Mallar och instruktioner

onsdag 20 september 2017

Arbetsområde om litteratur och läsning

Sedan skolan drog igång i augusti har jag med mina ettor i kursen Svenska 1 arbetat med ett område som jag döpt till läsning. Det har varit ett lyckat arbetsområde och därför tänker jag dela med mig av mitt upplägg här i bloggen. Inspiration till området har jag bl a fått från de diskussioner som då och då förs om ungas läsning men också från en uppgift som svenskläraren Martin Ahlstedt delade med sig av under 2014.

Arbetsområdet behandlar följande delar från ämnes- och kursplanen. 



Som bedömning har jag haft två större uppgifter, nämligen en reflekterande uppsats och ett boksamtal i mindre grupp. 

Arbetsområdet inleddes med att eleverna fick ge sin syn på litteratur och läsning. De fick reflektera över följande:

1. Vad läser du?
2. Varför läser du?
3. Hur läser du?
4. Detta är det bästa jag läst
5. Är det viktigt att kunna läsa?

En och en fick de skriva ner sina tankar och dessa delade de sedan med mig. Därefter besvarade jag frågorna men jag gjorde det muntligt inför klassen och sedan kom också skolans bibliotekarie och gav sina svar på frågorna ovan.

Det var spännande att ta del av elevernas svar. Alla var eniga om att läsning var viktigt och de skrev exempelvis så här:

Det är jätteviktigt att kunna läsa. Genom läsningen kan man lättare prata med folk, förstå ord, ha ett stort ordförråd och förstå vad andra säger och skriver. Det är också viktigt när man ska lära sig saker i i exempelvis skolan.

Det är viktigt för att kunna kommunicera med folk. Om man inte kan läsa kan man bli lurad och det blir också svårt att följa de instruktioner man får i skolan och i yrkeslivet.

När vi tillsammans hade reflekterat över läsningens betydelse gick vi vidare och läste vad andra skrivit om läsning. Vi använde krönikor, essäer och radioreportage. Till de olika texterna och radioreportagen hade jag i förhand tagit fram frågor. Dessa fick eleverna i grupp diskutera. Vi följde sedan upp diskussionerna i helklass. 

När vi kommit så här långt var det dags för första bedömningsuppgiften, en reflekterande uppsats. Jag gick igenom vad en reflekterande uppsats är och eleverna fick ta del av ett stödmaterial som bl a bestod av frågor (och då frågor som vi behandlat under lektionstid) men också "börjor" (alltså inledningar på meningar som eleverna kunde använda rakt av i sina egna uppsatser). Här nedan ser du "börjor" som visar hur eleverna kan inleda sina uppsatser:


Eleverna fick skriva under lektionstid och när de var klara fick de ut en mall som de kunde använda för att granska sin text. Mallen når du här; Mall för att granska text. När de arbetat igenom sin text lämnade de in den till mig.

Nästa steg var att introducera Aidan Chambers modell för boksamtal. Jag och skolans bibliotekarie introducerade modellen och sedan fick eleverna läsa igenom ett avsnitt i läromedlet Metafor 1, som beskriver just Chambers modell. 

Sedan introducerades novellen Början av Gun-Britt Sundström, även denna finns i Metafor 1. Novellen läste jag högt för eleverna och under min läsning fyllde de på i sina läsprotokoll som de fått ut. Du når läsprotokollen via denna länk, Läsprotokoll Chambers. Eleverna läste sedan novellen en gång till men då på egen hand och under och efter sin läsning fyllde de på med ytterligare saker i sitt protokoll.

Därefter var det dags för den andra bedömningsuppgiften, att ha ett samtal i mindre grupp. Samtalet handlade om novellen Början och eleverna fick ha med sig både novell och läsprotokoll in i samtalet. Jag agerade sekreterare och då jag gärna ville lyssna på samtalet i efterhand valde jag att spela in ljudet via en iPad. 

Efter samtalet var det dags för eleverna att återkomma till det centrala innehållet och till kunskapskraven och nu för att göra en skattning över den egna förmågan. Eleverna fick också utvärdera arbetsområdet och då genom att använda de utvärderingsfrågor som finns i Metafor 1. Här finns skattningen inlagd i en matris och denna följs av utvärderingsfrågorna, Utvärdering arbetsområde läsning.

När jag nu summerar arbetsområdet kan jag se att eleverna inte bara har lyckats riktigt bra. De har också tyckt att det både har varit roligt och lärorikt. Som lärare har jag redan fått en god kunskap om elevernas språk, om deras förmåga att skriva längre texter men också om deras förmåga att uttrycka sig muntligt. Detta är ett arbetsområde som jag definitivt kommer att återkomma till under kommande läsår. 


torsdag 7 september 2017

Läskunnighetens dag - vad passar då bättre än några lästips?

Imorgon, fredagen den 8 september, är det dags för Läskunnighetens dag. Det är den dag som firas både nationellt och internationellt. Det är också en dag som firats under lång tid. År 1946 valde UNESCO att inleda Läskunnighetens dag. I samband med firandet hålls en konferens i Paris på UNESCOS huvudkontor och i år är rubriken för konferensen, Literacy in a digital world. Det är en konferens som jag gärna skulle delta på.




I Kristianstad pågår just nu Kristianstads Bokfestival och för den som inte bara vill läsa böcker under Läskunnighetens dag utan också träffa författare rekommenderas ett besök till Kulturkvarteret. Festivalen pågår under dagarna tre. Mer information finns att läsa här, Kristianstads Bokfestival.

För att fira Läskunnighetens dag tänkte jag bjuda på några riktigt bra lästips. Först ut, några ungdomsromaner. Sedan kommer ett par tips för de yngre läsarna och allra sist tips på podd som lyfter litteratur att använda med elever i klassrummet.

Grymheten av Scott Bergstrom
Vilken cool huvudperson det är i denna bok. 17-åriga Gwendolyn står plötsligt utan någon familj, då pappan spårlöst försvinner från sitt jobb. Snart visar det sig att pappan arbetar inom CIA och försvann när han träffade en av sina kontakter under ett besök i Europa. Gwendolyn inser att CIA inte kommer att hjälpa till att hitta hennes pappa och hon bestämmer sig för att hitta honom på egen hand. 

Detta är en bok med högt tempo, med en riktigt cool huvudperson och med en story som håller rakt igenom. Läs den!




Idag är allt av Nicola Yoon
Om Natasha och Daniel som möts under en dag, den dag som ska bli Natashas sista i USA. Hon och hennes familj ska utvisas till hemlandet Jamaica, något Natasha inte alls önskar. Det är en roman om kärlek, om utanförskap, om att följa sina drömmar. Boken är berättartekniskt snyggt uppbyggd och författaren lyckas hålla läsaren trollbunden från sida ett. 



Första naturhjälpen räddar djuren av Grethe Rottböll och Anna-Karin Garhamn
I denna bok får läsaren följa Leija och Udde som hjälper djur som de stöter på i naturen. De bygger holkar till fladdermöss, hus till igelkottar och små insektsbon till insekterna. Berättande partier varvas med fakta om olika djur. De fina illustrationerna bidrar till att skapa en helhet och ett sammanhang. Detta är en bok för de som precis börjat läsa eller de som gärna lyssnar när någon i närheten läser högt.



Legenden om Tann av Niklas Krog
Detta är en serie som består av tio delar. Serien passar barn som lärt sig läsa och som vill läsa spännande böcker på egen hand. Böckerna handlar om några dvärgar och man får följa med in i en magisk värld.


Sist men inte minst ett podd-tips. Kollegan Marit Hammarland och jag driver podden Sånt vi läser (den hette förr Wendespodden) och i den lyfter vi fram litteratur som vi tänker kan passa bra att använda i undervisning men givetvis också går att läsa på egen hand. Lyssna gärna på vårt senaste avsnitt Liv efter liv!





Och för den som vill lyssna på avsnitten från förra läsåret kommer de här nedan.


onsdag 6 september 2017

Twitter-poesi in i undervisningen!

Twitter-poesi, visst låter det coolt! Poesi på twitter, poesi med få ord och få tecken, poesi som sprids i våra sociala medier. Det ska mina elever få testa i år. Jag tänker att vi ska utgå från andra poeters dikter och då gärna dikter som är korta och som kan rymmas inom twitter-gränsen på 140 tecken. 

En poet som jag tänker att vi ska närma oss är Adrian Perera och framför allt hans nya White monkey (2017). Här är en av hans dikter och har jag inte räknat fel består den av 135 tecken:

När hon inte jobbar
försvinner min mor i vårt största täcker.

Ibland lyfter jag på hennes ögonlock
för at hon ska se hur en lördag ser ut.



Men inte bara andras dikter ska vi ta hjälp av. Vi ska också ta hjälp av bilder och konstverk och så ord så klart. Att skriva en dikt utifrån ett givet ord kan vara en väg att gå. 

Vårt arbete ska rymmas inom Jag skriver och twitter-poesi kommer att vara ett moment av flera. Det blir andra året som mina elever arbetar med jagskriver.nu och redan förra året skrev jag en del inlägg om elevernas arbete. Läs gärna vidare i dem:




Har du skrivit twitter-poesi med dina elever? Dela gärna med dig av tips och idéer genom att lämna en kommentar på detta inlägg eller genom att höra av dig till mig.

lördag 26 augusti 2017

Språkplay, en ingång till det svenska språket

Har du använt dig av appen Språkplay? Om inte, måste du bara testa. 



Detta är en app som passar ypperligt att använda med elever, både barn och vuxna, som behöver lära sig det svenska språket. Appen bygger på SVT:s program och genom programmen utvecklar man det svenska språket. Låter det krångligt? Det är det inte.

Första gången du går in i appen får du ställa in din språknivå, alltså hur väl du behärskar det svenska språket. Det finns sex nivåer att välja, från nybörjare till flytande. Sedan fyller du i det språk som är ditt modersmål eller det som du bäst behärskar. I dagsläget finns det 18 språk att välja mellan.



När du gjort detta kan du börja använda appen. Du kan välja program genom att söka, genom att utgå från kategorier eller genom att börja med de som appen rekommenderar för dig. I exemplet nedan har jag utgått från Lilla Aktuellt. När jag valt program sätter jag igång det. Som elev får jag se programmet, samtidigt som texten skrivs in under programrutan. 



Är det ett ord jag inte förstår kan jag klicka på det, lyssna på det en gång till och få en förklaring både på svenska och det språk som är mitt modersmål. Jag kan sedan se vidare på programmet.




När jag sett klart programmet kan jag testa mina kunskaper genom att fylla i en "luck-text".




Det som jag gillar med appen är att den utgår från SVT:s program och att det finns program för alla åldrar. Vill man arbeta med nutidsfrågor och händelser i vår omvärld är appen också mycket bra. Det finns mycket att välja på. Jag nämnde Lilla Aktuellt ovan men man kan också använda Nyheter på lätt svenska. Jag upplever även att kombinationen film, bild, ljud, text skapar goda förutsättningar för lärande. Likaså gör elevens möjlighet att interagera med tv-programmen. 




måndag 21 augusti 2017

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör.

Det är lördag kväll. Sonen kommer fram till mig:

- Mamma, kan inte jag få bli sån som du...som skriver böcker?

Snart tog han fram sin chromebook och satte igång att skriva. Här skulle det bli en berättelse, en berättelse om Björnarna och Ormarna, två lag som möttes i en handbollsmatch. 




Den här händelsen gjorde att jag började reflektera. Det är viktigt med förebilder men det är också viktigt att visa vad man gör och hur man gör det. "Görandet" är ofta viktigare än "sägandet". Jag kan säga en sak om och om igen men vet inte mottagaren vad det praktiskt innebär blir det svårt att genomföra det. 

I undervisningen behöver man tänka på detta. Som lärare måste man modellera, tänka högt och visa VAD eleverna ska göra men också HUR de ska göra det. Eleverna måste få en förebild som de kan apa efter eller åtminstone förhålla sig till. När de har det kan de själva komma igång. Den där tröskeln, som för vissa elever är så oerhört hög, reduceras då. Det skapas bättre förutsättningar för lärande och det är ju något som vi lärare eftersträvar.

Så nu när terminen dragit igång funderar jag för fullt över min egen undervisning. Hur gör jag för att mina elever ska få de bästa förutsättningarna? Om jag vill att mina elever ska läsa, då kanske jag måste läsa. Om jag vill att mina elever ska skriva, då kanske jag måste skriva. För det är ju faktiskt så att det finns en viss sanning i det gamla ordspråket:

Barn gör inte som vi säger. Barn gör som vi gör. 


torsdag 22 juni 2017

Dags att summera ännu ett händelserikt år

Tänk vad tiden den går snabbt. Jag tycker att jag precis summerade förra läsåret. 

Det här läsåret har nästan varit än mer händelserikt än föregående. Det avslutades fint med att jag tilldelades Svenska Akademiens svensklärarpris 2017, något som officiellt ska tillkännages på Bokmässan i september. Under läsåret som gått har jag fått möjlighet att handleda kollegorna på Fordons- och transportprogrammet i Läslyftet och närmare bestämt i modulerna Språk- och kunskapsutvecklande arbete och Språk i yrkesämnen. Läslyftet har upplevts intensivt av kollegorna men också mycket positivt. Äntligen har det givits tid till det kollegiala samarbetet. Nu gäller det att bygga vidare på det som vi skapat, något vi redan planerar för. 

Jag har i min undervisning arbetat än mer med texter och gemensam läsning, något som också visat sig ge goda resultat. Eleverna har utvecklats och de flesta av dem når minst de lägsta godtagbara kunskapskraven i svenska. 

Under läsåret har jag också fått möjlighet att föreläsa en del och mina föreläsningar och workshop har uppskattats av deltagarna. Sedan har året också inneburit en del skrivande och utgivning av två böcker. Först Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning från Lärarförlaget och sedan Metafor på Gleerups förlag. 

Sedan har läsåret även innehållit inspelningar av Sånt vi läser, podden som Marit Hammarland och jag driver. I den tipsar vi om böcker som passar ungdomar. Och under året har jag också fortsatt med FB-gruppen Den digitala bokcirkeln

Nu väntar sommarledighet och för mig innebär det alltid en hel del läsning. Några böcker som jag verkligen ser fram emot att läsa är Minnet av vatten, Alex och Idag är allt





Jag hoppas att du får en härlig sommar!



lördag 17 juni 2017

Text och tanke - vi läser och skriver reflektionslogg

Snart är det dags för sommarledighet. Så härligt det ska bli. Innan dess tänkte jag dock dela med mig av en modell kopplat till skönlitterär läsning (eller egentligen till all typ av läsning). Modellen kallas "Text och tanke" och finns beskriven både här och där. Inspiration till mitt arbete fick jag av Litteraturbanken och den lärarhandledning eller metod-bok som finns på sidan. 

Det som är utmärkande för denna modell är att den utgår från den individuella läsningen och det som man som läsare fastnar för i texten. Det kan vara en formulering, en händelse eller varför inte en karaktär? Det kan vara sådant man gillar men också sådant som man absolut inte tycker om. 

Det man på ett eller annat sätt fastnar för i texten skriver man upp, förslagsvis i ett läsprotokoll och då under rubriken "Text". Det blir med andra ord citat från boken. Till citatet lägger man till sidan, så att man kan komma tillbaka till citatet om man så önskar. I läsprotokollet skriver man också in på vilket sätt man reagerar på citatet eller om man hellre vill de tankar som man har kopplat till citatet. Det gör man under rubriken "Tanke". Det kan exempelvis se ut så här:



När man arbetar på detta sätt kan man i förväg ha bestämt lässtopp, alltså att alla ska läsa fram till en viss sida. När alla läst till denna sida kan man dela in klassen i grupper och låta dem få delge varandra sina loggar. På så sätt får eleverna möjlighet att berätta om sin läsning och de kan tillsammans hjälpa till att förklara, ge varandra olika tolkningar och ibland bara bekräfta det som något sagt. 

Modellen kan sedan kompletteras med andra diskussionsuppgifter eller skrivuppgifter. 


 ***

I Den digitala bokcirkeln läser medlemmarna just nu ungdomsboken Lögnernas träd av Frances Hardinge och under sin läsning använder de modellen "Text och tanke".  Är du intresserad av att läsa ungdomsromaner, testa olika samtalsmodeller eller helt enkelt bara få tips på frågor och uppgifter till utvalda romaner får du gärna gå med i gruppen.