söndag 22 februari 2015

Verktyg som underlättar min lärarvardag

Att arbeta som lärare är oerhört roligt och inspirerande. Att också få lov att arbeta med den digitala tekniken i lärandet och undervisningen gör att ens arbete blir än roligare. Det tycker i alla fall jag. Jag försöker hålla mig uppdaterad i den nya tekniken och jag försöker lära mig olika program och appar som på olika sätt kan bidra till att min undervisning skapar ökade förutsättningar för alla att lyckas.

Jag tänkte här nedan kommer med några tips på program och appar som jag har stor nytta av i min undervisning och som jag hoppas du också kan ha nytta av.

För alla de som har läs- och skrivsvårigheter är det guld värt att kunna använda LEGIMUS. Legimus finns idag som app till padda och telefon och det gör att eleverna kan läsa sina böcker precis när som helst, var som helst. Så smidigt! Är du osäker på hur man får till ett konto kan du alltid prata med din skolbibliotekarie. Bibliotekarierna brukar vara experter på detta!

I min historieundervisning använder jag en hel del tidslinjer. Jag har själv snöat in på TIMETOAST, som jag tycker är enkel att använda. Du skapar din tidslinje, lägger till händelser, personer o.s.v. och sedan kan du också länka vidare till ytterligare information om personen eller händelsen. Det som jag också gillar med Timetoast är att du kan bädda in sidan på din blogg så att tidslinjen dyker upp så som den är i ditt inlägg.





I undervisningen kan det också vara av intresse att ibland köra röstningar eller kanske omröstningar. Här finns det många olika varianter att välja mellan. Den som jag använt mest är VOTO. Även Voto är enkel att använda och för att ha koll på mina röstningar har jag valt att skapa ett eget konto. Det behöver man dock inte.

När undervisningen ska utvärderas kan det ibland vara bra att göra utvärderingen digital. Då får man allt material samlat och kan sedan arbeta vidare med det. När jag gör digitala utvärderingar använder jag mig av SURVEYMONKEY. Även här finns det många olika varianter men som sagt Surveymonkey har jag fastnat för.

Ibland vill man skapa en gemensam samarbetsyta och till detta använder jag PADLET. Du kan själv bestämma vem som ska se din yta, vilka rättigheter personerna ska ha (läsa, skriva, korrigera...) och du kan på din yta lägga in text, länkar, bilder och en hel del annat. Jag använder Padlet mest för gruppdiskussioner men jag vet att det finns många som använder Padlet till ett nytt arbetsområde. All information man vill ha samlad kan man ju lägga in på sin yta.

Mina senaste erövringar är Prezi och Lucidchart. Prezi är kanon som ett alternativ till vanliga genomgångar och presentationer. Med Lucidchart kan du göra snygga diagram och jag som gillar struktur är helt såld på detta. I svenskundervisningen arbetar jag med Venndiagram och det kan man enkelt få till här.



Mitt sista tips idag är kanske det allra viktigaste. Säkert har många, precis som jag, surfat runt på nätet, hittat en massa bra sidor och sen när du någon vecka senare ska komma ihåg sidan är den spårlöst försvunnen från ditt minne. För att slippa detta kan man använda sig utav PEARLTREES. Här samlar du alla bra sidor som du hittat på nätet. Du kan skapa mappar för olika ämnen eller innehåll. Det bästa med Pearltrees är att du kommer åt det från din telefon, din dator och från din padda. Lägger du till en sida när du är på mobilen kommer sidan automatiskt att finnas med när du går in via din dator. Supersmidigt! Den näst bästa med Pearltrees är att man inte bara kan samla sidor på nätet utan också foto, dokument och anteckningar. Rätt heltäckande med andra ord.



söndag 8 februari 2015

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie del 2

Då var det dags att sammanfatta samtalen som jag haft i mina ettor. Jag har 36 elever och av dessa har 31 genomfört samtalen. Varje grupp bestod av 6 elever och det gjorde att det var 6 olika noveller som diskuterades under 6 olika samtal. Jag höll i fyra av samtalen och skolans bibliotekarie, Marit Hammarland, i två.

Hur blev då resultatet? Över förväntan, måste jag säga. Väldigt många av mina elever gillade formen för samtalet och de tyckte samtal i delvis styrd form var ett bra sätt att redovisa en läst text. Tillsammans kunde vi diskutera handlingen, språket, budskapet, tema och motiv.

För att eleverna direkt efter samtalen skulle få möjlighet att göra sin röst hörd användes Exit pass i slutet av varje samtal (för information om vad Exit pass är kan du kolla ett av mina tidigare inlägg Reflektion för att ta tempen på lektionen).  Elevernas exit pass har jag nu sammanställt och resultatet blev så här:



Om man tänker att allt från 3 ska räknas som Bra är det 87 % som gillade samtalen. Det tycker jag upplevs som positivt. Det känns som om formen för samtalen är något att arbeta vidare med. Och det tänker jag! Efter sportlovet ska jag och eleverna se någon roman som filmatiserats och vi ska arbeta med följande ur det centrala innehållet:
Centrala motiv, berättarteknik och vanliga stildrag i fiktivt berättande, till exempel i skönlitteratur och teater samt i film och andra medier.
Vi kommer också att läsa utdrag ur romanen och förutom att diskutera likheter och skillnader mellan bok och film ska vi diskutera filmen utifrån Aidan Chambers fyra rubriker Gillar, Ogillar, Frågetecken och Mönster. Nu vet ju eleverna hur modellen fungerar och de kommer förhoppningsvis att känna sig än säkrare i samtalet. Jag ska även efter dessa samtal göra en snabb utvärdering i form av Exit pass och intressant blir att framöver jämföra resultaten. Kommer eleverna att gilla formen för samtalen även när vi diskuterar en film?

Jag kommer också att introducera samtalsformen för mina elever i Svenska 3. Vi ska använda en del av novellerna från Novellix. Efter att vi läst och haft två samtal i varje samtalsgrupp kommer jag att bygga vidare med att låta eleverna jämföra de lästa novellerna och till detta har jag tagit fram ett Venndigram (se Venndiagram) som de kan använda sig utav. De kommer att få fokusera på följande ur det centrala innehållet:
Skönlitterära texter, författade av såväl kvinnor som män, inom genrerna prosa, lyrik och dramatik. Litteraturvetenskapligt inriktad analys av stilmedel och berättartekniska grepp. Litteraturvetenskapliga begrepp och verktyg.
Ett spännande arbete ligger med andra ord framför oss och så snart detta arbeta är klart blir det dags att sig an de nationella proven.  Inte lika spännande kanske!?




fredag 6 februari 2015

Skrivundervisning på gymnasieskolan...

Det är titeln på Pernilla Andersson Vargas avhandling. Jag fick nys om den när jag läste Alfa, en tidning för lärare i svenska, SO-ämnen och språk (utgiven av Lärarförbundet). Efter att ha läst Alfas sammanfattning kände jag att jag behövde läsa åtminstone delar av avhandlingen, då den verkade visa på många intressanta slutsatser. Sagt och gjort, jag letade upp texten och började läsa. Den var precis så intressant som jag hade hoppats. En av Andersson Vargas slutsatser är:

"att avgörande faktorer för elevers möjligheter till skrivrepertoarutveckling dels är vilket program de studerar på, dels den undervisande lärarens ämnes- och elevkonception – alltså hur lärare förstår skrivundervisning och vilka föreställningar de har om elevgruppen som undervisningen riktar sig till. Tillsammans med tidigare forskning (Korp, 2012: Rosvall, 2011) visar föreliggande studie att elever på pojkdominerade yrkesförberedande program löper störst risk för marginalisering, eftersom arbetsmarknadens tudelning i manuella och mentala yrken starkt påverkar hur undervisningen av teoretiska skolämnen, här hur skrivundervisning i svenskämnet, blir iscensatt" (s 234)

Vad menar hon då med detta? Jo, det hon menar är att elever på yrkesprogram ofta får skriva enklare texttyper, liknande de som man arbetar med på mellanstadiet. Texterna är av berättande eller beskrivande karaktär. Att skriva texter av mer utredande och argumenterande karaktär är däremot mindre vanligt. Hon menar också att lärare ofta har lägre förväntningar på de elever som går yrkesprogram jämfört med de som går studieförberedande och det påverkar också skrivundervisningen och i en förlängning de krav som läraren ställer på sina elever.

Samtidigt som det är en rätt trist läsning kan Andersson Vargas lyfta fram några ljuspunkter. Hon ser att det på det yrkesförberedande handelsprogrammet, som hon följt, ställdes höga krav på eleverna men också att läraren arbetade aktivt med att instruera och förklara hur eleverna skulle bygga sina texter. Detta gjorde att eleverna också lyckades. Intressant! Jag ser många paralleller till Hatties påverkansfaktorer och framför allt till den faktor som handlar om lärares tydlighet i undervisningen.

Vad tar jag då med mig efter att ha läst valda delar av Skrivundervisning på gymnasieskolan? Jag tar med mig hur viktigt det är med förväntningar. Tror jag på mina elever och ställer höga krav på dem kommer de också att lyckas. Jag tar också med mig vikten av tydlighet. Jag ska fortsätta mitt arbete med att i flera steg arbeta med texttyper och jag ska låta mina elever få träna sig i att skriva olika former av utredande och argumenterande texter. Bara för att jag arbetar på ett yrkesgymnasium med nästan bara pojkar ska inte jag bidra till att befästa klyftor och skillnader mellan elever.

Vill du också läsa Pernilla Andersson Vargas avhandling? Klicka i så fall HÄR.