Mallar och instruktioner

torsdag 29 januari 2015

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Att jag gillar läsning och att arbeta med skönlitteratur tror jag de flesta känner till. Sedan senhösten har jag funderat över ett upplägg där mina ettor på gymnasiet skulle få läsa och arbeta med litteratur i mindre grupper. När jag ramlade över Novellixs noveller föll allt på plats. Genom deras noveller skulle alla elever få läsa en "bok".


Jag avsatte en del tid under jullovet för läsning av Novellix noveller och jag pratade med skolans duktiga bibliotekarie Marit Hammarland. När vi kom tillbaka till skolan i januari hade jag hittat sex noveller som jag ville testa bland mina elever. Novellerna var:

- Heder av Jens Lapidus
- Början av Gun-Britt Sundström
- Shuno av Dogge Doggelito
- Farväl mitt kvinnofängelse av Karolina Ramqvist
- Så som du hade berättat för mig... av Jonas Hassen Khemiri
- Speciella omständigheter av John Ayvide Lindqvist

Novellerna köptes in och jag och Marit började spåna på ett upplägg utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag tog fram ett läsprotokoll (du kan nå det HÄR), klasserna delades in i grupper med sex elever per grupp och Marit och jag bokade in datum för klasserna, då vi båda skulle vara med under svensklektionerna.

När novellerna kom till skolan hade Marit och jag en första introduktion i klasserna där vi tillsammans gick igenom hur boksamtal kan kopplas till kursen Svenska 1 och till kunskapskraven, vi delade ut novellerna och vi, tillsammans med eleverna, testade Chambers modell utifrån sagan om Rödluvan och vargen (en saga vi precis hade arbetat med i klassen). Eleverna fick tillsammans med oss fylla i vad de GILLADE, vad de OGILLADE, om det fanns några FRÅGETECKEN och om det fanns några MÖNSTER.


Efter detta valde vi att läsa novellerna högt för grupperna. Det gick åt nästan två lektionerna till högläsning och ifyllande av läsprotokoll.


Därefter var det dags för de första grupperna att ha sina samtal.  Samtalen följde en struktur som Marit och jag enats om. Efter en kort introduktion fick eleverna använda sig av lässtrategin Sammanfatta (som vi arbetat med under hösten) för att i korta drag återge novellens handling. Därefter följde de fyra rubrikerna GILLAR, OGILLAR, FRÅGETECKEN och MÖNSTER. Eleverna fick ta upp allt de hade skrivit ner på sina protokoll men också saker de kom på under samtalets gång. Jag och Marit skrev upp deras punkter på tavlan. När de hade fått med alla sina punkter började vi gå på djupet. Vi ställde frågor till eleverna där de tvingades reflektera och förklara mer ingående vad de menade. Vi lät också eleverna fundera över tema och motiv och vi avslutade med att låta eleverna göra en utvärdering på post-it-lappar. Utvärderingen bestod av tre frågor:

1. Sätt ett betyg på boksamtalet. 1 är mindre bra, 5 är mycket bra.
2. Nämn en sak som är bra med samtalen och motivera ditt svar.
3. Nämn en sak som kan utvecklas.


Vad skrev då eleverna på sina lappar? Vad tycket de om samtalen? I dagsläget har vi hunnit ha 4 av 6 samtal. Då några elever var sjuka har 19 elever haft samtal. 11 av dem tycker att samtalen hamnar på 4 eller 5, fem av dem att samtalen hamnar på 3 eller 3,5 och tre av dem att samtalen ligger på 1 eller 2. Trots att några inte gillar samtalen måste jag säga att resultatet ändock är positivt. I deras korta utvärderingar finns många kloka tankar:

"Att vi fick hjälpas åt att fylla i varandras svar om man glömt något". 
"Att vi fick lyfta fram novellens alla viktiga delar."
"Diskutera och komma fram till saker. Höra vad de andra tycker."
"Kan säga vad man vill och få en annan syn på boken."
"Man får mer förståelse för boken när man snackar så här." 
"Bättre: Man röstar fram en bok."

Vad tar då jag med mig i mitt fortsatta arbete? Först och främst får jag låta de två sista grupperna ha sina samtal. Jag kan dock redan nu lyfta fram några saker som känns relevanta. En sådan sak är att jag genom att använda Novellixs noveller får eleverna att känna att de kan ta sig igenom en bok. Genom att sedan läsa novellerna högt med eleverna får jag alla med mig och det blir också tydligt för mig om någon inte riktigt hänger med. Andra saker som jag tar med mig framöver är att jag måste bli bättre på att låta eleverna vara delaktiga i valet av litteratur. Jag tänkte inte ens tanken att de skulle få vara med och välja ut noveller när jag hade mitt samtal med bibliotekarien. Jag inser också att samtalsmodellen skulle passa ypperligt till film och kanske får det bli nästa steg...att se en film och sedan diskutera den i grupper. Så som jag valt att arbeta med klassen (med tre mindre grupper) ges jag också en helt annan möjlighet att faktiskt få med alla elever i en diskussion och det är nog det som jag upplever som det mest positiva. Alla får göra sin röst hörd och alla lyssnar på varandra. 




måndag 26 januari 2015

Att arbeta med skönlitteratur och sakprosa i historia



Att läsa skönlitteratur är för mig självklart. Jag läser gärna och mycket. Ibland önskar jag att dygnet hade fler timmar så att jag skulle kunna läsa ytterligare lite till. Samtidigt som det är så för mig vet jag att många av mina elever inte möter några skönlitterära texter mer än i möjligtvis svensk- och engelskundervisningen. Väldigt synd, tycker jag, för skönlitterära böcker av olika slag kan berika och skapa en annan förståelse och inlevelse än vad rena sakprosatexter kan.  Med detta i mina tankar bestämde jag mig för att jag från och med januari månad skulle se till att koppla samman någon skönlitterär text med varje nytt arbetsområde i historia. Jag bestämde också att texten ska läsas högt av mig så att ingen elev hamnar utanför p g a bristande läsförståelse.

Hur har det då gått? Jo, över förväntan måste jag säga. Jag har startat upp två nya arbetsområde än så länge. Ett om revolutionerna och stora förändringar på 1700-1800-talet och ett om världskrigen. Till båda kopplade jag litteratur.

När jag skulle inleda arbetsområdet om revolutioner och stora förändringar valde jag att läsa ett utdrag ur Per Anders Fogelströms Mina drömmars stad. Eleverna fick under min läsning fundera på vad mitt utdrag hade att göra med förändringar och industrialismen. För att inte eleverna skulle fastna i språket utgick jag från en lättläst version.



Eleverna hängde med direkt i min läsning och det kändes som om de fick en förståelse för tiden och för de förändringar som hände i samhället under denna tid. Länken från Sveriges 1800-tal till Englands 1700-tal blev enkel och eleverna följde sedan med i det fortsatta arbetet.

När det gällde arbetsområdet om världskrigen valde jag att utgå från På västfronten intet nytt. Jag läste vissa delar av boken högt och till detta ställde jag också ett antal frågor som eleverna fick diskutera tillsammans med mig efter läsningen. Även denna bok fungerade bra som en inkörsport till området och vi kunde tillsammans diskutera vad vi egentligen hade fått reda på om kriget utifrån det jag läst. Sedan byggde vi vidare på vår gemensamma kunskap och utökade den genom en mindmap i klassrummet.

Då det fungerade väldigt bra att arbeta med högläsning i historia valde jag att fortsätta med det inom arbetsområdet världskrigen. Jag bytte dock litteratur och gick från På västfronten intet nytt till Blod och lera.



Har du inte använt denna bok tidigare måste jag passa på att tipsa om den. Det är en bok, som också den är utgiven av LL-förlaget. Den varvar fakta med utdrag från brev, från uttalanden av historiska personer och den fokuserar helt på första världskriget. Vill man inte själv bygga upp lektioner kopplat till den kan jag tipsa om de lektionsplaneringar som finns att hitta HÄR.

Jag valde att läsa flera avsnitt högt (ungefär ett till varje pass och mina pass är knappt 1,5 timme långa) och sedan diskuterade vi vissa frågor muntligt och/eller skriftligt, i grupp och/eller enskilt. Vi gjorde vid något tillfälle mindmaps tillsammans på tavlan och genom arbetet utvecklade vi vår gemensamma kunskap om första världskriget.

Vad vill jag då ha sagt med detta? Jo, jag tror att man ska våga arbeta med litteratur i fler ämnen än i de traditionella läsämnena. Jag tror också att man ska våga, även på gymnasiet, att arbeta mer med högläsning. När man läser för en klass på 20 killar och man kan höra en knappnål falla...då är det magiskt! Det är jag med om nästan varje dag.


torsdag 15 januari 2015

Att ge eleverna förutsättningar att lyckas

Jag vill att mina elever ska få lyckas. Jag tror att man kan komma långt genom att arbeta i process och genom att ge tydliga exempel och mallar. När eleverna vet vad som förväntas av dem blir det också lättare för dem att prestera och lyckas.

Under föregående termin läste jag en hel del inlägg och presentationer av Hanna Stehagen. Hon förespråkar något hon kallar skrivmallar och med hennes idéer som en inspirationskälla började jag ge mig an ett arbetsområde om texttyper i svenska. Första texttypen som eleverna skulle få närma sig var nyhetsartikel. Jag tog whiteboarden till hjälp och ritade upp en artikel.



Tillsammans med eleverna gick jag igenom en artikels uppbyggnad. Därefter fick eleverna ut nyhetsartiklar från den lokala tidningen. I grupper markerade de det som vi precis gått igenom...rubrik, ingress...

Nästa steg var att titta på artiklarnas innehåll. Var det så att artiklarna svarade på de journalistiska frågeorden VAR, NÄR, VAD, HUR, VEM, VARFÖR? Eleverna läste, de skrev och de ringade in.



Vi diskuterade frågeorden i helklass och därefter fick eleverna sin egen skrivuppgift. Förlägg storyn Rödluvan och vargen till nutid och till en ort nära bostaden. Händelsen ska äga rum kl 12.00 idag. Jag läste sagan högt för dem och vi diskuterade sedan vad sagan egentligen handlar om. Vi funderade över hur man kan förändra karaktärerna så att de passar in i nutiden och vi pratade om vilka händelser i nutid som kan motsvara att t ex bli uppäten av en varg.

Nu var det dags att börja skriva. En del kom igång direkt, andra behövde diskutera och spåna med bordsgrannen, någon ville ha en artikel framför sig när de skrev sin egen och någon annan ville ha artikeln som de skrivit och kommenterat på.

När eleverna började bli klara med sina texter fick de titta på dem utifrån de krav som finns på en nyhetsartikel (disposition, innehåll och språk). De fick sedan arbeta två och två med kamratbedömning. Även här utifrån en MALL så att det blir tydligt för eleverna vad de ska titta efter.

Efter korrigeringar kom sista steget...att göra en självbedömning. Mallen är i stort samma som för kamratbedömning, vilket gör att eleven känner igen sig (mallen når du HÄR).



Slutresultatet då? Skrev eleverna nyhetsartiklar? Ja, det gjorde de. Slutversionerna har jag ännu inte sett. Inlämning är nästa vecka...jag längtar!


onsdag 7 januari 2015

edWise som pedagogisk plattform

I Kristianstad kommun används edWise som pedagogisk plattform. Jag har nu fått i uppdrag att tillsammans med några kollegor anordna en studiedag där vi tillsammans med våra övriga kollegor försöker lära oss mer om systemet. Min uppgift är att informera och visa hur man kan boka utvecklingssamtal, hur man kan skriva omdöme, hur man kan skapa frånvarorapporter och hur man kan ta fram egna bedömningsmatriser. För att underlätta för mig och för de som ska lyssna på mig har jag tagit fram manualer.


Då jag gillar att dela med mig har jag valt att skapa en sida på denna blogg där mina manualer finns. Du kan antingen klicka HÄR

eller kan du välja att klicka på respektive manual här nedan för att nå dem.

Manual - Att boka utvecklingssamtal i edWise

Manual - Att skriva omdöme

Manual - Att skapa rapporter över frånvaro

Manual - Att skapa matriser i edWise