fredag 6 februari 2015

Skrivundervisning på gymnasieskolan...

Det är titeln på Pernilla Andersson Vargas avhandling. Jag fick nys om den när jag läste Alfa, en tidning för lärare i svenska, SO-ämnen och språk (utgiven av Lärarförbundet). Efter att ha läst Alfas sammanfattning kände jag att jag behövde läsa åtminstone delar av avhandlingen, då den verkade visa på många intressanta slutsatser. Sagt och gjort, jag letade upp texten och började läsa. Den var precis så intressant som jag hade hoppats. En av Andersson Vargas slutsatser är:

"att avgörande faktorer för elevers möjligheter till skrivrepertoarutveckling dels är vilket program de studerar på, dels den undervisande lärarens ämnes- och elevkonception – alltså hur lärare förstår skrivundervisning och vilka föreställningar de har om elevgruppen som undervisningen riktar sig till. Tillsammans med tidigare forskning (Korp, 2012: Rosvall, 2011) visar föreliggande studie att elever på pojkdominerade yrkesförberedande program löper störst risk för marginalisering, eftersom arbetsmarknadens tudelning i manuella och mentala yrken starkt påverkar hur undervisningen av teoretiska skolämnen, här hur skrivundervisning i svenskämnet, blir iscensatt" (s 234)

Vad menar hon då med detta? Jo, det hon menar är att elever på yrkesprogram ofta får skriva enklare texttyper, liknande de som man arbetar med på mellanstadiet. Texterna är av berättande eller beskrivande karaktär. Att skriva texter av mer utredande och argumenterande karaktär är däremot mindre vanligt. Hon menar också att lärare ofta har lägre förväntningar på de elever som går yrkesprogram jämfört med de som går studieförberedande och det påverkar också skrivundervisningen och i en förlängning de krav som läraren ställer på sina elever.

Samtidigt som det är en rätt trist läsning kan Andersson Vargas lyfta fram några ljuspunkter. Hon ser att det på det yrkesförberedande handelsprogrammet, som hon följt, ställdes höga krav på eleverna men också att läraren arbetade aktivt med att instruera och förklara hur eleverna skulle bygga sina texter. Detta gjorde att eleverna också lyckades. Intressant! Jag ser många paralleller till Hatties påverkansfaktorer och framför allt till den faktor som handlar om lärares tydlighet i undervisningen.

Vad tar jag då med mig efter att ha läst valda delar av Skrivundervisning på gymnasieskolan? Jag tar med mig hur viktigt det är med förväntningar. Tror jag på mina elever och ställer höga krav på dem kommer de också att lyckas. Jag tar också med mig vikten av tydlighet. Jag ska fortsätta mitt arbete med att i flera steg arbeta med texttyper och jag ska låta mina elever få träna sig i att skriva olika former av utredande och argumenterande texter. Bara för att jag arbetar på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar ska inte jag bidra till att befästa klyftor och skillnader mellan elever.

Vill du också läsa Pernilla Andersson Vargas avhandling? Klicka i så fall HÄR.  




Inga kommentarer:

Skicka en kommentar