fredag 21 november 2014

Skrivprocessen som modell även för muntliga diskussioner

När jag läste till gymnasielärare fick jag möjlighet att läsa Skrivprocessen av Siv Strömquist och sedan dess har det här med att arbeta i en process varit en del av min lärarvardag. För mig handlar det mycket om att hjälpa eleverna komma vidare i sin utveckling. Allt de skriver ska de också få möjlighet att förbättra utifrån mina eller klasskompisarnas feedback. När jag nu arbetar med läsning både i Svenska 1 (lässtrategier) och Svenska 3 (novellkonsten och novellers uppbyggnad) känner jag att tankarna från skrivprocessen också går att föra över på de muntliga diskussioner som vi har i samband med läsningen. Hur då?, tänker du kanske. Jo, jag tänker så här.

I Svenska 1 arbetar vi med de olika lässtrategierna. Jag ger exempel på hur man använder strategin och sedan får eleverna i grupp arbeta med strategin för att sedan till slut arbeta på egen hand. Genom detta arbetssätt får eleverna möjlighet att utveckla sina förmågor. Den som inte direkt kan använda en strategi får feedback och stöd från gruppen och mig i samband med att gruppen arbetar med strategin. När det sedan blir dags för varje elev att enskilt använda strategin brukar alla kunna använda den. På bilden nedan ser man några av mina elever arbeta med en novell.



I Svenska 3 arbetar vi med novellkonsten och till varje nytt moment finns en flipp. Eleverna kollar på flippen och vi har en första diskussion (om t ex berättarperspektiv). De får sedan läsa en novell och då möjlighet att använda det vi pratat om och materialet från flippen i sina gruppdiskussioner. Därefter lyfter vi novellen i helklass och vi hjälper varandra att använda de nya begrepp vi lärt oss. När det sedan blir dags för nästa lektion kopplar vi alltid tillbaka till föregående. Det vi har lärt oss om t ex berättarperspektiv bygger vi vidare på samtidigt som vi för in ett något nytt att diskutera (t ex den klassiska berättarkurvan). De elever som inte riktigt fick koll från början får hjälp av gruppen och mig och när vi går vidare till ett nytt moment inom novellkonsten och novellers uppbyggnad brukar alla kunna hänga med.

Vad vill jag då ha sagt om detta. Jo, idag pratas det mycket om den formativa bedömningen. På Skolverkets sida kan man t ex läsa följande:

"En formativ bedömningsprocess kännetecknas av att målet för undervisningen tydliggörs, att information söks om var eleven befinner sig i förhållande till målet och att återkoppling ges som talar om hur eleven ska komma vidare mot målet. Forskning har visat att formativ bedömning ökar elevernas lärande."

Är det inte detta man gör om man arbetar med Siv Strömquists modell för skrivprocessen? Jag tänker att det är precis det man gör. Om det sedan är så att man arbetar i en process med elevernas texter eller med deras muntliga diskussioner spelar ingen roll. Arbetssättet leder förhoppningsvis till att elevernas lärande ökar och det är ju det man som lärare strävar efter. Jag vill därför slå ett slag för det processorienterade arbetssättet.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar