Mallar och instruktioner

tisdag 31 mars 2015

Snart dags för SETT...

och en av talarna är jag. Jag ska prata om hur jag arbetar med läsning på Wendesgymnasiet. Så här står det på settdagarna.se:

I seminariet berättar och beskriver Jenny Edvardsson hur hon arbetar med sina gymnasieelever för att utveckla deras läsförmåga. Hon visar hur hon har skapat en klassrumsmiljö där alla elever oavsett förutsättningar kan vara med i en gemensam läsning och de efterföljande diskussionerna och skrivuppgifterna. Inspirationen har hon fått av En läsande klass, Aidan Chambers och Judith A Langer men också av den nya tekniken och de möjligheter den ger. I seminariet ges många konkreta exempel på hur man kan arbeta med läsning, lässtrategier och textsamtal både med och utan ny teknik. Seminariet vänder sig främst till lärare som undervisar på högstadiet och gymnasiet men alla som är intresserade av läsning är välkomna.

Är du intresserad av att lyssna är du välkommen till sal M7 den 15 april kl 09.30.

Förutom att hålla en föreläsning ska jag givetvis lyssna på andra och gå på själva mässan. Mina tankar och funderingar från dagarna i Stockholm kommer jag att dela med mig av här på bloggen.

söndag 29 mars 2015

Några IKT-tips för dig med iPad

Jag har länge funderat på hur jag ska göra när jag i en flipp vill visa mina elever hur man kan arbeta i en app. Jag har inte riktigt haft någon bra lösning utan det har oftast slutat med att jag har fått göra skärmdumpar och sedan en steg-för-steg-manual. Visst jag hade också kunnat filma min iPad via t ex mobilen men det har inte riktigt känts så där enkelt och enkelhet är något jag gillar. Idag insåg jag dock att det finns en väldigt bra lösning. Det som krävs är en iPad, en Mac och sedan den vanliga laddningssladden till iPaden. Många av er har säkert haft koll på det här en tid men som sagt, inte jag.

Hur gör man då? Jo, man kopplar ihop paddan med sin mac via laddningssladden. Sedan söker man upp programmet QuickTime Player på macen. Man väljer arkiv och sedan filminspelning (OBS! Det ska vara filminspelning och inte skärminspelning). En ruta kommer upp och i den markerar du din iPad och sedan vilken ljudkälla du ska ha i din filminspelning. Nu kommer du att se din iPads skärm på din mac och då är det bara att klicka in i rätt app och sedan starta inspelningen (och det gör du från din mac). Verkar det krångligt? Det är det absolut inte. Jag har passat på att göra en väldigt enkel film, där jag visar hur jag gjorde när jag kopplade ihop dem. Filmen är gjord i min mobilkamera och utan något manus. Ta den för vad den är. Förhoppningsvis kan den hjälpa dig att spela in din iPadskärm.


Vad var det då som gjorde att jag behövde spela in en app i paddan? Jo, jag håller på att förbereda en uppgift för mina elever. De ska få göra en film om sitt gymnasieprogram på 30 sekunder och till sin hjälp ha appen Animoto. Animoto finns också som webbtjänst och är gratis. Man kan ansöka om skolkonto men det har jag än så länge inte gjort. Jag har nöjt mig med ett vanligt konto. I denna app lägger man till foto eller korta filmer, en layout, musik och eventuell text. Sedan sätts de olika delarna samman och du får en film som du exempelvis kan lägga upp på Youtube. Appen är väldigt enkel och man behöver inte vara proffs för att få ihop en helt ok film. Förutom att göra filmer om sitt program kan appen användas för att presentera en bok eller göra reklam för en film. Man kan också använda appen för att via bilder uttrycka budskap. Som vanligt är det endast fantasin som sätter gränser. 

Till mina elever har jag då gjort en film om hur man arbetar i appen Animoto. Jag är ingen finlirare och har aldrig varit. Det gör att jag spelar in på första försöket och ibland kan det göra att det hoppar lite. Jag hoppas dock att filmen fyller sin funktion d v s visar hur du via Animoto kan skapa dig en egen film. Jag ska visa filmen för mina elever och sedan får de på egen hand ta sig an sitt uppdrag.


lördag 28 mars 2015

Skönlitteratur för barn och unga

Under denna vecka har det diskuterats en del om skönlitteratur på FB. Frågan har varit varför lärare så ofta utgår från äldre litteratur och ofta tipsar varandra om exakt samma böcker. Jag tror det finns flera svar på detta och ett är att många lärare gärna använder "säkra" kort d v s litteratur som de vet har fungerat i grupper. Jag tror ett annat svar är att få lärare hinner läsa och botanisera bland alla de nya böcker som kommer ut. Förra veckan, då jag var på läskonferens på Högskolan Kristianstad, sa Mary Ingemansson att hon önskade att det ingick tid för läsning i lärarnas arbetstid. En tanke man kanske skulle försöka knyta an till. Hade alla fått tid till att läsa nyproducerad (och äldre) litteratur skulle kanske undervisningen och tipsandet på bl a FB se annorlunda ut.

Jag är en av de lärare som gärna läser. Jag läser sådant som jag själv vill läsa, jag läser sådant som kan vara intressant för min roll som pedagog och svensklärare och jag läser sådant som mina barn vill höra. Vissa perioder hinner jag läsa mer, andra mindre. Läser gör jag dock så mycket jag bara hinner. Jag tänkte därför dela med mig av en del tips som rör nyskriven eller relativt nyskriven ungdomslitteratur och jag kommer också att tipsa om en del serier som barn i åldrarna 7-12 kan gilla. Vi börjar med några ungdomsromaner.



Snöstormen av Sofia Nordin, är en bok utgiven av LL-förlaget. Jag tänker att den skulle passa bra att använda vid gemensam läsning i klass. Den handlar om tre syskon som tillsammans med sin pappa och hans nya ska tillbringa en vecka i fjällen. När pappan ska åka iväg för att hämta sin tjej kommer han inte tillbaka. En snöstorm drar in över landskapet och syskonen sitter instängda i stugan utan mat och el. Romanen är spännande och lättläst. Den passar för högstadiet, gymnasiet men också för SFI.

En farlig vän av Ritta Jacobsson är också utgiven av LL-förlaget. Den tar upp ämnet mobbing och det finns mycket att diskutera kring vem som blir mobbare och vem som mobbas. Romanen handlar om Leo som ska börja ny skola. Han träffar på Jonna som är allt det som Leo inte är. De blir vänner men snart börjar Leo inse att det är ett högt pris han får betala för att vara Jonnas vän. Hur långt är han beredd att gå? Även denna bok är spännande och lättläst. Den passar för högstadiet, gymnasiet men också SFI.

För ett par år sedan kom Maths Claesson ut med science fiction-romanen Linux, uttagningen. Det är en ungdomsroman som utspelar sig i ett framtida Stockholm. Huvudpersonen är Linux som inget hellre vill än att bli rymdpilot. Han får reda på att det ska ske uttagningar till att bli rymdambassadörer. Han bestämmer sig för att söka. I romanen får man följa Linux och hans väg för att nå sin dröm. Jag brukar inte gilla sci-fi men den här romanen kan jag rekommendera. Det finns en fortsättning, Linux, Kristallstaden och den tänker jag läsa. Jag måste ju se hur det går för Linux.

Jag läste för några veckor sedan dystopin Den utvalde av Lois Lowry och har förstått att den under detta år kommer att släppas som film i Sverige (släpptes hösten 2014 i USA). Den utvalde är skriven som en ungdomsroman och påminner delvis om de andra dystopierna som släppts för ungdomar. Huvudpersonen Jonas lever i ett samhälle där känslor och konflikter inte existerar. Allt regleras genom överheten och ofta genom tabletter i någon form. När man fyller 12 år ska man få sin livsuppgift och det är i samband med denna händelse man möter Jonas. Som så många andra dystopier för ungdomar finns det en fortsättning eller rättare sagt i detta fall finns det ytterligare tre delar. Är man trött på Hungerspelen och Divergent kan kanske detta vara ett alternativ?



Då tänkte jag nämna några romaner som skildrar lite udda huvudpersoner. Vi har I huvudet på Colin Fischer och Konsten att ha sjukt låga förväntningar. I huvudet på Colin Fischer handlar om Colin Fischer, en kille med aspergers syndrom. Då det sker ett brott i skolans matsal bestämmer han sig för att lösa det. Man får följa hans smått galna väg för att försöka lösa brottet. Den är rolig men också rätt amerikansk. När jag läser den får jag stereotypa High School-bilder i mitt huvud. Kan man leva med det är boken klart läsvärd. I Konsten att ha sjukt låga förväntningar får vi följa Emanuel Kant som inte precis är klassens mest populäre kille. Han hänger med Tore, som möjligtvis är ännu töntigare än Emanuel. När Tore är borta från skolan under en period ser Emanuel sin chans att kliva uppåt i hierarkin. Frågan är hur långt han är beredd att gå för att bli populär och sedd. Båda dessa romaner passar för högstadiet men också för gymnasiet. Här finns mycket att diskutera. Inte minst det där med stereotyper och vad som krävs för att passa in.

En ny ungdomsroman jag läst är Huset mittemot av Alex Haridi. Romanen skildrar Joel och den miljö han växer upp i. I centrum finns Ödehuset, ett hus mittemot Joels. Ödehuset har en dragningskraft på Joel och snart är han helt uppslukad av huset och det öde som drabbade pojken Jonathan Andersson. På FB har jag nämnt romanen och då skrev jag att den gränsar lite mellan fantasi och verklighet och att den inte är helt lätt att läsa. Gillar man lite obehaglig spänning där gränsen mellan fantasi och verklighet är hårfin är detta definitivt en roman att läsa.

Den siste ungdomsromanen jag tänker tipsa om är Född fenomenal av Josephine Bornebusch. I centrum står Rut, en kaxig 15-årig tjej, som vet vad hon vill och också försöker se till att allt går som hon planerar. Vid hennes sida finns en sexfixerad kompis vid namn Magda och så Ruts egen bror, losern Robban. Jag gillade språket och den rappa stilen och jag kan tänka att många tjejer på högstadiet och gymnasiet skulle gilla romanen.

Det var ungdomsromanerna det. Då var det dags att tipsa om litteratur som kan passa de yngre läsarna. Här finns Legenden om Sally Jones av Jakob Wegelius, en bok som skulle passa ypperligt för högläsning. Huvudperson är gorillan Sally Jones som är med om de mest spektakulära äventyr. I boken förstärker bilderna berättelsen och ger en sagobok för de något äldre barnen. Man får följa Sally Jones på en resa runt jorden och städer som Istanbul och New York skildras likväl som djungeln i Borneo. Som vuxen har man minst lika stor behållning av boken som barnen. Läs den gärna!

Sedan några härliga serier. Vi har Lasse-Majas detektivbyrå som många unga läsare gillar då böckerna har samma form. Huvudpersonerna är klasskompisarna Lasse och Maja som tillsammans driver en detektivbyrå. I böckerna dras de två in i olika fall som de ska försöka läsa. Spännande för de yngre! Vi har också Cirkusdeckarna, en serie om syskonen Kaspar och Katinka, som lever och bor på cirkus Pommery. I samband med deras cirkusshower dras de in i ett antal fall som de tillsammans med de lokala poliserna försöker läsa. Även här ser formen i böckerna densamma ut. Det är egentligen bara fallen som är olika och detta tilltalar många unga läsare.

En spännande fantasyserie är Alvdrottningens riddare som handlar om Alvdrottningen och hennes rike. Med jämna mellanrum blir riket hotat och riddarna får ge sig ut och försvara drottningen och riket. Här finns spänning, magi och kärlek i en härlig blandning.

Sist men inte minst måste jag nämna serien Kapten Kalsong av Dav Pilkey. Det är en helt galen serie om skoleleverna Harold och George och deras påhittade superhjälte Kapten Kalsong. Superhjälten Kapten Kalsong blir väldigt populär hos alla utom hos rektorn på skolan. I de här böckerna blandas ren text med bilder och serierutor med utdrag ur Kapten Kalsong. Jag tror att man antingen älskar dem eller avskyr dem. Personligen tycker jag att de är svåra att läsa då de hoppar mellan pojkarnas liv och den påhittade superhjältens uppdrag. Jag tror också att de inte riktigt tilltalar mig då vissa delar i böckerna består av just tecknade serier (Kapten Kalsongs uppdrag) och jag är inte någon serieläsare. Jag har dock förstått att många, framför allt pojkar, gillar dem skarpt. Kanske något att sätta i händerna på de som inte gillar traditionella böcker.

Jag hoppas att mina tips ovan är till någon hjälp för dig som vill hitta ny litteratur att sätta i händerna på dina elever.



fredag 20 mars 2015

Vikten av input

Som lärare ger man oerhört mycket av sig själv. Man fixar, trixar, reflekterar och tänker om...allt för att få så många elever som möjligt med sig. Att då vid vissa tillfällen få möjlighet till input genom workshop, föreläsningar, konferenser eller vanliga kollegiala samtal är guld värt. Vid dessa tillfällen kan man fylla på sin energi igen och förhoppningsvis få nya idéer som man sedan kan testa i den egna undervisningen.

Under de senaste veckorna har jag fått input från två helt skilda håll och båda har påverkat mig mycket positivt. Först fick jag tillfälle att vara med under en halvdags workshop med Forum för levande historia och sedan fick jag möjlighet att gå på Högskolan Kristianstads läskonferens "En dag fylld av läsglädje". Vi tar det från början.



Forum för levande historia var i Kristianstad och vi som är gymnasielärare i historia, samhällskunskap och/eller religion samt skolbibliotekarierna fick möjlighet att under en halvdag vara med i en workshop. Just denna hölls av Marcel Rådström och handlade om Uppdrag demokrati. Vilken workshop! Vi fick lyssna, diskutera, analysera foton och egentligen genomföra ett lektionsupplägg fast i förkortad "snabbversion". Jag fick med mig många bra verktyg som jag kan använda både i min historie- och min svenskundervisning. Ett var en enkel modell för bildanalys. Den bestod av tre steg:

1. Vad föreställer bilden? Endast fakta d v s sådant man faktiskt ser på bilden får tas upp.
2. Vad händer på bilden? Och när är bilden tagen? Här lyfter man in frågor som kräver värderande svar.
3. Hur speglar bilden temat? Här får man möjlighet att förklara sina egna åsikter.

Ett annat var en värderingsövning där man arbetar med att eleverna får möjlighet att endast svara JA eller NEJ på de frågor läraren ställer. Vi fick testa att använda laminerade svarskort men man skulle också kunna använda denna övning digitalt genom exempelvis voto.se. När alla svarat ställer läraren följdfrågor där eleven får förklara sin ståndpunkt. Härigenom hoppas man skapa en diskussion som förhoppningsvis vidgar det egna lärandet. Mycket bra övning! Vi gick igång direkt och fick till diskussioner som kunde ha fortsatt än längre om inte Marcel Rådström hade dragit i bromsen.

Under läskonferensen var kanske inte fokus att ge praktiska tips. Jag tycker ändock att jag fick med mig en hel del. Maria Söderling pratade om att använda film i undervisningen och hon berättade bl a att hon arbetade med grupper, där varje grupp såg en film med förutbestämda stopp. I rummet där gruppen satt fanns också en iPad som spelade in ljud via appen Educreations. Eleverna kunde också i denna app lägga in sina anteckningar. Vilken smart idé. Det kände jag att jag skulle kunna använda i min undervisning. När eleverna har läst en novell och sedan i grupp ska analysera den skulle Educreations kunna vara ett bra hjälpmedel. Förutom att jag får elevernas diskussioner inspelade kan jag få deras anteckningar. Helt lysande!



Jag fick också en förnyad nyfikenhet på Judith A Langers fyra faser. I min svenskundervisning och då framför allt i läsningen utgår jag ofta från Aidan Chambers modell för textsamtal (gillar, ogillar, frågetecken och mönster). Hans tankar och Langers går i många avseenden hand i hand men samtidigt finns det en del skillnader. Jag har egentligen aldrig arbetat mer konkret med Langers fyra faser utan de har mer funnits där som ett stöd för mig själv som lärare. Jag blev dock väldigt sugen på att arbeta med hennes modell och då med de olika frågorna till varje fas. Det får kanske bli längre fram i vår.



Genom att jag har fått delta på de här två fortbildningstillfällena har jag fått med mig en hel del nytt. "Inputen" har gjort att jag med förnyad energi kan ge mig hän åt min undervisning igen. Visst är det härligt!






fredag 13 mars 2015

Skrivmallar i praktiken





Under de senaste veckorna har jag med mina elever i svenska 1 på gymnasiet arbetat med ett område som vi döpt till dystopier. Vi har diskuterat begreppet dystopi, vi haft en kort litteraturhistorisk genomgång, vi har läst utdrag ur olika dystopier, vi har sett film och vi har slutligen gjort en jämförelse mellan två olika dystopier.

Då vi i svenska inte tidigare gjort någon skriftlig jämförelse utan mest bara jämfört olika texter muntligt kände jag att mina elever eventuellt skulle må bra av ett stöd. Inspirerad av Hanna Stehagens arbete med skrivmallar funderade jag hur jag skulle kunna göra en skrivmall som bygger på att man jämför två filmer. Jag satte mig ner och tog fram ett förslag. Du kan se min skrivmall HÄR (underrubriken "Material till arbetsområde dystopier"). Då jag också ville fortsätta arbeta med mina venndiagram, som jag ser som ett mycket bra stöd när man ska lyfta fram likheter och skillnader, gjorde jag också ett sådant direkt kopplat till film. Du kan se diagrammet HÄR (under rubriken "Material till arbetsområde dystopier").

Denna vecka har nu eleverna fått arbeta med sina jämförelser. De fick följande instruktion:



Hur har det då gått? Var venndiagrammet och skrivmallen stöd för dem? Ja, det måste jag verkligen säga att de var. Alla elever kom igång direkt. De flesta valde att börja med venndiagrammet och punkta upp likheter och skillnader. När de kände att de hade fått med allt de kunde komma på gick de över till skrivmallen och började skriva. Alla var aktiva och alla skrev. De elever som i vanliga fall har svårt att komma igång med sitt skrivande kunde här börja med en gång. De behövde inte lägga tid på att fundera över hur den första meningen skulle lyda. En inledning fanns ju redan i mallen. Nu kunde de istället lägga fokus på att skriva om de likheter och skillnader som fanns.

Några elever upplevde mallen som något begränsande. De ville skriva mer än vad raderna tillät. Detta uppmuntrade jag givetvis och sa att de gärna fick utgå från mallen men skriva sin jämförelse på dator istället och då i ett tomt worddokument. Mallen kunde de ha som stöd vid sidan och eventuellt knycka någon formulering som de la in i sin egen text.

Efter att nu mer strukturerat ha testat skrivmallar även i svenska känns det som ett väldigt bra stöd, framför allt för de som har svårt att komma igång med sitt skrivande.

Vad hände med de som missat filmvisningen? Var det så att någon elev missat en film fick de möjlighet att jämföra med någon dystopi som de hade sett hemma. Var det så att någon elev hade missat båda filmerna under lektionstid fick de antingen välja att jämföra två dystopier som de hade sett hemma eller välja två utdrag ur dystopiavsnittet i Upplev litteraturen - Svenska impulser. Alla kunde härmed göra en jämförelse.

söndag 8 mars 2015

Verktyg för att få snabb överblick

I fredags la jag ut detta på Facebook:


Tanken med inlägget på Facebook var att dela med mig av min lärarvardag. Gensvaret på inlägget var dock stort och en tanke började gro hos mig. Varför inte skriva ett blogginlägg om hur jag genomför snabb återkoppling, direkt feedback och enkla reflektionsövningar i mina klasser? Sagt och gjort, här är nu inlägget.

Varje vecka arbetar jag med olika typer av återkoppling, feedback och reflektionsövningar. Jag gör det inte på alla mina lektioner men jag gör det vid flera av dem. Syftena skiftar men övningarna handlar nästan alltid om att få en snabb överblick av något slag. Ibland använder jag digitala hjälpmedel, ibland papper och penna och vissa gånger endast kroppen. Vi börjar med några digitala exempel, alla kostnadsfria.



Om du vill få en snabb återkoppling från dina elever kan du använda dig utav Voto.se. Jag har valt att skapa ett konto, givetvis utan kostnad. Här kan jag ställa frågor och eleverna kan via padda, dator eller mobiltelefon gå in och svara. Resultatet kan jag direkt visa för eleverna (kallas ibland realtid) om jag det önskar. Eller så kan jag vänta och gå igenom resultatet i lugn och ro efter lektionen. Hur jag gör beror ju på syftet med övningen. Voto är väldigt enkelt. Testa gärna!

Om man inte gillar Voto kan man alltid testa Mentimeter.com. Mentimeter är något mer avancerad än Voto skulle jag säga. Samtidigt finns det mycket mer man kan göra i Mentimeter. Här kan du också snabbt stämma av hur eleverna uppfattar dagens lektion, hur de värderar sin egen arbetsinsats eller vad de önskar att du som pedagog ska gå igenom en gång till. Du ser elevernas svar i realtid, precis som i Voto alltså. Väljer du att under din lektion ställa frågor kan du direkt korrigera eller repetera om du märker att eleverna inte hänger med. Ett väldigt bra hjälpmedel.

Vad tyckte du om dagens lektion?

Om man nu inte gillar att använda de digitala hjälpmedlen eller kanske inte har tillgång till dem kan man alltid utgå från papper och penna. Här finns många varianter. Jag gillar post-it-lappar och det gör att jag ofta använder dem. Dela ut en post-it-lapp till varje elev en bit in i lektionen. Låt dem med en mening sammanfatta det lektionen handlat om. Samla in lapparna och kolla sedan igenom dem. Du får då direkt koll på om det du tänkt med lektionen också har gått fram till eleverna. Eller använd post-it-lapparna i slutet av lektionen. Låt eleverna skriva ner något de lärt sig under lektionen eller varför inte, något som de kände var svårt eller klurigt. Du får då koll på vad du måste vidareutveckla under nästa lektion. Jag har ofta med denna övning i slutet av mina lektioner och i ett tidigare inlägg har jag bloggat om Exit pass (som de kallas), se vidare Reflektionsövningar för att ta tempen.

Något jag också gillar att använda är helt vita papper. Lägg ut dem i samband med lektionsstart. Ett papper till varje elev. Låt eleverna skriva ner sina förväntningar på dagens lektion. Be dem vända upp och ner på sitt papper och kör igång lektionen. När lektionen sedan börjar gå mot sitt slut ber du dem skriva på det vita pappret igen. Denna gång om deras förväntningar uppfylldes. Om ja, varför och om nej, varför inte?

Ibland har man vare sig tillgång till teknik eller pennor. Då fungerar det utmärkt att med hjälp av handens fingrar visa på den egna arbetsinsatsen eller kanske frökens insats. Genom att be eleverna blunda ser de inte hur många fingrar kompisen visar fram och det tycker jag är viktigt. När alla fingrar är nere igen kan man slumpvis välja några elever som muntligt får kommentera exempelvis dagens lektion.

onsdag 4 mars 2015

Att bli uppmärksammad...

Förra veckan fick jag reda på att jag var nominerad till Lärarförbundets pedagogpris i Kristianstad och i kväll var det dags att utse vinnaren. Med spänd förväntan satt jag och lyssnade på nomineringen och efter en liten stund insåg jag att det var mig de talade om. Nomineringen handlade bl a om arbetet med att försöka omsätta en läsande klass till gymnasiet och att få in IKT i undervisningen.


Med stolthet tog jag emot pedagogpriset. Tänk att andra gillar det man gör. En sådan sak sporrar mig och gör att jag vill utvecklas vidare. Samtidigt vet jag att det krävs vissa förutsättningar för att lyckas. Visst, det krävs en del arbete från mig som pedagog men det krävs också att man har människor runt omkring sig som stöttar och är bollplank. Här har jag verkligen rätt förutsättningar. Jag har en  rektor som stöttar mig i mitt arbete. Jag har bra kollegor som alltid finns där och löser de problem som kan dyka upp. De gör det också roligt att komma till jobbet och just det här med att ha roligt är också en viktig faktor. Sedan har jag givetvis mina elever som utmanar, ifrågasätter och ser till att jag hela tiden tvingas utvecklas som pedagog. Hade jag inte haft dem skulle jag aldrig ha fått priset. Det är tack vare dem jag tog mig an tankarna i "En läsande klass" och försökte hitta arbetsformer där också IKT var en naturlig del.

Sporrad, som jag nu är, kommer jag givetvis att försöka utveckla mina arbetsformer och mitt arbetssätt ytterligare. Hur vet jag inte riktigt än. Just nu nöjer jag mig med att vara en stolt pedagog. Det är härligt att vara lärare!



Läromedelsmässa på Yllan

Idag var det dags för den årliga läromedelsmässan på Yllan i Kristianstad. Fokus var grundskolan men jag kände att jag som gymnasielärare också kunde få inspiration och tips på denna mässa. Och det fick jag.

De stora läromedelsförlagen var på plats men också förlag som arbetar med skönlitteratur och sakprosa. LL-förlaget, Nypon förlag och Hegas är tre att nämna. Dessa förlag arbetar förutom med att ge ut bra litteratur också med lektionsmaterial och lärarhandledningar. Ett bra komplement till undervisningen, tycker jag.

För de som inte bara ville titta på material och läromedel fanns också möjlighet att gå på gratis seminarier samt senare på kvällen att delta på teachmeet.

De som står bakom mässan är AV-media Skåne och redan nu är nästa mässa inplanerad...9 mars 2016.

söndag 1 mars 2015

Skrivmallar som stöd i undervisningen

I höstas fick jag nys om Hanna Stehagens skrivmallar som hon använt tillsammans med en kollega i historieundervisningen under 2013. Jag läste hennes blogginlägg (du når det HÄR) och kände att det var något som jag ville testa. Då jag i två grupper skulle ge mig i kast med revolutionerna passade inlägget och mallarna som handen i handsken, klockrent med andra ord.

Jag utgick från Stehagens mallar men formulerade om några småsaker. Jag gick igenom dem med mina elever och förklarade varför man kan använda mallar. Jag sa att det var frivilligt och att de som ville fick använda sig utav dem. Nedan ser du en skrivmall.



Vilka var då mina tankar bakom att använda skrivmallar? Jo, för det första känner jag att många av mina elever har lätt för att förklara en sak men ska de försöka lyfta fram orsakssamband blir det men ens mycket svårare. Genom en skrivmall, där man får hjälp att strukturera upp sina tankar och det man vill förklara hoppades jag givetvis att fler skulle lyckas. För det andra skapar mallarna en disposition för den text man ska skriva och det gör att man istället för att tänka på dispositionen kan tänka på innehållet. För det tredje tänkte jag att genom en mall med viss text färdigifylld skulle kanske även de skrivovilliga vilja skriva.

Vad gav då användandet av skrivmallar inom historieundervisningen? Blev resultatet bättre? Jag får nog svara både ja och nej på den frågan. I min ena grupp, där jag har elever som i vanliga fall inte gillar att skriva så mycket och som ofta visar på E-kvalitéer, var det flera som lyckades klart bättre än vanligt. De var uppe och nosade på vissa C-kvalitéer. Deras svar var utförliga och mer komplexa. En positiv utveckling med andra ord. I min andra grupp var det flera som inte förstod vad skrivmallarna var bra för och som upplevde att mallarna bara krånglade till och där kunde jag inte se något förbättrat resultat.

Att den andra gruppen upplevde mallarna som krångliga får jag som lärare ta på mig ansvaret för. Jag la inte riktigt lika mycket tid i denna grupp på att faktiskt arbeta med mallarna under lektionstid. Det kommer jag att ta med mig i mitt fortsatta arbete och nästa gång det blir dags att arbeta med en skrivmall ska jag se till att alla elever förstår hur den ska användas och hur den kan vara ett stöd i skrivandet. Jag kommer också att ta med mig att skrivmallar i historia kan fungera riktigt bra när eleverna ska förklara orsakssamband och händelsekedjor. Genom mallen får de hjälp att sätta samman händelse A med händelse B och händelse C. Det blev tydligt i den ena gruppen. Jag tänker också att man i samband med skrivmallar kan komplettera med exempelvis tidslinjer. Eleverna kan sätta ut händelser på en tidslinje och sedan genom skrivmallen förklara ett händelseförlopp. Se exemplet nedan.

Härigenom får eleven stöd från två håll. Ett från tidslinjen som visar i vilken ordning händelserna ägde rum och två från skrivmallen som ger en disposition för texten som ska skrivas. 

Mitt nästa steg blir att ta in skrivmallarna i min svenskundervisning. Jag gör det delvis redan men från och med nästa vecka ska eleverna få arbeta med mer detaljerade skrivmallar och då i samband med att de ska göra en jämförelse. Skrivmallen jag tagit fram finns att se HÄR. Nedan finns ett utdrag.


Hur detta arbeta går får jag återkomma till.