen och att man inte fått möjlighet att fokusera på undervisningen. 

Några veckor tidigare läste jag på Lärarförbundets sida att det kommer att saknas en massa lärare inom några år och på DN.se fanns det för knappt ett år sedan en artikel om att lärares arbetstid ofta upptas av "osynliga" arbetsuppgifter. Även SVT har lyft fram den akuta lärarbristen och att antalet som går och också fullföljer lärarutbildningarna är för få. 

Vad händer om det är den här negativa nyhetsrapportering av läraryrket som pumpas ut i olika medier? Är det fler som vill utbilda sig till lärare? Är det fler som stärks i sin lärarroll? Jag tror inte det. Därför hävdar jag att också den andra bilden måste föras fram. Den bild där vi som gillar vårt arbete och som trivs med att vara lärare också får synas i medierna. Vi måste stiga fram och lyfta det som gör att vi trivs. Jag vet att det finns de som har tunga tjänster, som har svårt att få tiden att räcka till, som får lägga mer tid på att lösa konflikter än på att undervisa. Men jag vet också att det finns de, som jag, som upplever att lärarjobbet är riktigt, riktigt bra. Vad är det då som krävs för att lärarjobbet ska bli riktigt, riktigt bra? Vad är det som gör att jag trivs med mitt jobb? Flera saker tänker jag och de absolut viktigaste sakerna tänker jag lista här nedan.

1. Det måste ges rätt förutsättningar
Exakt hur dessa förutsättningar ska se ut kan jag inte svara på. Jag tänker dock att man som lärare måste få tid att planera, undervisa och följa upp sin undervisning. Det kan jag i min tjänst. Jag känner att jag kan lägga tid på undervisningen och det tror jag gynnar eleverna.

2. Det måste finnas en stöttande skolledare
Jag tror att en stöttande skolledare kan göra underverk. Har man en rektor som tror på en och som ger en rätt förutsättningar kan man lyckas. 

3. Det måste ges tid till kontinuerlig fortbildning
Ska man som lärare känna att man hänger med måste man också få tid till fortbildning. Egentligen räcker det inte med att ges tid utan det skulle vara ett obligatorium. Alla skulle kontinuerligt genomgå olika typer av fortbildningsinsatser.

4. Det måste finnas ett kollegialt samarbete
Som lärare kan man inte göra allting själv. Lyckas man få till ett kollegialt samarbete, där man lär av varandra och delar upp arbetet mellan sig blir arbetsbelastningen lättare för den enskilda. Det kollegiala arbetet behöver inte bara ske med de på den egna arbetsplasten utan kan i dagens digitala samhälle ske lika bra med lärare på andra orter i Sverige eller med lärare i andra länder.

Får man till dessa fyra punkter kan läraryrket bli bra, till och med riktigt, riktigt bra. Då kan man skapa en undervisning där endast den egna fantasin sätter gränser. Är det inte det vi vill?!










tisdag 1 september 2015

Förstelärare - vad och hur?

Uppdraget förstelärare verkar se olika ut från skola till skola och från en kommun till en annan. I vissa fall har man fått en tidsbegränsad anställning, i andra fall en tillsvidareanställning. En del får gå till en vanlig semestertjänst medan andra behåller sin ferietjänst. Några får ett tydligt och specifkt uppdrag medan andra inte alls vet vad som egentligen ingår i försteläraruppdraget. Ja, det verkar se väldigt olika ut.

Sedan augusti månad kan jag titulera mig förstelärare inriktning svenska/språkutveckling/IKT. Visst låter det spännande?! Och spännande, det är det. Mitt uppdrag är att "utveckla det kollegiala lärandet med utgångspunkt i ämnet svenska men med fokus på språkutveckling". Vidare ska jag "ha ett starkt intresse för att utveckla undervisningen, där IT-teknologon är ett viktigt redskap". Kan det blir bättre? Nej, jag tror inte det.

Hur ska jag då göra för att utveckla det kollegiala lärandet och hur ska jag kunna utveckla undervisningen kopplat till IKT? För att få stöd och inspiration läste jag Per Kornhalls bok Förstelärare. En handbok.


Det här är en bok som diskuterar, definierar och problematiserar begreppet förstelärare. Vad innebär det egentligen att vara förstelärare? Vad kan det finnas för möjligheter men också svårigheter med att vara förstelärare? Och hur kan man som förstelärare arbeta för att bidra och skapa en utveckling på den egna skolan? Kornhall kopplar försteläraruppdraget till intressant och relevant forskning (namn som Hattie, Timperley, Dweck, Hargreaves och Fullan för att nämna några) och ger exempel på hur man kan arbeta med t ex formativ bedömning, lesson study och learning study, handledning och rådgivning. 

Efter att ha läst boken punktade jag ner några av mina anteckningar:

- "Riktigt skolutveckling tar tid...etablera kontinuerliga och permanenta utvecklingsprocesser i skolan" (s 25)

- att motivationen är betydelsefull (och då inte bara elevernas motivation utan även lärarnas och din egen motivation i rollen som förstelärare)

- att det kollegiala lärandet är en viktig kraft att bygga vidare på

- att komma ihåg att kontinuerligt reflektera över och utvärdera sin undervisning och att sedan använda detta i den framtida planering (i boken skrev jag "Reflektion/utvärdering - Förändring - Genomförande - Reflektion...)



- grundregeln - "Om inte eleverna svarar på din undervisning är det inte eleverna som har fel attityd - det är du som ska förändra din undervisning" (s114)

- att inte glömma de tre frågorna kopplat till formativ bedömning - Var är vi? Vart ska vi? Hur tar vi oss dit? (s 141)

Om vi då kopplar åter till mitt uppdrag som förstelärare. Vad ska jag göra för att lyckas? Jag tänker att jag ska bygga vidare på de punkter jag ovan plockat ut från Förstelärare. En handbok. Jag kommer att diskutera dem med min rektor och med mina förstelärarkollegor på skolan och tillsammans får vi sedan konkretisera och hitta former som passar oss på Wendesgymnasiet. Jag vet att jag kommer att få ett stort ansvar när gymnasiet väl kommer in i Läslyftet och förhoppningen är att vi gör det till kommande läsår. Kanske handlar det i mitt fall om att skynda långsamt och under detta läsår lägga en bra grund att stå på så att vi till nästa läsår kan gå in i Läslyftet till 100 %. Kanske måste jag, som Kornhall skriver, inse att "riktig skolutveckling tar tid" (s 25) och inte stressa igång något nytt.