Mallar och instruktioner

onsdag 26 augusti 2015

Wendespodden är här!

Äntligen är den här!



Bakom podden står Marit Hammarland och jag. Vi arbetar båda på Wendesgymnasiet, Marit som skolbibliotekarie och jag som lärare i svenska och historia. Idén till podden fick jag efter att i sommar varit med i det pedagogiska läslyftets HangOuts. Varför inte fortsätta tipsa och dela med sig men i annan form...i poddform. Jag har aldrig gjort en podd bara lyssnat på några. Jag pratade med Marit och sedan var vi igång. Marit fixade en fin logga och beställde en mikrofon. Jag tog på mig att testa GarageBand och Audacity. Marit hittade också en bra signaturmelodi på Partnersinrhyme.

Vi bestämde tema för första podden, "Berättelser som berör" och kopplade därför första avsnittet till Kristianstads Bokfestival, som har just detta tema som sitt nu i september. Vi bestämde oss för att läsa böcker av de ungdomsförfattare som våra elever skulle få gå och lyssna på under festivalen och sedan också koppla in egna läsminnen som hörde ihop med temat. Avsnittets disposition började kännas klart.



Sedan var det dags att testa och det visade sig inte vara helt enkelt med vare sig GarageBand eller Audacity. Vi ville kunna köra direkt och inte behöva lägga tid på redigering i efterhand. Efter lite letande bestämde vi oss för att använda Soundcloud. Där kunde vi spela in och sedan ladda upp direkt. Sagt och gjort, idag körde vi skarpt och här nedan kan du få lyssna på vårt första avsnitt och premiären av "Wendespodden".  Givetvis vill vi ha in dina boktips och dina tankar kring berättelser som berör! Lägg gärna in dem här på bloggen (kommentarer till inlägget) eller kommentera direkt under "Wendespodden" i Soundcloud (du hittar podden genom att söka på Fröken JE eller på Wendespodden). Du kan också lyssna direkt här nedan!






söndag 23 augusti 2015

På riktigt med Unga reportrar

I samband med läsårsstart och nya grupper i svenska 1 försöker jag alltid få till ett arbetsområde där eleverna får med flera delar av svenskämnet. Jag vill att de ska få läsa, bearbeta texter, skriva egna texter, diskutera och hålla muntligt anförande. Detta för att jag tidigt på läsåret ska få en överblick över mina eleverns styrkor men också få kunskap om vilka delar det är de behöver utveckla. I nästa steg handlar det ju om att jag ska få ett bra underlag till de kommande lektionerna, där det blir tydligt för mig vad jag och eleverna ska arbeta med.  

Det är inte alltid så lätt att få till ett arbetsområde som inrymmer allt det som jag önskar och det som oftast är det svåraste är att få till arbetsuppgifter som är "på riktigt" d v s där det finns ett uttalat syfte som går utanför klassrummet och kursen Svenska 1. Detta läsår har jag vänt och vridit på min planering och när jag fick nys om Unga reportrar kände jag att detta skulle kunna vara något för kursen Svenska 1. Här blir det verkligen "på riktigt". Eleverna ska ta fram texter och några av texterna ska publiceras på deras Unga reportrars hemsida. Det finns också möjlighet att vinna ett pris och detta tänker jag kanske kan vara en ytterligare sporre för eleverna.


Varför det är det så viktigt med att det ska vara uppgifter som är "på riktigt"? Och varför är det så viktigt att det finns en riktig, en autentisk mottagare? Jag tror att eleverna går in med en större lust och motivation om de känner att uppgiften inte bara blir gjord till mig eller till klasskompisen utan till en verklig mottagare utanför klassrummet. Detta är något som också forskningen har visat.  Elevernas engagemang och motivation ökar när de känner att det finns någon annan som läser och kanske också kommenterar den lästa texten (se t ex Dan Åkerlunds avhandling Elever syns på nätet. Multimodala texter och autentiska mottagare). Just lust och motivation är också något som både Peter Gärdenfors och Knud Illeris för fram. Gärdenfors skriver om detta i boken Lusten att förstå och Illeris i boken Lärande.

Tillbaka till Unga reportrar och kursen Svenska 1. Vad är det då mina elever rent konkret ska få göra? Jag har satt samman en inledande presentation som eleverna kommer att få ta del av. I denna kan de bl a läsa:


Till vår hjälp kommer vi att ha delar av det material som Unga reportrar har på sin hemsida. Vi kommer att använda mallarna för krönikadebattartikel och nyhetsartikel. Vi kommer också att använda det material som de har till 1 lektion och till arbetsplan. Utöver detta kommer jag att utgå från de exempel som Skolverket har gällande det muntliga delprovet för Svenska 1. Jag kommer också att använda mina egna mallar för kamratbedömning som finns att nå HÄR och min egen film om referatteknik:



Läroplanen då och det centrala innehållet? Var finns de kopplingarna? Så här kan man läsa i Läroplanen för gymnasieskolans första kapitel:
Miljöperspektivet i undervisningen ska ge eleverna insikter så att de kan dels själva medverka till att hindra skadlig miljöpåverkan, dels skaffa sig ett personligt förhållningssätt till de övergripande och globala miljöfrågorna. Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling.
Och läser man vidare i kapitel 2.1 står det:
Det är skolans ansvar att varje elev kan observera och analysera människans samspel med sin omvärld utifrån perspektivet hållbar utveckling, och kan använda bok- och bibliotekskunskap och modern teknik som ett verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lärande. 
Går man sedan till kursen Svenska 1 och det centrala innhållet kan man läsa att undervisningen i kursen bl a ska behandla följande centrala innehåll:
 - Muntlig framställning med fokus på mottagaranpassning. Faktorer som gör en muntlig presentation intressant och övertygande. Användning av presentationstekniska hjälpmedel som stöd för muntlig framställning. Olika sätt att lyssna och ge respons som är anpassad till kommunikationssituationen.  
Skriftlig framställning av texter för kommunikation, lärande och reflektion. Språkriktighet, dvs. vilka språkliga egenskaper och textegenskaper i övrigt som en text bör ha för att fungera väl i sitt sammanhang. 
- Argumentationsteknik och skriftlig framställning av argumenterande text. 
- Grunderna i den retoriska arbetsprocessen.

Visst känns det som om min planering med Unga reportrar går att koppla ihop bra med både kursens centrala innehåll och läroplanens mer övergripande perspektiv?!

Vad händer nu då? Jo, nu kommer arbetsområdet att dra igång och under den kommande månaden (kanske ytterligare någon vecka) är det det här som är i fokus.  Jag ser redan fram emot den slututvärdering vi ska ha. Jag hoppas att den visar att eleverna känt att undervisningen varit "på riktigt".

Har du några frågor eller funderingar kring mitt arbetsområde eller vill få mer information får du gärna höra av dig. Mina kontaktuppgifter ser du under rubriken Om mig.

lördag 15 augusti 2015

Lägg an, skjut, sikta!

I James Nottinghams bok Utmanande undervisning lyfts frasen "Lägg an, skjut, sikta" fram. Nottingham menar att man kan använda sig av den när man ska ge sig i kast med något nytt. Man behöver inte förstå allt fullt ut för att våga utan man kan lägga an och testa (skjuta) för att sedan i efterhand korrigera (sikta). Sedan kan man på nytt igen skjuta och eventuellt göra ytterligare korrigeringar  (sikta). Detta fick jag i bokstavlig bemärkelse testa i onsdags. Jag höll för första gången ett salongsgevär i min hand och fick skjuta på en skjutbana. Det var inte lätt men det var oerhört roligt.

Foto: Maria Patriksson
Just det där att våga testa, att ibland kasta sig ut i det okända, är för många svårt och jobbigt. Många vill känna sig säkra innan de ger sig i kast med något. Så  är det bara. Jag ser det hos en del av mina elever. Vet de inte vad som förväntas av dem vill de inte göra något. 

Under det här läsåret ska jag träna dem och mig i att våga testa och försöka. 
Första försöket för eleverna blir i kursen Historia 1a1. Istället för att börja traditionellt med att gå igenom kursen, kunskapskraven och centrala begrepp ska eleverna först individuellt få fundera över begreppet historia. Vad är historia? De ska också få fundera över vilka områden och eller epoker de tycker är intressanta. När de gjort detta ska de få sätta sig i grupper och samtala med varandra kring det de individuellt skrivit ner. Nästa steg blir att se om det finns saker som återkommer hos flera av dem. Dessa ska i så fall skrivas ner i en enkel tabell. När grupperna är klara får de redovisa för övriga i klassen och sista steget blir sedan att vi tillsammans gör kopplingar till kursens syfte, centrala innehåll och till kunskapskraven. Genom denna inledning hoppas jag att eleverna känner delaktighet. Jag hoppas också att de ser att det går att lägga an, skjuta och sikta även om man till en början inte har full koll.


Den förmåga vi framför allt arbetar med under inledningen är det kommunikativa förmågan och den kommer under första veckan att sitta uppsatt på dörren till klassrummet.


Och jag då, vad är det jag ska testa? Jo, jag tillsammans med Marit Hammarland, Wendesgymnasiets bibliotekarie, ska spela in en podd. Vi har aldrig gjort det innan och i dagsläget har vi inte full koll men det stoppar oss inte. Podden kommer att gå under namnet "Wendespodden" och första avsnittet kommer att ha kopplingar till Kristianstads Bokfestival. Så långt har vi kommit i våra tankar. Nästa vecka väntar fortsatt arbete kring podden och jag tänker att mitt nästa inlägg kommer att handla mer om den. 

lördag 8 augusti 2015

"Sommarboken" för mig som pedagog

I Kristianstads kommun, precis som i många andra kommuner i Sverige, har man "Sommarboken". Det är bibliotekens sommarlovssatsning för barn och unga. Det man ska göra är att läsa 5 böcker och få en. Jag gillar idén med "sommarboken" och har därför själv passat på att ha "sommarboken". Jag har läst 5 böcker som direkt kan kopplas till min undervisning. Jag har dock inte valt någon bok efter min läsning. Den sporren behöver jag inte längre!

De fem böcker som jag har läst är:

Utmanande undervisning av James Nottingham
Det digitala läsandet av Maria Rasmusson
Att läsa faktatexter av Adrienne Gear
Utvandrarna - LL-förlaget
Axel var idiot - LL-förlaget



Två av böckerna fanns med i det "pedagogiska läslyftet" och har diskuterats där (både på Facebook och via HangOuts). Jag var med i två HangOuts (2 och 3) och vill man höra diskussionerna i efterhand finns de att se här nedan:








Vad tar då jag med mig från Nottinghams "Utmanande undervisning"? En hel del skulle jag vilja säga. Förutom konkreta verktyg väcktes många tankar och inför HangOuten valde jag att skriva ner några av dessa.

1) Reflektion - Att lära sig reflektera är viktigt. Hur kan vi som lärare hjälpa eleverna att utveckla denna förmåga? Hur kan vi som pedagoger modellera reflektion?

2) Återkoppling - återkoppling, formativ sådan, är viktig. Hur ska vi som pedagoger hinna med att återkoppla till alla elever? Kan självbedömning och kamratbedömning vara en lösning? Kan man avsätta tid utanför lektionstid för individuella samtal såsom Nottingham skriver? Hur kan man konkret göra? Och hur kan man utveckla sin återkoppling via de digitala hjälpmedlen? Här tänker jag framför allt på dator och video/ljud. Nottingham skriver att det är viktigt att eleverna lär sig återkoppla till sig själv och till andra. Kan de inte det är de hela tiden i behov av läraren och lärarens feedback.

3) Betyg/återkoppling vid utvecklingssamtal - Nottingham skriver att man ska undvika att ge återkoppling i form av betyg. Hur ska man göra så att det blir tydligt för elever/föräldrar var eleven ligger i förhållande till kunskapskraven? Matriser, kan det vara en hjälp?

4) Beröm - enligt Notingham ska beröm fokusera på handling och inte på förmåga. Varför är det så? Hur kan man bli medveten om sitt eget sätt att beröma?



Jag läste också Maria Rasmussons avhandling "Det digitala läsandet" och denna var ju uppbyggd på ett helt annat sätt än vad Nottinghams bok var. Rasmusson fick mig att reflektera över det här med läsning och lässtrategier och då framför allt med fokus på det digitala läsandet och digitala texter. Jag tror ju att man ska modellera och visa sina elever hur saker och ting är uppbyggda eller hur man t ex ska närma sig en text. För mig har dock text i många fall varit skönlitterär text eller sakprosa. De digitala texterna har hamnat lite i skymundan. Visst har jag haft genomgångar och visat t ex blogginlägg men jag har inte lika tydligt och strukturerat arbetat med lässtrategier kopplat till de digitala texterna. Det ska jag givetvis råda bot på direkt i min egen undervisning i höst. Rasmusson lyfte fram vissa förmågor eller färdigheter som hon hade sett var viktiga för att elever skulle kunna ta till sig digitala texter på Internet. Dessa var:

1) traditionell literacy (de "vanliga" strategierna vid läsning)
2) multimodal literacy (strategier för att hantera texter på Internet, ex förståelse för att en digital text inte bara är en ren text utan också har klickbara länkar, ljud, bilder osv)
3) navigation (att ha en förståelse för hur en webb-sida är uppbyggd)
4) IT-förmågor (att kunna använda en dator, söka på Internet osv)
5) förmåga att hantera information (här handlar det både om att känna igen texttyper och att kunna vara källkritisk)

Jag kommer under hösten att fundera vidare kring dessa 5 förmågor/färdigheter för att se hur jag ska kunna få med dem i min undervisning.



Den tredje boken jag läste var Att läsa faktatexter. Det här är en bok som jag tänker att alla pedagoger borde läsa. Den berör faktatexter och hur man kan arbeta med sådana i sitt klassrum. Målgrupp är egentligen lärare på låg- och mellanstadiet men jag hävdar att boken likväl kan läsas av lärare på högstadiet, gymnasiet eller VUX. Det finns så många bra exempel och idéer som man kan använda sig utav i sin egen undervisning. Denna bok har flera beröringspunkter med Rasmussons avhandling. En är vikten av att ha förmågor/färdigheter kopplat till olika texttyper. Gear lyfter i boken fram 5 strategier som hon hävdar är viktiga för att förstå en faktatext. Dessa är:

1) Att zooma in
2) Att ställa frågor och att göra inferenser
3) Att avgöra vad som är viktigt
4) Att göra kopplingar
5) Att transformera

En del av er ser säkert att det finns paralleller också till strategierna som lyfts fram i En läsande klass och som jag tidigare bloggat om gällande gymnasiet (se bl a Projekt läsning).

Förutom att Gear går igenom strategierna ger hon också verktyg för hur man som lärare kan arbeta med strategierna i sitt klassrum. Hon har tydliga exempel från det att läraren modellerar, vidare till uppgifter där elever arbetar tillsammans för att slutligen visa hur eleverna kan arbeta med strategierna på egen hand. Boken är också mycket tydligt uppbyggd då varje strategi har fått ett eget kapitel. Vill man endast fördjupa sig i en av strategierna är det alltså enkelt. Jag kommer att återkomma till Gear i höst och då för att visa hur jag arbetat med strategierna i mitt klassrum.

Jag har också läst två nya böcker från LL-förlaget. Det är klassikern Utvandrarna och sedan en nyskriven bok som heter Axel var idiot. Till båda dessa har jag tagit fram lektionsförslag och lektionerna finns att hämta här på bloggen under "Mallar och instruktioner"  eller via lattlast.se. Jag gillade dessa böcker, om man nu kan säga så om böcker som skildrar rätt svåra och jobbiga saker. Axel var idiot skildrar hur det kunde vara att leva med utvecklingsstörning i 1900-talets Sverige. Med sitt enkla språk blir skildringen direkt och påtaglig. Jag tror inte någon lämnas oberörd efter att ha läst den. Utvandrarna i sin tur bygger på Mobergs bok men är omskriven till enklare språk. Här skildras det svenska samhället under 1800-talet och man får följa en bondes kamp för att få jordbruket och ekonomin att gå runt. Efter missväxt, torka och förstörda skördar finns inte längre någon möjlighet att behålla gården och hoppet sätts till landet där borta. Berättelsen om Karl-Oskar och Kristina är inte bara en berättelse om dem. Det är också en berättelse om hur närmare 1,5 miljon svenskar under perioden 1850-1920 valde att utvandra i hopp om att få ett bättre liv i Amerika. Vad är det som gör att en människa väljer att lämna sitt hemland och hur kan det svenska samhället ha sett ut när så många valde att flytta under 1800-talets senare del? Det är bara några av de frågor man ställer sig under och efter läsningen av Utvandrarna.