Mallar och instruktioner

fredag 20 april 2018

Världsbokdagen den 23 april - det här ska jag göra!



På måndag, den 23 april, är det Världsbokdagen. Det är en dag som jag tycker alla i skolan borde uppmärksamma. Varför det, kanske du undrar? Jo, jag anser att litteratur och tillgången till litteratur är viktigt i ett samhälle. Unesco (United Nations Educational, Scientific and Cultural Organization), som står bakom denna dag, säger att:

Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande, och målet med Världsbokdagen är att uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism. 
            Källa: http://www.unesco.se/varldsbokdagen/



Det kan jag skriva under på.

På måndag är det då dags att lyfta författare och böcker och det ska jag göra i min undervisning i Svenska 1 på gymnasiet. Vi ska använda 1,5 timme till detta, för så lång är min lektion. Vad är det då eleverna och jag ska göra? Jo, följande.

Jag har i samråd med skolans bibliotekarie Marit Hammarland valt ut tre olika böcker. Jag kommer att läsa inledningarna till dessa tre böcker högt för klassen. Eleverna kommer sedan att få arbeta enskilt med några frågor.

Frågor efter högläsningen
1. Vilken av de tre inledningarna gillade du mest?
2. Varför gillade du denna? Förklara och motivera.
3. Om du kort skulle sammanfatta vad inledningen handlade om, vad skulle du då skriva? Din sammanfattning får vara på max 7 meningar.

När alla fått möjlighet att skriva ner sina svar kommer klassen att delas in i grupper om 3-4 personer. I gruppen berättar eleverna för varandra vilken inledning de gillade mest och varför de gillade just denna. De ska också få läsa upp sina sammanfattningar för varandra och jämföra dem. Har de som valt samma bok tagit upp samma saker?

När detta är gjort kommer jag kort att berätta om Unesco och Unescos arbete. Därefter ska grupperna få ut diskussionsuppgifter som är kopplade till det citat från Unesco som jag har lagt in här ovan. 

Diskussionsuppgifter:
1. Unesco säger att "Böcker är ett av våra allra mest effektiva verktyg för att arbeta för fattigdomsbekämpning och fredsbyggande". Vad tror du att Unesco menar med detta? Diskutera i gruppen och skriv ner era tankar.
2.  Enligt Unesco är målet med Världsbokdagen att "uppmuntra författare och kämpa mot analfabetism". Hur tänker du att man kan göra för att kämpa mot analfabetism och uppmuntra författare att skriva? Diskutera och lista alla de förslag som ni kan komma på.

När grupperna fått diskutera kommer vi att följa upp svaren i helklass. Så kommer vårt arbete att läggas upp. 

Nu undrar du säkert vilka inledningar det är jag ska läsa. Det är inledningen av Boktjuven av Markus Zusak, 



Tappa greppet av Katarina von Bredow 



och Förflyttade av Hanna Christenson.



Man skulle kunna välja helt andra böcker, böcker som berör teman som krig, uppväxtmiljö och barndom. Hade jag gjort det hade jag nog valt Jag är Malala av Malala Yousafzai, Om det var krig i Norden av Janne Teller och novellen Du och jag mot världen av Zulmir Becevic. 

Tycker du att mitt upplägg verkar intressant får du gärna knycka det. Trevlig läsning på Världsbokdagen!

onsdag 4 april 2018

Läsfrämjande arbete

Jag älskar att läsa och har så gjort sedan jag knäckte läskoden i slutet av första klass. Genom litteraturen får jag möjlighet att besöka andra världar, gå in i olika roller och leva ut ett känsloregister som annars inte skulle vara möjligt. Jag skrattar, gråter och svettas. Jag får ont i kropp och själ. Jag får hjärtklappning och ibland pirr i magen. Allt detta ger böckerna mig. Och det är något som jag också vill ge mina barn och mina elever. På olika sätt försöker jag stimulera läsning och arbeta läsfrämjande. Ibland är det lättare och ibland svårare men det är kanske så det ska vara. I detta blogginlägg delar jag med mig av hur jag på fyra olika sätt försöker arbeta läsfrämjande utan att tvinga på någon böcker.

1. Skapa läsintresse genom bokkartor
Att synliggöra sin läsning kan vara ett sätt att skapa läsintresse och läsmotivation. De senaste åren har jag arbetat med Google Maps och skapat bokkartor, där jag fört in min läsning. Jag har skilt på manliga och kvinnliga författare och också på skönlitteratur och sakprosa. Genom kartan har jag fått en tydlig bild av min egen läsning och också av hur mycket (eller lite) som jag läser. Om eleverna får skapa sådana här kartor kan det också leda till ökad läsning och till samtal och diskussioner kring vad man läser. Man kan låta en klass ha en gemensam karta om man inte vill att eleverna har egna.





2. Skapa läsintresse genom delaktighet
Ett annat sätt att få elever (och barn) intresserade av läsning är att låta dem vara delaktiga i val och inköp av litteratur. Varje år släpper förlagen en mängd kataloger, där nya böcker presenteras. Låt eleverna få ta del av dessa kataloger. Låt dem bläddra och ge förslag på inköp. Det kan stimulera läsning. Till skolor kan man årligen beställa Kulturrådets Barn- och ungdomsbokskatalogen. Den kan också användas i klassrummet. Låt eleverna få välja ut en eller ett par böcker som de vill läsa.



3. Skapa läsintresse genom att möblera med böcker
Att möblera med böcker kan leda till ökad läsning. När jag skriver möblera med böcker menar jag inte att böcker ska användas som stolar och bord men däremot att böcker med fördel kan liggas framme på bord och stå placerade i bokhyllor och på skåp. Gör de det kan det hända att någon som går förbi ser boken, börjar bläddra och snart är igång med att läsa den. 




4. Skapa läsintresse genom att alltid och överallt ha med dig böcker
Jag har möjlighet att resa en del i mitt arbete. På alla resor har jag med mig böcker. Dessa plockar jag fram och berättar om. Även om jag inte reser finns det alltid minst en bok i väskan och den tar jag fram. Läser jag inte i den kan den ligga på min arbetsplats eller på soffbordet hemma. Så här kan det se ut när jag är iväg på en föreläsning. Några av de böcker som jag nyligen läst finns på ett bord så att alla deltagare kan titta, känna, bläddra.


Att alltid ha med sig böcker kan också leda till de mest oväntade mötena. När jag reste till Bologna Children´s Book Fair mötte jag en familj (mamma med fem barn) på tåget. Ett av barnen var oroligt och hade svårt att sitta still. Jag plockade fram Blinda Rödluvan och vargen av Han Xu och började bläddra. Snart hade jag en nyfiken flicka vid min sida. Hon förstod inte språket men tillsammans bläddrade vi, tittade på illustrationerna och fick en stunds gemensam läsning.


onsdag 14 mars 2018

Att spela in podd med elever eller kollegor

Att spela in podd är riktigt, riktigt roligt. Under de senaste läsåren har jag och min kollega Marit Hammarland poddat om böcker. I detta inlägg tänkte jag kort beskriva hur vi går tillväga och sedan ska du också få ta del av vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos". I det samtalar vi om Tappa greppet, Ni kommer sakna mig, Battle och En av oss ljuger.



När man ska spela in en podcast behöver man:

- en dator (vi använder en Mac)
- en mikrofon (vi använder Audio-technica AT2020 USB)
- ett ljudinspelningsprogram (vi använder QuickTime Player)

Utöver detta kan det vara bra att ha en plan för var man ska lägga upp sina ljudfiler. Vi har valt att använda Soundcloud men det finns många andra alternativ. På Soundcloud har vi skapat ett konto med samma namn som vår podd "Sånt vi läser".

Från början spelade vi in direkt via Soundcloud. Då skolans nät inte alltid orkade med fick vi ibland göra om inspelningarna och till slut tröttnade vi. Nu för tiden spelar vi in ljudinspelningar via programmet på datorn (QuickTime Player). Det är samma program som jag använder när jag ska göra skärminspelningar.

Ljudfilen som spelas in sparar vi på datorn. Vi har valt att inte redigera ljudfilen utan det som spelas in är också det som sedan blir avsnittet i vår podd. Vill man redigera sin ljudfil finns det flera olika program att använda. Ett vanligt är Audacity. I och med att vi inte redigerar ljudfilen kan vi direkt ladda upp den på vår kanal på Soundcloud. När filen är på plats kan vem som helst lyssna på den.

Tips när man ska podda med elever:
1. Fundera över var ni ska samla era poddar (ska vem som helst kunna lyssna på dem eller är det bara andra elever i klassen).
2. Tänk igenom vad poddarna ska innehålla. Är det poddar om böcker, mode, historia...?
3. Gå igenom hur man skapar ett podd-manus. I läroboken Metafor 1 finns ett avsnitt om vad man ska tänka på när man spelar in en podcast och där finns också en skrivmall som kan vara utgångspunkt för elevernas manusskapande.

När Marit och jag skriver manus försöker vi alltid ha samma struktur. Vi har en inledande jingel. Därefter hälsar vi lyssnaren välkommen och presenterar oss. Sedan kommer vi in på olika böcker vi läst. Vi avslutar med den inledande jingeln. Vill man ha med en jingel i sin podcast kan man hitta många på Partners in Rhyme.

Svårare än så behöver det inte vara att skapa en podcast med en kollega eller med sina elever. Avslutningsvis ska du få lyssna på vårt senaste avsnitt "Sånt vi läser: Kaos".




fredag 9 mars 2018

Litteraturvetenskapliga begrepp med hjälp av bilderböcker

När man undervisar i svenska och skönlitteratur ska man också arbeta med olika litteraturvetenskapliga begrepp. Jag har märkt att mina elever mycket lättare förstår en del begrepp när jag exemplifierar genom olika skönlitterära texter. 

I detta blogginlägg tänkte jag dela med mig av hur jag exemplifierar och tydliggör begreppen parallellhandling, ramberättelser och perspektivskifte.  Till de tre använder jag bilderböcker. Bilderböcker är riktigt bra att utgå ifrån, tycker jag. Ofta är berättelserna förhållandevis korta och man kan utan problem läsa hela berättelsen under en lektion och ändå ha tid att sedan arbeta vidare med begreppen.

En nyskriven bilderbok som jag i dagarna använde för att exemplifiera parallellhandling är Den långa vandringen av Martin Widmark och Emilia Dziubak. Har du inte läst den måste du göra det. Berättelsen i sig är oerhört fin och bilderna samspelar fint med texten. Det är en berättelse bortom tid och rum, om vänskap, sorg men också lycka. 



I berättelsen får man följa två barn - Sonia och Adam. De bor på varsin sida av ett stor hav. Först får läsaren möta Sonia. Därefter kommer ett uppslag, där läsaren får möta Adam. Sedan fortsätter berättelsen på detta sätt. Man får läsa lite om Sonia och lite om Adam. Så småningom korsas de två barnens vägar, precis som det ska vara i en parallellhandling med andra ord. 

När det gäller begreppet ramberättelse använder jag mig gärna av Kitty Crowthers Sagor om natten


I centrum för handlingen finns Lilla Björn. Han vill att hans mamma ska berätta tre godnattsagor för honom och det gör mamman. Lilla Björns och mammans samtal blir alltså ramen för handlingen. Sedan följer de tre sagorna men mellan varje saga kommer Lilla Björn och mamman in och bryter sagoberättandet. Likaså finns de två med i sagans avslutning. 

När det gäller perspektivskifte är det boken En anka är bra att ha av Isol som jag använder. Det är mer en pekbok än en bilderbok men det gör absolut ingenting. 



Det som är så bra med denna bok är att samma historia berättas från två perspektiv. Läser du boken från ena hållet får du följa en pojke som hittar en anka och använder den till hatt och som näsa. Läser du boken från andra hållet får du följa ankan och hur denna hittar en pojke som är bra att ha. Det kan inte bli bättre!

Kanske har du andra tips på bilderböcker som du använder för att exemplifiera dessa begrepp eller andra litteraturvetenskapliga begrepp. I så fall får du gärna dela med dig. Det är alltid roligt att få höra vilka böcker andra använder. 

torsdag 1 mars 2018

Stöd och stöttning inför de nationella proven

Då börjar det dra ihop sig. Snart är det dags för de nationella proven. Många är vi som varje läsår funderar över hur vi ska förbereda våra elever. Jag har detta läsår valt att efter sportlovet lägga extra fokus på referatskrivande och texttyper. I mitt arbete med eleverna försöker jag modellera, stötta och ge tid för samtal och diskussioner. Allt för att eleverna ska vara så väl förberedda för provet som bara är möjligt men också för att de lättare ska klara kommande kurser inom svenskämnet.

I detta inlägg delar jag med mig av en del av det material som jag använder. Är det något som du tycker verkar vara användbart är det bara att "knycka".

Många av mina elever tycker det är svårt att skriva en bra text. Redan när jag möter dem på hösten nöter jag därför in att alla texter kan sägas bestå av tre delar:

- inledning
- huvuddel
- avslutning

Det gör att de tidigt lär sig att den yttre strukturen är densamma men att innehållet och språket kan skifta beroende på vad det är för text som ska skrivas.

När det nu närmar sig nationellt prov är det kring textens tre delar vi tar vår utgångspunkt. Vad ska de olika delarna innehålla om man ska skriva exempelvis ett inlägg eller ett debattinlägg? Vi tittar på frisläppta prov för Svenska 1 och funderar enskilt, parvis och gemensamt (EPA).


På bilden ovan är det huvuddelen som diskuterats. Vad ska den innehålla om man läser uppgiftsinstruktionerna till att skriva ett inlägg respektive ett debattinlägg?

Till diskussionerna och de gamla proven knyter jag mallar och stödstrukturer. I år har jag arbetat med att ta fram stödstrukturer i Canva. De ser exempelvis ut så här:



Som du ser på mallen ovan utgår jag från textens tre delar - inledning, huvuddel, avslutning. Denna struktur löper som en röd tråd. När eleverna har koll på vad som ska ingå går vi vidare och diskuterar språkliga aspekter. Hur skriver man utvecklade resonemang? Hur skriver man välformulerat? Till vår hjälp tar vi UR:s material Orka plugga och den film som heter Att utveckla ett resonemang i svenska. Filmen är tänkt för åk 9 men jag tycker den fungerar bra att använda även i kursen Svenska 1. 

Eleverna får arbeta med frågor till filmen och även här använder vi oss utav EPA. Vi tittar sedan på olika elevtexter och diskuterar innehåll och språk. Vad skiljer de olika texterna åt? Vilken av texterna har bäst formuleringar? 

Under förberedelserna inför de nationella proven får eleverna också skriva egna texter. Syftet är att de ska få träna sig i att referera och hänvisa till sådant som de läst. Jag brukar inleda med ett vanligt referatskrivande och därefter gå vidare till andra texttyper exempelvis debattinlägg. För att kunna skriva ett referat behöver eleverna förstå den text som de läst och de måste också veta vad som är viktigt i texten. Till arbetet med skrivande knyter jag UR:s film Hitta det viktigaste i en text, en filmad genomgång om referatteknik (se nedan) och lärobokens avsnitt om referatskrivande (jag använder Metafor 1 från Gleerups). Jag modellerar referatskrivande, vi samtalar om textens struktur (de tre delarna) och vi diskuterar språk och innehåll. Eleverna får sedan skriva sina referat och steget därefter blir exempelvis att skriva ett debattinlägg.




onsdag 21 februari 2018

Elevaktivt arbetssätt kring ord och begrepp


Ibland kan lärande i lekfulla former vara motiverande och aktiverande. För några veckor sedan lät jag lärare från Borås testa att arbeta med begreppskort på ett lekfullt sätt. De tyckte det var mycket roligt och också något som de framöver skulle testa i sina klasser.

Du undrar kanske vad vi gjorde? Jo, vi gjorde följande. Jag hade i förväg laminerat ordspråk som jag hämtat från Folkhalsan.fi. Jag delade ut dessa ordspråkskort till lärarna. De fick vars ett. På ena sidan av kortet fanns halva ordspråket och på andra sidan fanns fortsättningen. 



Lärarna fick sedan gå runt i klassrummet med sina kort. Så fort de mötte någon hälsade de på varandra och sedan visade första person inledningen på ordspråket och den andra personen sa fortsättningen. När det var gjort sa andra personen inledningen på sitt ordspråk och första personen fick säga fortsättningen. Klarade båda lärarna av att säga fortsättningen bytte de kort med varandra och gick vidare. Klarade de inte av att säga fortsättningen behöll de sina kort och gick vidare för att hälsa på en ny person. 

Detta sätt att arbeta kallas ibland "Fråga, fråga, byt", exempelvis i Grundbok i kooperativt lärande utgiven av Studentlitteratur. Jag tänker att arbetssättet kan användas när man ska nöta in begrepp i ett arbetsområde eller i ett ämne. I matematiken kan det användas om eleverna ska lära sig geometriska figurer, inom NO om man ska arbeta med kroppen och kroppsdelar, i historia kan det vara begrepp inom källkritisk metod... Arbetssättet passar både yngre och äldre elever. Vill man få eleverna delaktiga redan i förarbetet kan de hjälpa till att skriva begreppskorten med begreppet på ena sidan och förklaringen på andra. 


fredag 9 februari 2018

Hem- och expertgrupper i undervisningen

Hur kan man skapa grupparbeten där eleverna tar ansvar för sitt lärande och för gruppens lärande? Jag tänker att man kan ta hjälp av hem- och expertgrupper, en modell som har sitt ursprung i USA och Texas och California University. Modellen togs fram av bl a Elliot Aronson under 1970-talet och fick då namnet jigsaw (pusselbit).

Modellen fungerar ypperligt att använda i alla ämnen och den kan användas för både större och mindre arbeten. Den skapar elevaktivitet och eleverna görs till resurser för varandra. 

Hur fungerar modellen? Enkelt kan man säga att man delar in sin klass i hemgrupper. Jag brukar använda 4 elever/hemgrupp. Varje elev i gruppen får ett område som just hen ska bevaka. Arbetar man med svensk grammatik kan varje elev få en ordklass som ansvarsområde (substantiv, verb, adjektiv och pronomen exempelvis). För att förtydliga har jag i bilden nedan låtit varje elev i hemgruppen få en färg och en siffra. 



Som lärare ser man till att förtydliga vad det är eleverna ska fokusera på och arbeta med. När hemgrupperna har koll på läget splittrar man denna grupp. Nu organiserar man istället eleverna i expertgrupper. Alla elever som har ansvar för substantiv samlas i en grupp, alla som ansvarar för verb i en annan, alla som ansvarar för adjektiv i en tredje och slutligen alla som ansvarar för pronomen i en fjärde. 


Expertgruppens uppgift är att tillsammans ta fram information om sin ordklass och också bestämma hur man ska redovisa sin information för hemgruppen. Till sin hjälp kan expertgruppen behöva olika typer av stödstrukturer.

När expertgruppen samlat information och bestämt hur man ska redovisa denna för hemgruppen splittras expertgruppen och eleverna går tillbaka till sin hemgrupp.


I hemgruppen sitter nu elever som har kunskap om helt olika saker. Nu ska denna kunskap delges alla i hemgruppen. Eleverna redovisar det som de kommit fram till i expertgruppen och möjlighet finns för övriga i gruppen att ställa frågor för att fördjupa, förtydliga och reflektera.

När man arbetar på detta sätt blir alla elever i hemgruppen viktiga. De har olika specialområden och måste kunna delge denna till övriga. Min upplevelse är att modellen skapar aktiva elever som tar ansvar för sitt eget och varandras lärande.

Har du svårt att se hur du kan använda modellen i din undervisning? Här kommer några förslag. Undervisar du i matematik kan du låta eleverna få få arbeta med area och varje elev i hemgruppen ansvarar för en sorts figur/form. Undervisar du i religion och ska arbeta med judendom kan eleverna i hemgruppen få ansvar för exempelvis högtider, symboler, historik, heliga skrifter. Är du lärare i NO och eleverna ska arbeta med hållbarhet kan eleverna få fördjupa sig i plast, metall, papp...

Det skulle vara spännande att få ta del av hur du använder hem- och expertgrupper i din undervisning.