torsdag 31 december 2015

Vad läser vi egentligen?

I november fick jag höra talas om Ann Morgan. Hon hade fått en idé, att under ett år försöka läsa böcker från alla världens länder. Spännande tyckte jag, inte minst då jag emellanåt reflekterar över min och mina elevers läsning och ofta kommer fram till att jag/vi läser mycket svensk och europeisk litteratur. Läs gärna ett av mina inlägg från april månad som handlar om detta:


Åter till Ann Morgan. Hennes tankar och erfarenhet av sin läsning under ett år finns att ta del av via bloggen A Year of reading the World och via TED Talk (se nedan).





Jag gillade idén, att vidga sin läsrepertoar och försöka läsa böcker från andra länder än de som man vanligtvis utgår ifrån. Men frågan var hur jag skulle kunna knyta an till Morgan och göra min egen läsning synlig för mig själv och för andra? Jag funderade lite och bestämde mig sedan för att göra en bokatlas i Google Maps. Jag la in filter för barn- och bilderböcker, ungdomsromaner, romaner och sakprosa och lät filtren få olika färger (blå=barn- och bilderbok, röd=ungdomsroman, grön=roman, gul=sakprosa). Min bokatlas och min läsning från 15 november till idag finns att se via länken Jennys bokatlas eller direkt här nedan. Viktiga att veta är att jag endast får lägga in en bok per land. Skulle jag alltså läsa många böcker från  ett och samma land kommer detta inte att synas i min bokatlas. 




Samtidigt som jag för in min läsning i Jennys bokatlas har jag också lagt till en ny ruta på min blogg. I rutan kommer jag att visa den bok som jag just nu läser och som går att knyta an till pedagogisk litteratur. På så sätt kan andra också få tips på intressanta titlar inom pedagogik. Första boken är Michael Tengbergs:



Jag hoppas att fler än jag tycker detta med att vidga sin läsrepertoar är spännande och jag hoppas att fler än jag hittar sätt att dokumentera sin läsning. Kanske kan det bli ditt nyårslöfte för 2016, att vidga din läsning och välja böcker från länder som du kanske aldrig tidigare valt att läsa något ifrån. Jag hoppas också att du där ute ger mig tips på böcker från när och fjärran. Gärna som en kommentar här nedan.

Gott Nytt År önskar jag dig!

tisdag 22 december 2015

Språkutvecklande övning - Stark som en björn



Förra veckan fick jag möjlighet att delta på ett språkcafé med deltagare som kom från Syrien. Jag funderade över vad jag skulle göra med gruppen och fastnade snart för att arbeta med en bok. Nyligen hade jag läst bilderboken Stark som en björn av Katrin Stangl och tänkte att den borde kunna fungera till en diskussion om liknelser. Så fick det bli.

Jag inledde med att skriva upp ordet liknelse på tavlan och sedan gick jag igenom det på svenska och engelska. Därefter satte jag igång med högläsning. Jag läste en sida i taget och tillsammans pratade deltagarna och jag om vad liknelsen sa och vad bilden visade. Svenska, engelska och arabiska flödade mellan oss och tillsammans hjälptes vi åt att skapa förståelse för de olika liknelserna. Bokens bilder skapar verkligen diskussioner. 

När jag hade läst klart hela boken fick deltagarna i uppgift att skriva ner liknelser från arabiska där djur fanns med. Några skrev på arabiska, andra försökte skriva dem på svenska. När vi inte förstod varandra tog vi hjälp av engelska, google translate och våra konstnärliga ådror. Olika djur ritades upp på tavlan. 




Efter en stunds diskussioner insåg vi att många liknelser var samma på svenska och arabiska. Spännande! 

Kvällen avslutades med boktips. Jag tipsade om nyskriven litteratur från bl a LL-förlaget. Jag hade med mig den återberättade versionen av Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann och flera kände till den då den var översatt till arabiska. Jag hade också med mig Sara Lövestams Flicka försvunnen och så diskuterade vi den lättlästa versionen av Utvandrarna. Sedan fick deltagarna tipsa mig och flera författare nämndes varav jag endast kände igen en och det var Khaled Hosseini som bl a skrivit Tusen strålande solar och Flyga drake. En bok, som flera med bestämdhet tyckte att jag skulle läsa, var Saud Alsanousis The Bamboo Stalk. I dagsläget tror jag inte den finns översatt till svenska. Sedan lyftes också författarna Naguib Mahfouz och Abdul Rahman Munif. 

Kvällen var lyckad. Jag tänker att övningen med boken Stark som en björn kan fungera lika bra med barn som med vuxna. Man får bara anpassa efter åldersgrupp och den tid man har till sitt förfogande. Tillsammans med yngre barn kan man t ex diskutera, rita och tillsammans göra fina "tavlor" med liknelser från det egna modersmålet. Bild och ordspråk kan pryda klassrummets väggar eller klassens blogg. Endast fantasin sätter gränser. 


fredag 18 december 2015

Boktips - pedagogisk litteratur

Detta är det tredje inlägget om boktips och det sista i denna serie. Det första inlägget handlade om Boktips för barn. Det andra om Boktips för ungdomar och vuxna. Detta, det tredje, kommer att handla om pedagogisk litteratur.

Jag har under det senaste året läst en del litteratur som rör läsning och språkutveckling och här har jag hittat några riktigt läsvärda böcker. En är Astrid Roes Läsdidaktik. I Roes bok får du en bra överblick över vad läsning och läsförståelse är men också tips och idéer kring hur du som lärare kan bygga upp din läsundervisning. För mig har den blivit lite av en handbok som jag återkommer till när jag behöver stöd.  

En annan bok som också är ett måste i min bokhylla är Aidan Chambers Böcker inom oss: Om boksamtal. Kring hans modell har jag strukturerat elevernas boksamtal i Svenska 1 och det har fungerat riktigt bra. Den som vill se närmare på mitt arbete utifrån Chambers modell kan t ex läsa vidare här: 

Novellsamtal i samarbete med skolans bibliotekarie

Läsårets sista novellsamtal

Om man är intresserad av nyskriven litteratur kan jag tipsa om Adrienne Gears Att läsa faktatexter och Maria Bjerregaards och Björn Kindenbergs Språkutvecklande SO-undervisning. Den första handlar om hur man kan arbeta med faktatexter utifrån olika strategier och den sistnämnda diskuterar och visar hur man kan arbeta med SO-ämnena så att både språk- och kunskapsutvecklingen gynnas. Genom dessa två får man många konkreta redskap som direkt kan tas in i det egna klassrummet. Två härliga källor att få inspiration ifrån. 



Den senaste tiden har jag läst tre böcker som jag tror passar utmärkt att arbeta med tillsammans med kollegorna på den egna skolan. Det är Motivation och lärande av Skaalvik & Skaalvik, Det professionella lärandets inneboende kraft  av Helen Timperley och Bedömning, betyg och lärande av Alli Klapp. Alla tre är uppbyggda på så sätt att varje kapitel avslutas med reflektionsfrågor som man kan arbeta med på egen hand eller ännu hellre tillsammans med kollegor. På min skola är vi några som, tillsammans med rektor, just nu läser Timperley och för läslogg. Vi har precis börjat och endast lämnat in läslogg på första kapitlet. Jag gillar detta att vi tillsammans gör något. Man tvingas då reflektera över sin egen roll som lärare samtidigt som man får ny input från övriga.  Chambers säger att det är först när man diskuterar en text som man förstår den och lite så är det faktiskt, tänker jag. 




Vad handlar då de tre böckerna om? Timperleys handlar om det professionella lärandet och utveckling och hur det påverkar elevernas lärande. Hon betonar att det är upp till varje lärare att utveckla sin praktik så att elevernas lärande påverkas positivt. Hon menar också att skolledaren har en viktig roll. Det är skolledaren som ger ramarna och förutsättningarna för lärarna och skolledaren måste se till att det kollegiala lärandet fungerar.




Motivation och lärande fokuserar egentligen på motivation. För att lärande ska till måste eleverna vara motiverade. I boken diskuteras olika motivationsteorier och de försöker på olika sätt svara på frågan, Hur skapar man motiverade elever? Boken är lättläst och kopplar teorier till konkreta undervisningssituationer och det är en av bokens styrkor. Man kan välja att läsa alla kapitel eller de som för tillfället känns mest aktuella. Då vi på min skola pratar mycket om inkludering och motivation valde jag att mer noggrant läsa "Inre och yttre motivation", "Självkänsla" och "Sociala relationer".




Boken Bedömning, betyg och lärande lyfter också lärandet och elevernas motivation men då utifrån aspekterna bedömning och betyg. Hur påverkas elever av lärares bedömningspraktik? Vad kan jag som lärare göra för att min undervisning och min bedömningspraktik ska gynna och stötta eleverna? Det som jag gillar med denna bok är att den går från det teoretiska till det konkreta, till det som händer i klassrummet och att det sedan också efter varje kapitel finns frågor som gör att man tvingas fundera över sitt eget arbete. Frågorna kan givetvis också användas för att få igång en diskussion i kollegiet. 

Slutligen måste jag också nämna pedagogisk litteratur utifrån ett vidgat textbegrepp. För den som inte hela tiden vill läsa kan man faktiskt hitta riktigt bra material på Internet i form av filmer. UR och Lärlabbet har hur mycket bra material som helst. Tillsammans med mina kollegor såg jag häromveckan programmet Inkludering och efter det hade vi gruppdiskussioner. Vi fokuserade på frågan, vad är inkludering för dig? Under programmet antecknade jag en hel del och mina anteckningar blev till en tankekarta. Tankekartan väcker nu i efterhand många nya tankar och idéer hos mig och nästa vecka fortsätter vi på skolan att diskutera och arbeta med begreppet inkludering.  Det ska bli spännande att se var vi landar!









onsdag 9 december 2015

Boktips för ungdomar och vuxna

Detta inlägg är det andra i en serie av tre som rör boktips. Idag handlar det om boktips för ungdomar och vuxna. Kanske kommande julklappar?

Jag har läst några av Sara Lövestams nya romaner och vill nämna två. Den första är Önska kostar ingenting, fortsättningen på Sanning med modifikation. Man får följa Kouplan, som är papperslös och som livnär sig som privatdetektiv. I denna del får han i uppdrag att hitta Amanda, en kvinna som lurat Jenny Svärd, Stockholms borgarråd, på 200 000 kronor. Boken är lättläst och tar upp ett högst aktuell ämne. Jag tycker personligen att denna del är bättre än första delen. Gillar man böckerna om Kouplan men upplever att de är för svåra kan man läsa Lövestams bearbetade versioner som finns utgivna av LL-Förlaget. Den andra delen kommer i januari 2016.

Lövestam har också skrivit Som eld, en ungdomsroman om kärlek. Jag gillar den skarpt och har precis pratat om den i Wendespoddens fjärde del. Det är pirr i magen, röda kinder och tankar som inte kan styras. Så fin.


Sedan måste jag också nämna ytterligare en del två och det är Åsa Asptjärns Manifest för hopplösa.


Romanen handlar om Emanuel Kent som går i nian och nu ska välja till gymnasiet. Hur gör man när man inte vet vem man är och vad man vill? Emanuel har sin strategi. Han väljer att kasta bort sin inloggningskod och förtränger sedan det där med gymnasieval. Runt Emanuel cirkulerar bästisen Tore, tjejkompisen Biancha, syrran och föräldrarna. Manifest för hopplösa är även den lättläst och jag tänker att många ungdomar kan känna igen sig. Har man inte läst första delen kan det vara en vinst i att börja med den, Konsten att ha sjukt låga förväntningar

I mitt klassrum läser jag just nu Svenhammeds journaler av Zulmir Becevíc högt för eleverna. Huvudperson i denna ungdomsroman är Svenhammed som bestämmer sig för att föra dagbok eller journal som han tycker att det ska heta. Som läsare får man följa med in i Svenhammeds värld och en skildring av ett segregerat Sverige växer fram. Skildringen är vass och många gånger ironisk. Becevíc driver med vedertagna fördomar och utmanar dem till max. Många skratt men också eftertanke leder läsningen till. 


Gillar man deckare och kriminalromaner kan säkert Playground av Lars Kepler vara spännande läsning. Jag gillade den även om jag först var skeptisk. Bokens handling utspelar sig till stor del i dödsriket och det var kring detta min kritik riktade sig, att läsa om något som kanske inte finns. Efter att ha börjat läsa förändrades dock min inställning. I bokens centrum står Jasmin och hennes femårige son och de båda hamnar i dödsriket, ett rike där en hemsk triad styr. Triaden försöker komma åt visum från de personer som har möjlighet att komma tillbaka till jordelivet och de tvekar inte att ta till de mest hemska metoder. Spänning på hög nivå!

Jag har också läst alla de översatta delarna av Fred Vargas serie om kommissarie Adamsberg. Jag började med Cirkeltecknaren och tänker att denna kan passa de som gillar deckare med lite udda karaktärer. Adamsberg är inte som alla andra och hans metoder för att lösa ett brott ter sig för många vara högst ogenomtänkta och oplanerade men trots detta lyckas han alltid komma fram till en lösning. Det som jag tilltalas av är att böckerna inte är så blodiga. Det är andra saker som får ta plats och utrymme och det gör att läsningen blir rofylld.

söndag 6 december 2015

Boktips för barn

I kommande tre inlägg kommer jag att tipsa om böcker. I detta första inlägg kommer tipsen i första hand att röra litteratur för barn, i andra skönlitteratur för unga och vuxna och i tredje pedagogisk litteratur för de som på ett eller annat sätt verkar inom skolan. Tipsen kan ses som förslag till julläsning eller om man vill som julklappar. I några fall kommer jag också att ge förslag på hur man kan arbeta med böckerna i klassrummet. 


Tips för de yngsta
Jag kan varmt rekommendera Vem kan det vara? av Olivier Tallic. Som läsare bjuds man in till samtal och bland de underbara illustrationerna ska man försöka hitta ett svar. Det gäller att man som vuxen har god syn annars missar man de små detaljerna och efter bara ett par sidor inser man att det just är dessa små detaljer som är avgörande för förståelsen. Här handlar det om att tolka och göra kopplingar. Vill man använda begrepp som återfinns inom skola kan man säga att det handlar om att göra inferenser.



En annan bilderbok som också är underbar men på ett helt annat sätt är Bockarna Bruse kommer igen av Bjørn F. Rørvik. Som vuxen är jag inte så imponerad av illustrationerna men däremot av handlingen och humorn. Här kan man arbeta med intertextualitet. Vilka är skillnaderna mellan denna och folksagan Bockarna Bruse? Genom ett venndiagram kan eleverna i grupp få arbeta med de två texterna. Nästa steg blir kanske sedan att de skriver en egen version av sagan. 



Från Kabusa förlag fick jag recensionsex av Ibland har du helt rätt av Thorvald Steen. Den handlar om igelkottarna Micke och Sara som bestämmer sig för att försöka skaffa mat till sig och sin mamma. De vet att de inte får gå över vägen men samtidigt är det det enda sättet för att få tag i mat. Bilderna i boken hjälper till att bygga upp stämningen. Kommer de att gå över vägen? 




Tips för de något äldre
På bilden ovan ser du boken Klappsnapparna och Madame Bofvéns hemlighet av Roos/Simonsson. Det är den andra delen i serien om Charlie och Klappsnapparna. Precis som i första delen lyckas författarna bygga upp en spänning som gör att man som läsare bara vill vidare. Boken bygger delvis på julkalendern från 2011, Tjuvarnas jul

Från Opal förlag fick jag recensionsex av Safaripappa skriven av Mariangela Di Fiore. Boken är lättläst och passar de barn som precis kommit igång med sin läsning eller som högläsningsbok. Jag såg klara paralleller till Palle-böckerna och har man elever som gillar den serien kommer de med största sannolikhet att gilla Safaripappa. Pappan i boken är smått överenergisk och vad han än tar för sig slutar det alltid med något tokigt.



En tredje bok jag vill tipsa om är Minecraft: Bygg fantastiska världar och städer. Har man barn/elever som spelar Minecraft eller själv vill lära sig mer om hur man t ex bygger en bil får man i denna bok många tips, de flesta i steg för steg. Den är mycket pedagogisk och inspirerande!




Sedan måste bara nämnas Rabén & Sjögrens satsning på serier. Jag har läst Dinosaga och Katten & Ekorren på sommarön. Helt underbara både för stor och liten. Här finns mycket att diskutera och hög igenkänningsfaktor. Kanske ett alternativ för de som inte riktigt kommer igång med kapitelboksläsningen. 



onsdag 2 december 2015

Att tydliggöra målet

Den sista tiden har jag funderat en del över hur jag med enkla medel ska kunna få eleverna att synliggöra sitt eget arbete. Jag vill att de ska känna ett ansvar över sin arbetsinsats och jag vill att de själva ska reflektera över vad de egentligen gör under en lektion i exempelvis svenska. Jag är inte ensam om dessa tankar. Hattie skriver ju en del om mål och hur man kan tänka för att synliggöra lärandemålen i undervisningen i boken Synligt lärande för lärare (2012).

Det gäller att försöka skapa en undervisning där eleverna utvecklas som ägare av den egna lärandeprocessen. Många framgångsrika elever äger ofta sin egen lärandeprocess. De har koll på vad som krävs av dem, hur de ska nå de uppsatta målen och de kan också reglera den egna arbetsinsatsen. I mina undervisningsgrupper är det många som inte äger sin egen lärandeprocess och detta vill jag förändra. Ett första steg blir att träna sig i att sätta upp egna mål. En övning som kan tyckas enkel men forskning visar att många elever inte kan självskatta sin egen arbetsinsats och därför inte heller sätta upp rimliga mål. 

Idag började jag i min ena grupp. Så här gjorde jag:

Eleverna skulle få använda lektionen till att läsa i sina romaner eller skriva sina romanredovisningar. Jag hade en kort inledning och sedan fick eleverna ut post-it-lappar. Jag bad dem fundera över vad de ville ha för mål med dagens lektion och sedan skriva ner detta på lappen. Så fort de var klara satte de sedan igång att arbeta. Och oj, som de arbetade. Det var skoj att se. Alla fokuserade på sin uppgift.




Den blå post-it-lappen hade de framför sig på bordet under hela lektionen. När det var 5 minuter kvar bad jag eleverna avsluta det de höll på med och på nytt titta på sitt uppsatta mål. Det var dags för utvärdering. Hade de nått sitt mål eller inte och vad kunde måluppfyllelsen bero på? Flera överraskades av att de hann så mycket mer än vad de de hade trott vid lektionens början. Någon sa att det berodde på att han hade haft mycket bättre fokus än i vanliga fall.  




Vid nästa lektion kommer vi att fortsätta vårt arbete med att synliggöra våra mål och vår egen arbetsinsats. Vi kommer då att reflektera över hur vi kan påverka vår måluppfyllelse.

Övningen som jag genomförde idag var enkel. Jag använde vanliga post-it-lappar. Vill man kan man dock lika gärna göra övningen digitalt. I mitt fall såg jag en vinst i att lappen låg synlig framför eleverna under lektionen. Övningen bygger på tanken med Entrance och Exit tickets. Vill du veta mer om Exit tickets kan du läsa följande inlägg:

Reflektionsövningar för att ta tempen

Padlet kan användas till mycket








lördag 28 november 2015

IKT och pedagogik


IKT plus pedagogik är sant! Ja, så är det faktiskt. Det räcker inte med att ha IKT-verktyg om man inte vet hur man ska arbeta med dem och på vilket sätt de kan stötta lärandet. Det har blivit så tydligt de sista veckorna inte minst genom diskussioner under och i samband med Internetdagarna men också
via Åke Grönlunds artikel Gärna en dator, men först en bra lärare. Han skriver:

"I bra skolor har lärarna utvecklat effektiva arbetsmetoder där man drar nytta av teknikens möjligheter. Man ger eleverna anpassade uppgifter, organiserar samarbete och formativ bedömning, utnyttjar tekniken för att hålla bättre kontakt med enskilda elever och stödja dem i arbetet. I andra skolor släpps eleverna ofta fria att i stor utsträckning arbeta på egen hand. Tekniken blir en ersättning för lärarens engagemang och det fungerar inte."

Hur gör man då för att få de två att hänga ihop? Hur kan IKT-verktygen bli en del av lärandet? Jo, precis som med all annan planering man gör i skolan måste man även här utgå från de didaktiska grundfrågorna. De finns tydligt definierade på t ex Skolverkets sida:


  • Vem ska lära sig?
  • Vad ska individen lära sig?
  • När ska individen lära sig?
  • Med vem ska individen lära sig?
  • Var ska individen lära sig?
  • Hur ska individen lära sig?
  • Genom vad ska individen lära sig?
  • Varför ska individen lära sig?
  • För vad ska individen lära sig? (Källa: http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/didaktik)

Genom att ha dessa med sig i sin planering får man in IKT-verktygen som en del i undervisningen. De finns där för ett syfte. 

Ibland när man pratar om planering och de didaktiska frågorna lyfts också den didaktiska triangeln in. Jag har gjort om den lite och också försökt få med kontexten d v s allt det som finns runt omkring som på olika sätt påverkar undervisningen. Det kan vara lärarens intresseområde, den miljö som skolan finns i, händelser i omvärlden, skolans ekonomiska förutsättningar och klassens/gruppens sammansättning för att visa på några exempel.


I mitten har jag sedan satt eleven för det är ju kring eleven undervisningen cirkulerar. Det är elevens förmågor som ska utvecklas så att de uppsatta målen nås. 

Jag försöker alltmer tänka på detta med att lyfta de didaktiska frågorna när jag är ute på skolor och föreläser/har workshop. När jag introducerar ett verktyg försöker jag visa hur det kan användas och hur det kan ingå som en del i ett större arbetsområde. I fredags när jag var på en grundskola i Vetlanda kommun visade jag Storybird  och Padlet. Jag berättade att de två tillsammans skulle kunna vara en del av ett sagotema, där högläsning, analyserande av sagans beståndsdelar, egen läsning, eget skrivande och muntliga redovisningar ingick. Till temat knöt jag "Berättelseansiktet" (finns på Natur & Kultur) som kan användas för att visa hur en berättelse byggs upp. 


Genom Padlet kunde vi skapa en samlingssida med materialet till Sagotemat. Vi kunde också använda padlet för att diskutera och sammanställa vad som kännetecknar en saga och så småningom också lägga upp alla färdiga sagor på sidan. Storybird använde vi för att skapa våra egna sagor, där fokus var att arbeta med språket till redan färdiga bilder.  Skrivandet kunde göras både i skrivarpar och individuellt. I och med att läraren skapade ett lärarkonto kunde läraren lägga in sin klass och administrera elevernas konto och så småningom färdiga sagor.  

Det gäller alltså att fundera över de didaktiska frågorna när man för in IKT-verktyg i undervisningen. Kanske är det så att det är än viktigare att man, när man arbetar med IKT, har en tanke bakom. Man måste, som Grönlund skriver, fundera över HUR man ska använda tekniken. 



torsdag 12 november 2015

Padlet kan användas till mycket

Ibland får man frågor om olika IKT-verktyg och denna vecka har flera sådana frågor ställts till mig. En kollega undrade efter verktyg för att göra digitala exit tickets och en annan hur man skulle kunna fånga upp åhörares åsikter efter en föreläsning. I båda fallen svarade jag att man kan använda Padlet

Vad är då padlet? Jag ser padlet som ett verktyg med flera olika användningsmöjligheter. Man kan använda padlet för att skapa en digital anslagstavla för sig själv eller tillsammans med andra (kanske vid brainstorming). Man kan använda padlet för att köra exit tickets (återkoppling/utvärdering) . Man kan också använda padlet för att skapa ett gemensamt "rum" till ett arbetsområde (kanske när man ska skapa ämnesövergripande projekt). 

Hur gör man då för att komma igång med padlet? Först och främst ska man skapa ett eget konto. Med ett eget konto kan du styra över dina padlet på ett annat sätt än om du bara skapar en padlet utan inlogg. När du väl har skapat inlogg är det bara att börja bygga. Nedan kommer jag steg för steg att visa hur du bygger din vägg:

1. Börja med att skapa en ny padlet



2. Redigera sedan din vägg. Det gör du genom att klicka på kugghjulet



3. Döp din vägg, lägg eventuellt till en beskrivning och ett porträtt



4. Välj bakgrundsbild (och här får du fundera över vad du ska använda din padlet till. Ska du låta många skriva på den ska du kanske inte använda en bild med alltför många färger och former. Då kan det vara svårt att se de olika inläggen).

'


5. Välj layout (här kan du välja att låta alla inlägg komma huller om buller (fri form), efter varandra (ström) eller bredvid varandra (grid)



6. Fundera över vem som ska få se och få tillgång till din padlet (integritet). Jag brukar välja "Dold länk".



7. Välj adress som ska användas. Här brukar jag kopiera adressen och sedan gå till korta.nu för att skapa en egen adress (som är lättare och som jag själv bestämt)



8. Nu är din sida klar och du kan dela ut den som en länk, HÄR ÄR MIN LÄNK eller bädda in den på exempelvis en blogg (längst ner på sidan ser du hur min padlet blev).



9. När du sedan har använt din padlet och t ex fått in alla svar från en utvärdering kan du exportera dessa (visst är det bra!)




Här ser du min padlet. Lägg gärna in hur du använder padlet i din undervisning!






tisdag 10 november 2015

Läshörnan - vi testar under ett år

Förra veckan var jag på Avmedia Skåne tillsammans med Marit Hammarland, skolbibliotekarie på Wendesgymnasiet. Vi fick information om Läshörnan, ett digitalt bibliotek där över 9000 titlar finns samlade. Tanken är att vi ska in i Läshörnan för att testa under ett år. Alla ettor på Bygg- och anläggningsprogrammet ska få inlogg, så att de i svensk- och engelskundervisningen kan ta del av Läshörnans utbud.

Vad är det då som krävs för att kunna nyttja Läshörnans utbud? Så här skriver Avmedia Skåne:
"Deltagare måste:- bestå av elever och lärare, helst i samarbete med skolbibliotekspersonal- ha tillräckligt med teknik (datorer/läsplattor/smarttelefoner)- ha fungerande/pålitlig internetanslutning, nätverk- ha inloggning i AV Media Skånes mediekatalog"
Vi som sedan får testa Läshörnan under ett år ska också dokumentera vårt arbete. Avmedia Skåne vill att vi
- delar med oss av idéer och erfarenhet av Läshörnan, minst 2 gånger under året 
- att vi dokumentera våra och elevernas erfarenheter och upplevelser
En del av våra erfarenheter kommer jag att sprida här på bloggen och en del kommer säkert att finnas på Avmedia Skånes hemsida så småningom.

Redan 2014 fick en del klasser runt om i Sverige möjlighet att testa Läshörnan och i samband med det skapades en Facebook-grupp, som numera är omdöpt till "Läslust 2015" (detta då projektet fortlöper även under 2015). Vill du ha mer information om Läshörnan kan du läsa vidare SLI educations hemsida. Du kan också kolla in FB-gruppen.

Jag har kollat upp några av de titlar som nämndes i senaste avsnittet av Wendespodden, del 3 Magisk realism:



Jag sökte på "Huset mittemot", "Pojkarna" och Tordyveln flyger i skymningen". Alla fanns att läsa i Läshörnan. Skoj att så pass ny och aktuell litteratur finns tillgänglig. Jag sökte också på en del klassiker och även här fanns ett bra utbud.








Nästa steg för oss är att fixa alla elevinlogg och sedan drar vi igång med Läshörnan! Det ska bli skoj och intressant!





söndag 1 november 2015

Tema språk och språkutvecklande undervisning

Jag har haft möjlighet att denna vecka först besöka Skolforum för att sedan vara en dag på SETT Syd. Jag gick på en del föreläsningar och när jag nu summerar mina dagar inser jag att alla föreläsningar på ett eller annat sätt hade med språk och språkutvecklande undervisning att göra. Intressant! Kanske har det att göra med att jag själv tänker mycket på hur jag i min egen undervisning kan arbeta för att stimulera elevernas språkutveckling. Här nedan kommer jag att presentera några av de föreläsningar jag var på under Skolforum.

Under måndagen lyssnade jag på Kristina Danielsson och Staffan Selander och "Se texten!" De betonade att alla lärare behöver arbeta språkutvecklande. Alla ämnen har sina egna texttyper och för att förstå innehållet och hur de olika delarna i texten samspelar måste eleverna ges rätt redskap. Genom att läraren ger eleverna dessa redskap (strategier) kommer elevernas förståelse för innehållet också att öka. Danielsson och Selander har arbetat fram en modell som de tänker kan användas när man ska möta de olika texttyperna. Modellen ser ut enligt följande:



I första steget i modellen ska man närma sig texten och undersöka den övergripande strukturen. Därefter undersöker man textens olika delar och vad de har att erbjuda. I andra steget ser man hur textens olika delar samspelar. På vilket sätt hänger t ex en illustration ihop med själva brödtexten? I tredje steget går man djupare in i språket och ser på retoriska figurer såsom bildspråk. Vad använder författaren för liknelser och metaforer? I fjärde steget försöker man få fram om texten ger uttryck för värderingar.

Jag tänker att modellen är bra och kan användas när man vill arbeta för att tydliggöra texters uppbyggnad och struktur. Jag tror dock att den kräver lite diskussion i arbetslaget innan man börjar använda den. Alla är kanske inte lika hemma i begrepp som anslag, sekvensering, kongruens. Här kan säkert förstelärare, svensklärare och/eller språklärare vara ett stöd för övriga kollegor.

Den andra föreläsningen jag gick på hade titeln "Läsande och skrivande som redskap för lärande" och den höll Vendela Blomström och Jeanna Wennerberg i.  De talade bl a om rörlighet i text och lyfte fram tre nivåer: 

- textbaserad rörlighet (som läsare är man kvar i texten och gör inte kopplingar utanför den text man läser)
- rörlighet utåt (här kan man koppla det man läser till sitt eget liv eller det omgivande samhället)
- interaktiv rörlighet (här kan man som läsare också se textens syfte, mottagare och hur den samspelar med andra texter)

De sa också att man ofta arbetar med textrörlighet när man arbetar med skönlitteratur men att man i skolan allt mer också borde arbeta med textrörlighet när man läser faktatexter. De betonade också vikten av att arbeta med mönstertexter så att eleverna förstår hur olika texter byggs upp men också att arbeta med sambandsord och skrivmallar av olika slag. Genom att ge eleverna rätt verktyg kommer eleverna lättare att kunna skapa egna texter men också läsa andras texter. Det här går hand i hand med tanken att modellera (tänka högt samtidigt som man som lärare visar) och skapa stödstrukturer för eleverna. Ibland används begreppet scaffolding teaching.

Den tredje föreläsningen jag gick på var Malina Huganders "Faktatext - att läsa för att lära" och denna föreläsning var väldigt konkret. Malin gav många tips på hur man kan arbeta med faktatexter i skolan. Hon lyfte fram venndiagram, hemgrupp-expertgrupp, olika strategier (förutspå, sammanfatta). Exempeln baserades på grundskolans läroplan och ämnen men jag tänker att man i mångt och mycket kan överföra dem till gymnasiet. 



Som man ser av bilden ovan är Malins punkter egentligen desamma som återfinns i Danielssons och Selanders modell för hur man kan arbeta med texter. Punkterna återfinns också i boken "Språkutvecklande SO-undervisning", som jag i inlägget Språkutvecklande undervisning för några veckor sedan lyfte fram.

Mitt Skolforum-besök avslutade jag med att lyssna på Barbro Westlund och "Aktiv Läskraft - vad är det?". Denna föreläsning hade många beröringspunkter med de ovan nämnda, då även Westlund lyfte fram vikten av att alla lärare stöttar eleverna i mötet med olika texttyper. Läraren måste modellera och visa för eleverna och sedan stötta elevernas lärande genom bl a stödstrukturer såsom venndiagram men också genom olika lässtrategier. Då jag själv försöker arbeta med olika stödstrukturer kändes det bra att avsluta med Westlunds föreläsning. På något sätt fick jag kvitto på att mitt arbete kan göra skillnad. För den som vill och är intresserad av att ta del av mina stödstrukturer kan man klicka på rubriken "Mallar och instruktioner" ovan eller direkt på länken HÄR

Slutligen måste jag nämna SETT Syd. Jag fick föreläsa för nästan fullsatt sal (ca 250 åhörare) utifrån rubriken:


Jag berättade om mitt arbete med lässtrategier och hur jag försöker utveckla elevernas läsning. Jag konkretiserade genom att visa steg för steg hur jag arbetar med novellsamtal enligt Chambers modell i kursen Svenska 1 på gymnasiet. Jag knöt också an till ett språkutvecklande arbetssätt genom att visa både hur man kan arbeta med övergripande strategier kopplat till skönlitterär läsning


och hur man kan stötta eleverna genom att använda en mall för Chambers modell.



Det var oerhört skoj att få föreläsa och jag hoppas att jag kan få denna möjlighet fler gånger.












tisdag 20 oktober 2015

Läsning på padda, i faktabok och i serietidning

Har du koll på att du via de allmänna inställningarna i din iPad kan få fram en helt okej talsyntes som läser upp den text du markerar? Och har du koll på att den också kan läsa upp texter på andra språk? Det enda du behöver göra är att aktivera den i inställningarna. Kolla de tre bilderna nedan så ser du hur du aktiverar den.








Du ska alltså se till att "Läs upp markering" är grön. När du kommit så långt kan de sedan ställa in uppläsningshastighet så att den passar just dig. Går du in på sidor som är skrivna på andra språk gör du bara som vanligt d.v.s. markerar texten och trycker Läs upp. Den läser då upp texten på det språk som texten är skriven på. Jag vågar inte lova att den klarar alla språk men den klarar väldigt många. Jag har testat spanska, engelska, tyska och franska. 

Denna talsyntes kan vara en hjälp när man undervisar i språk och eleverna behöver få höra hur olika ord uttalas. Den kan också vara ett stöd när man arbetar med svenska som andraspråk eller med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Testa den gärna!

När jag nu ändå är inne på det här med text och läsning måste jag också nämna en av Natur och Kulturs Lärpocket nämligen Konsten att läsa faktatexter av Ingvar Lundberg. Boken är tunn och mycket lättläst och ger i stora drag information om vad man kan tänka på när man arbetar med faktatexter i skolan. 



Lundsberg diskuterar hur man kan arbeta med faktatexter före, under och efter sin läsning och ger några konkreta tips. Han skriver att man före läsningen måste skapa en förförståelse för ämnet och texten men också skapa sig en bild av vad eleverna redan vet och kan. Man kan göra det genom att eleverna får överblicka texten, ställa frågor till den, göra tankekartor, lyfta nyckelbegrepp, skapa egna kortfilmer o.s.v. När jag började arbeta med Unga reportrar i min ena klass lät jag eleverna skapa kortfilmer i appen Animoto. De skulle på max en minut skildra något som hade med hållbart samhälle att göra. Genom dessa filmer fick jag en bra överblick över VAD eleverna redan kunde och vi kunde sedan komma vidare i vår diskussion och utveckla ämnet ytterligare. 

Under sin läsning skriver Lundsberg att det är viktigt att eleverna får träna sig i att ställa egna frågor till texten och då inte bara frågor där svaret finns direkt i texten. Det är också viktigt att man som lärare stöttar eleverna och ger dem redskap för att förstå olika textstrukturer och texters uppbyggnad. Hur ser man att en text är jämförande, att den lyfter fram en kronologi eller att den visar på osakssamband? Här kan man lyfta in sambandsord och signalord så att eleven lär sig vilka ord som kan finnas i respektive text. Viktigt blir också att läraren modellerar d.v.s. tänker högt och visar eleverna hur man hittar dessa signalord i texten. De av er som följt min blogg vet att jag för några veckor sedan skrev om Språkutvecklande SO-undervisning och till denna bok finns det finna tabeller med signalorden som man kan kopiera upp och sätta på klassrumsväggen eller ens digitalla vägg.

Slutligen skriver Lundberg om hur man kan arbeta med faktatexten efter läsning och lyfter då fram samtalet som en viktig form. Eleverna ska också kunna visa att de förstår texten och att de kan göra kopplingar utanför texten och även detta är ofta något som eleverna behöver träna på. Hur kan man få till en undervisning där man tränar eleverna i detta?  

Vi lämnar faktatexter och går till en annan typ av text nämligen serien. När jag var på Bokmässan i september gick jag inom Egmonts monter och där hade de en del material om serier i undervisningen. För de som är intresserade finns det också en sida på nätet som heter just "Serier i undervisningen", serieriundervisningen.se. Här kan man hitta en del material kopplat till Kalle Anka, Bamse och The Walking Dead och man kan också ser hur andra skolor arbetar med serier. Till materialet finns det en lärarhandledning och den kan du komma åt på hemsidan. Vill man inte arbeta med serier på papper och penna finns det en hel del bra appar för att skapa egna serier. Några är Strip designer och Comic Life. 

Vad ska man då ha serien till? Jag tänker att man kan använda serien som form om man t ex ska göra egna författarporträtt, gestalta ett händelseförlopp, lyfta fram ett etiskt dilemma eller varför inte som en redovisning av en skönlitterär bok. Bara fantasin sätter gränser. 






söndag 18 oktober 2015

Bokmässan, Skolforum, SETT Syd och Skolbibmeet Syd

I september månad var det dags för en av årets stora händelser, Bokmässan i Göteborg. Jag var på plats under ett par dagar för att gå på en del seminarier (jag nämnde bl a Svanelid i mitt förra inlägg Att skapa ordning i kaos) men jag var också på plats för att ta emot årets Amy-pris och lyftas fram som en av tre Guldäpplefinalister (de övriga är Cecilia Johansson och Tülay Gürgün).

För mig var mässan en helt galen upplevelse. Jag har aldrig varit med om så många intervjuer, fotosessioner och inspelningar på en och samma gång. Det var hektiskt, spännande och mycket roligt. Jag tror aldrig jag kommer att uppleva något liknande. Nedan kan du se några av alla de aktiviteter som ingick i samband med pristutdelningen och tillkännagivandet av Guldäpplefinlisterna.

Guldäpplet 2015, finalisterna presenteras på Bokmässan i Göteborg from diu redaktion on Vimeo.


Finalisterna av Guldäpplet 2015 - Fredag from diu redaktion on Vimeo.




Intervju med Jenny Edvardsson på Bokmässan 2015 from diu redaktion on Vimeo.



Amy-priset 24 september 2015 from jenny edvardsson on Vimeo.

Lärarpodden med Guldäpplet-finalisterna

Vad är då Amy-priset? Priset är ett tillgänglighetspris och de av er som har läst min blogg tidigare vet att jag försöker skapa ett klassrum där alla kan få delta och vara delaktiga. Det är inte alltid så lätt men det är min målsättning. Priset delas ut av MTM och tidigare år har priset bl a gått till bibliotekarier och  skolbiblioteksutvecklare. HÄR kan man läsa delar av min nominering. En del i priset är att under årets Daisykonferens (SDK-konferensen) presentera sitt arbete. Jag kommer därför att finnas på plats under konferensens två dagar (19-20 november) och under den andra dagen i korthet berätta om hur jag arbetar för att skapa en tillgänglig undervisning. Är du intresserad av att komma eller av konferensen i sig finns det mer information att läsa via länken SDK-konferensen 2015. Det ska bli skoj att få lyssna på alla andra men givetvis också att få berätta om mitt eget arbete.

När det gäller Guldäpplet börjar det närma sig tillkännagivandet av årets vinnare. Detta kommer att ske den 26 oktober på årets Skolforum. Det känns helt galet att vara en av finalisterna men också oerhört smickrande och roligt. Alla finalister ska under Skolforum i korthet berätta om sitt arbete och jag är i full gång med min presentation. Den kommer säkert att ändras några gånger till men just nu ser första bilden ut så här:



Förutom att vara på Skolforum och berätta om mitt arbete ska jag också under de första dagarna i vecka 44 vara på SETT Syd. Jag ska då prata om hur man kan arbeta med Lässtrategier, läsning och läsutveckling, sal 2 kl 10.45 den 28 oktober. Presentationen blir delvis en repris, då jag under SETT-dagarna i Stockholm pratade om detta och där fick frågan om jag under hålla en liknande presentation under SETT Syd. Min föreläsning under SETT-dagarna kan man läsa om i Skolvärlden, "Lässtrategier på gymnasiet".

Skulle man under kommande vecka befinna sig i Hässleholm får man gärna anmäla sig till Skolbibmeetsyd. Jag ska där, tillsammans med skolans bibliotekarie Marit Hammarland, berätta om hur vi arbetar med novellsamtal utifrån Chambers modell.


Vi har 7 minuter på oss att berätta om vårt arbete. Tror ni att vi hinner på denna korta stund? Kom och se efter. Vi är i Kulturhuset, Blå salongen, den 20 oktober kl 16-18.