Mallar och instruktioner

edWise - Manualer

torsdag 25 augusti 2016

Vad läser vi för våra barn och elever?

Förra året utmanade jag mig själv. Jag skulle under ett år läsa böcker från så många olika länder som möjligt. Jag fick läsa bilderböcker, ungdomsromaner, romaner eller sakprosa och allt samlades i Jennys bokatlas. Det viktigaste var att jag fick med böcker från världens alla hörn.



Idén fick jag efter att ha hört talas om Ann Morgan och hennes A Year of Reading the World,   https://ayearofreadingtheworld.com

Nu har jag varit igång sedan november månad och jag har hunnit läsa en del böcker. Jag inser att jag läser mycket mer än det som syns i min bokatlas men då det ofta handlar om böcker från samma land kan jag inte fylla på i min bokatlas. Synd! Jag har också märkt att det är svårt att hitta böcker från en del länder och när jag skriver böcker menar jag här böcker översatta till svenska. Vissa länder verkar det knappt översättas något ifrån. Jag har också märkt att det är väldigt svårt att få tag i barn- och ungdomslitteratur, framför allt nyskriven sådan. Den sista tiden har jag letat efter bilderböcker från Spanien, Portugal, Estland, Lettland och Litauen. Det är inte lätt. Jag har kastat ut frågan på twitter, tagit hjälp av bibliotekarier, letat i bokförlagens kataloger men det är näst intill dömt att misslyckas. Varför är det så här? Varför översätts inte ny barn- och ungdomslitteratur mer än från vissa utvalda länder? Och hur ska vi kunna vidga våra barns och elevers föreställningsvärldar, för att använda ett begrepp av Judith Langer, om det inte finns litteratur som vi kan ge till dem?

Jag har tidigare skrivit om det här med litteraturval och vad vi väljer att låta våra elever läsa, http://jennypawendes.blogspot.se/2015/12/vad-laser-vi-egentligen.html. Nu när jag är mitt uppe i min egen utmaning inser jag att det inte alltid är så lätt att hitta annan litteratur än den som av tradition blivit översatt. Här behöver vi dock tänka om. Jag vill att vi öppnar upp för fler översättningar. Jag vill kunna läsa en nyskriven ungdomsroman av en portugisisk författare och jag vill läsa en bilderbok från Lettland. Jag vill också kunna lyfta in denna litteratur i mitt klassrum som ännu en röst att ta del av. Om knappt en månad är det dags för Bokmässan i Göteborg. Jag ska dit och där kommer jag att diskutera det här med litteratur och översättningar med de olika förlagen. Jag vill gärna veta hur de tänker!

Nu kanske det är så att just du har hittat nyskriven barn- och ungdomslitteratur, översatt från andra länder. Dela då gärna dina tips med mig! Jag vill gärna hinna bocka av några länder till innan mitt år med Jennys bokatlas är till ända.

   

onsdag 17 augusti 2016

Kollegialt lärande i fokus

Läsåret 2016/2017 fokuserar på det kollegiala lärandet. Så upplever åtminstone jag det. Under de planeringsdagar vi nu har haft har det kollegiala lärandet varit i fokus.

Vad är då kollegialt lärande? På Skolverkets hemsida kan man läsa:


Jag tänker att det handlar om att tillsammans både granska sitt eget och andras arbete, att låta granskningen leda till lärande, nya kunskaper och nya färdigheter. Hos oss har det blivit tydligt i samband med uppstarten av Läslyftet. Vi har valt att låta all personal knuten till ett program, Fordons- och transportprogrammet, delta. Uppdelade i två grupper arbetar vi denna termin med modulen Språk- och kunskapsutvecklande arbete. På så sätt får vi en gemensam bas att utgå ifrån i det fortsatta arbetet.

Som handledare i Läslyftet är det min uppgift att vara bollplank och samtalsledare. Jag ska se till att alla kommer till tals, att alla får dela med sig men också att diskussionerna fördjupas och kommer vidare. Det är ett mycket roligt uppdrag men också bitvis svårt. Jag tänker att jag återkommer till det längre fram i höst. Just nu är jag uppfylld av vår uppstart och första texten som vi läser, Språkanvändning, undervisning och lärande. Texten är intressant och skapar många frågor. Hur arbetar du med språklig interaktion, stöttning och kontextualisering? Hur gör du för att få stöttningen anpassad till det specifika och konkreta ämnesinnehållet och till din elevgrupp?  Hur ser ämnesspråket i ditt undervisningsämne ut? Nästa vecka är det dags för första handledningstillfället och då ska texten diskuteras. Spännande!

I samband med uppstarten valde jag och min handledarkollega att använda post it-lappar för att få ner allas förväntningar och reflektioner. Det blev en dörr fylld med förväntningar!











torsdag 16 juni 2016

Sommar och ...läsning?!

Då var det snart dags för sommarledighet. Så skönt det ska bli! För mig personligen har det varit ett händelserikt läsår. Jag blev 2015 års Amy-pristagare, jag var en av tre guldäpplefinalister och jag har börjat skriva på en bok. Till detta ska man lägga allt det som vanligtvis kan hända under ett läsår. 

För mig blir sommaren en möjlighet att ladda batterierna men också en möjlighet att läsa. Jag ska läsa in mig på Läslyftets moduler för gymnasiet. De har så smått börjat publiceras på Läs- och skrivportalen. Roligt är att jag har fått vara delvis delaktig i modularbetet. Under läsåret kom Malmö högskola på besök för att göra en inspelning av min historieundervisning på Barn- och fritidsprogrammet. För den som vill se hur vi arbetade med industriella revolutionen är det bara att starta filmen nedan.



I augusti ska min skola starta upp Läslyftet på Fordon- och transportprogrammet och jag ska vara en av handledarna. Jag tycker det är bra att vi låter alla lärare på ett program delta och jag tänker att det borde skapa ytterligare möjligheter till ett ökat kollegialt lärande.

Vi har som skola också skickat in till Läsrörelsens satsning "Berättelser som förändrar". Tänk vad skoj om vi också kunde få ingå i denna satsning. Då skulle de program som inte är med i Läslyftet kunna delta i detta. I augusti vet vi hur det blir.

Sommaren innebär för mig också läsning i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln. Vi ska ha två HangOut on Air där vi diskuterar Meg Rosoffs romaner. Jag har aldrig läst något av henne så det ska bli riktigt spännande att se vad jag tycker om årets ALMA-pristagare. För den som vill vara med på en HangOut och diskutera Meg Rosoffs romaner finns det platser kvar. Hör i så fall av er till mig!



Glad sommar önskar jag dig!






tisdag 31 maj 2016

Att skriva poesi är skoj

"Fröken, kan vi inte göra det vi gjorde igår?"
"Vad då, menar du?"
"Jo, det där med bilderna."

Så lät det på min lektion i förra veckan. Vi arbetade med poesi och föregående lektion hade vi arbetat med anaforer. Jag gick igenom begreppet och gav eleverna några exempel på anaforer. Därefter visade jag en bild och bad eleverna under begränsad tid (2 minuter) skriva egna anaforer. Oj, vad de satte igång. De skrev, tänkte, skrev...och när de två minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Vi gjorde om det några gånger och varje gång med en ny bild. Fem minuter efter ordinarie lektionstid insåg vi att vi hade kört på övertid.

Det var denna övning mina elever gillat och ville ha repris på. Jag var inte sen att hänga på. Jag valde dock att ta ett nytt begrepp, allitteration, och precis som förra lektionen gick jag igenom begreppet och gav exempel. Därefter visade jag en bild och gav eleverna två minuter på sig att skriva en egen allitteration. De var hur aktiva som helst och när minuterna gått fick de läsa upp sina alster. Även denna övning gjorde vi om några gånger.

Varför gillade då mina elever detta? Jag tror att det kan finnas flera förklaringar:

1. Uppgiften var kort och avgränsad.
2. Uppgiften var på tid. Det blev nästan som ett tävlingsmoment.
3. Uppgiften genomfördes med bildstöd. Eleverna behövde alltså inte skriva anaforer eller allitteration utifrån sina egna tankar utan de kunde utgå från något de såg på bilden.
4. Alla kunde delta och gjorde det utifrån sina förutsättningar.

Kanske är detta en övning som du kan använda i din undervisning. Hör av dig om du vill ha mer information. Jag delar gärna med mig!



tisdag 24 maj 2016

Aktivera och engagera dina elever - några IKT-tips

Så här i slutet på terminen börjar många längta efter sommarlov. Då kan det vara bra att skapa lektioner där elevernas aktiveras och engageras. I det här inlägget kommer jag att lyfta tre olika IKT-tips som du kan använda med dina elever i din dagliga undervisning. Alla tre är gratis!

Vi börjar med tips ett, Kahoot. Jag vet att jag tidigare nämnt detta men nu är det dags igen. Kahoot är roligt och elevaktiverande och det används för att skapa quiz. Du kan följa upp ett arbetsområde, du kan köra glostest eller så stämmer du av hur eleverna följt med i nutidsorienteringen. Du kan låta eleverna besvara frågorna individuellt eller så kan du använda dig av den nya funktionen där eleverna tävlar i lag. Här finns en enkel manual för hur man skapar lag-kahoot. För att få höga poäng ska du välja rätt svar och göra det på så kort tid som det bara är möjligt. Efter varje fråga kan du se vilka elever som svarat rätt snabbast och när alla frågor är besvarade kan du dra ner elevernas svar och använda dig utav dem för att följa upp elevernas lärande.

I Kahoot kan du välja att själv skapa frågor men du kan också välja frågor som andra redan skapat. Det finns en uppsjö av frågesporter att välja mellan. Har du inte testat Kahoot tycker jag att du ska göra det.

Nästa tips är Quizlet. Även det är något som jag tidigare nämnt. I Quizlet kan du arbeta med ord och begrepp och eleverna kan få möjlighet att arbeta individuellt, i par eller i grupper. De funktioner som jag framför allt nyttjar är flashcard (begreppskort), Scatter (memory) och Gravity (spel). Även i Quizlet kan du skapa egna flashcards eller så kan du använda sådana som andra skapat. Du kan lägga in text och bild eller bara text. Fördelen med Quizlet är att det finns talsyntes inbyggd så texten som finns kan bli uppläst. För att aktivera eleverna kan du låta dem skapa egna flashcards genom att använda funktionen "Create a study set". Hur smidigt som helst.

Vill du låta eleverna arbeta med Quizlet i grupp och samtidigt få till ett tävlings- eller spelmoment ska du nytta Quizlet live. Här finns en enkel beskrivning över hur det fungerar.

Det tredje tipset är whiteboard.fi, som ger dig möjlighet att låta eleverna arbeta med egna mini whiteboards i klassrummet. Allt som behövs är att du skapar en klass på sidan (New class) och sedan ber du eleverna gå till whiteboard.fi och välja "Join class".  De fyller i den kod som du fått för ditt klassrum. Du kan nu skapa frågor som eleverna besvara individuellt och du ser i realtid hur var och en svarar. Bra om du snabbt vill följa upp elevernas lärande. Även här kan du ju skapa frågesporter men du gör det direkt på plats i klassrummet. Via filmen nedan får du en inblick i hur whiteboard.fi fungerar.





Jag hoppas du får nytta av mina tre tips! Hör gärna av dig om du har frågor eller funderingar. Du får också gärna dela med dig av dina egna erfarenheter av Kahoot, Quizlet och whiteboard.fi.

tisdag 10 maj 2016

Hur skapa en HangOut on Air?

Många är det som har hört av sig till mig när det gäller Google HangOut on Air och då framför allt med frågor om vad som krävs för att delta. I detta inlägg tänker jag beskriva hur man på egen hand kan skapa en HangOut on Air men också vad som krävs för att kunna delta. Förhoppningsvis är det fler som vågar testa HangOut efter att ha läst mitt inlägg!

Vi börjar från början med att förklara vad en HangOut on Air är för något. Man kan säga att en HangOut on Air är ett direktsänt videosamtal men en eller flera deltagare. Videosamtalet spelas in och kan förutom att ses direkt också ses i efterhand.

Hur skapar man en HangOut on Air? För att kunna skapa d v s vara värd för en HangOut on Air krävs det att du som användare har en Google+-profil eller Google+-sida. Du behöver också ha en YouTube-kanal, där dina videosamtal direktsänds men också finns lagrade för de som vill se sändningen i efterhand. Slutligen behöver du ha en enhet med Internetuppkoppling och med möjlighet att spela in både ljud och bild. Lättast är det att sitta vid en dator. Det är i alla fall min upplevelse.

Vad krävs för att andra ska kunna delta i en HangOut on Air? För att kunna delta behöver man ha ett Google-konto. Som du ser på bilden nedan kan det t ex handla om att ha en gmail-adress eller ett YouTube-konto.

google konto.PNG

Du behöver också ha tillgång till en enhet, där du både kan spela in ljud och bild. Med enhet menar jag dator, surfplatta eller mobiltelefon. För att delta är det också bra att ha någon form av hörsnäckor med mikrofon. Jag brukar använda vanliga telefonlurar. Att jag gärna ser att man använder hörsnäckor är för att bakgrundsljud inte ska störa sändningen. Är det många som deltar och alla är placerade på olika håll i olika typer av lokaler kan mycket bakgrundsljud komma in i sändningen och det stör. För att delta behöver man också se till att den enhet man använder har Internetuppkoppling.

Hur gör man då som värd när man vill starta en HangOut on Air? Lättast är att schemalägga HangOuten. Det gör du genom att gå till sidan https://plus.google.com/hangouts/onair. Väl där väljer du “Skapa en HangOut on Air”. Du ger den ett namn och väljer “Börjar: Senare”. Du fyller i datum och klockslag för när HangOuten ska börja. Du väljer också att om du vill lägga till personer i förväg. Det gör du i så fall under rubriken “Målgrupp”. Du behöver inte lägga till personer här utan det kan du göra senare. Jag gör alltid det senare (i samband med att sändningen ska ske). När du är klar med de uppgifter du vill ha med trycker du “Dela”.

Nu är din HangOut schemalagd och du kan sedan, när det börjar närma sig själva videosamtalet, klicka in på den. Det gör du via din sida på Google+. Du klickar på “Start” och sedan kan du bjuda in de deltagare du vill ska vara med i samtalet. Det gör du genom att skicka ett mail till dem. Tänk på att ni max kan vara 10 personer. 

När väl alla är inbjudna och har kommit in kan du starta sändningen. De som vill följa videosamtalet kan göra det via din YouTube-kanal. För att komma åt sändningen är det bra att dela ut adressen till sändningen i förväg. Du kan maila den till de du vill ska se samtalet eller så kan du dela den via sociala medier. Adressen till din kommande sändning kommer du åt så fort du skapat din schemalagda HangOut. Det är också denna adress som du sedan kan använda för att dela din inspelade sändning.

Skulle du inte hinna starta din sändning exakt till det klockslag som det är sagt att den ska börja är det inget problem. Du kan starta den både tidigare och senare. Det är du som värd bestämmer när det är dags att starta sändningen och det även om den är schemalagd till ett visst klockslag. Tänk på det om det skulle ta några minuter innan alla är samlade. Du behöver med andra ord inte känna dig stressad.

Ett tips är också att du som ska vara värd (egentligen ett tips för alla som sitter med en dator och ska delta) ser till att höja upp din dator något. Jag brukar lägga några böcker under datorn för att få upp den en bit. Webbkameran kommer då i höjd med ditt ansikte och du slipper titta ner på skärmen. Tittarna ser nu hela ditt ansikte och inte bara en stor näsa:-)

Nedan ser du två olika videosamtal gjorda via Google HangOut on Air. Första är en inspelning gjord nu i vår kring de inledande kapitlen i boken Inkludering. Den är gjord som ett led i det pedagogiska läslyftet 2016. Andra filmen är en del av den digitala bokcirkeln, där jag berättar om två ungdomsböcker. Nästa HangOut i den digitala bokcirkeln kommer att ske den 18 maj. Missa inte det!

Frågor? Tveka inte att höra av dig! Lycka till med HangOut on Air!





söndag 1 maj 2016

Dags för första boksamtalet via HangOut on Air

Imorgon, måndagen den 2 maj kl 10.00, är det premiär för den digitala bokcirkelns första livesända boksamtal. Det ska bli så skoj! Jag måste också erkänna att det också är lite pirrigt. Jag har aldrig förr stått som värd för en HangOut on Air och vet inte riktigt vad jag ska vänta mig. Vi är dock en liten skara som är med i premiären och jag tänker att det borde jag fixa.

Det vi ska diskutera är ungdomsromaner och vi gör det utifrån Aidan Chambers modell för boksamtal. Vi utgår från den fyra frågorna:

- Vad gillar du?
- Vad ogillar du?
- Vilka frågetecken finns?
- Vilka mönster ser du?

Utöver dessa fyra frågor har vi lagt till:

- Hur kan romanen användas i undervisningen?
- Vilka årskurser/åldrar vänder sig romanen till?

För er som inte deltar i sändningen finns det möjlighet att följa den. Det gör ni genom att gå in på min YouTube-kanal via länken Den digitala bokcirkeln - första boksamtalet. Ni kan också följa sändningen direkt här nedan.




Har man aktiverat Google+ kan man också gå in via denna länk, Event Google+. Via Google+ kan man också ställa frågor redan nu till oss som ska vara med i samtalet.

Vilka böcker är det då som ska diskuteras? Vi kommer att ha läst lite olika titlar men jag kan redan nu nämna mitt val nämligen Christine Lundgrens Jag lever, tror jag från Rabén & Sjögren.


Nu får vi hålla tummarna för att premiären går som den ska. Redan nu kan du boka in den 18 maj kl 14-15 och den 3 juni kl 10-11 för vår andra och tredje sändning! Kanske vill du vara med i ett samtal? Gå då med i FB-gruppen Den digitala bokcirkeln och ta därefter kontakt med mig.