Mallar och instruktioner

torsdag 25 maj 2017

Svensklärare och kulturtant?

Är jag en kulturtant? Frågan ställde jag mig efter att ha läst en krönika skriven av Emmy Abrahamsson, författaren som bland annat skrivit romanen "Hur man förälskar sig i en man som bor i en buske".

I krönikan "Kulturtanten - vår tids superhjälte" (publicerad i Kristianstadsbladet fredagen den 12 maj 2017) lyfte Abrahamsson fram begreppet kulturtant och menade att kulturtanten kan ses som vår tids superhjälte. Det är hon som håller kulturvärlden levande. Det är hon som kommer på alla kulturevenemang och därmed ser till att de kan finnas. Hon är med på författarbesök, på vernissager, på konserter och på utställningar. Under min läsning av krönikan log jag vid flertalet tillfällen. Igenkänningen var hög. Kanske är det så att jag är en kulturtant. Jag är inte riktigt så gammal som de Abrahamsson lyfter fram (pensionärer) men i sinnet är jag definitivt en kulturtant.

Mina elever får uppleva kulturtanten i mig jämnt och ständigt. Jag tar med dem på utställningar, de får träffa författare och de får gå på teater. För några veckor sedan var jag iväg med mina grabbar på Bygg- och anläggningsprogrammet och tittade på musikalen Footloose. Jag vill att mina elever under sin skoltid ska få uppleva kulturens kraft och också få inblick i vad kulturlivet kan erbjuda. För mig är det en del av svenskundervisningen.

Jag tror inte jag är ensam om att ha detta kall. Ofta möter jag lärare som vill ge eleverna mer än bara det klassrummet kan erbjuda. För mig är det oerhört viktigt då många av mina elever inte tar del av kulturutbudet på sin fritid. En del har aldrig varit på en större teater och många av dem har aldrig träffat en författare. Om inte jag visar dem vad det finns för alternativ får de kanske aldrig ens upp ögonen för dem, så tänker jag. Är jag då en kulturtant? Ja, jag är definitivt en kulturtant och jag är en stolt sådan.

tisdag 9 maj 2017

Tänk så mycket bra material det finns...

I dag kommer jag att tipsa om en del länkar och material som jag brukar använda i min undervisning. Kanske hittar du något som du kan ha nytta av i ditt eget klassrum med dina elever.

Ibland vill man kunna arbeta med film i sina ämnen. Ett alternativ till att arbeta med vanliga filmer är att arbeta med kortfilm. På svt.se finns många riktigt bra kortfilmer. De byts ut då och då, så det finns hela tiden nya att välja mellan.

Som svensklärare har man med jämna mellanrum behov av att arbeta med äldre texter. Det finns riktigt bra texter att hämta via exempelvis Litteraturbanken och Projekt Runeberg. Är man intresserad av Strindbergs Ett halvt ark papper finns den numera på flera språk. Du kan läsa den eller lyssna på den.

Stor nytta har jag haft av Stockholmskällan, inte minst i historieämnet.

Vill man arbeta med de nordiska språken kan Norden i skolan vara ett riktigt bra alternativ. Där finns texter och arbetsuppgifter kopplat till två teman, "Språk & Kultur" samt "Klimat & Natur".

I svenskundervisningen men också inom NO-ämnena kan det vara intressant att arbeta med Unga reportrar, som Håll Sverige Rent står bakom.  Här finns en mängd intressanta arbetsuppgifter kopplat till just hållbarhet. Eleverna kan få träna sig i att göra poddar, skriva debattartiklar eller spela in filmer.

Jag hoppas att mina tips kommer till användning!



måndag 24 april 2017

Kulturen i siffror

Det är intressant att läsa Kulturen i siffror 2017. Speciellt intressant tycker jag det är att ta del av det som rör fritidsläsning och bibliotek. Vad har då hänt? Hur ser det ut med bokläsandet och våra bibliotek?

Det som tydligt framträder är att fritidsläsningen minskar bland den kategori ungdomar jag möter i mitt arbete som lärare på yrkesgymnasium, pojkar i ålder 16-18 år. Pojkar på gymnasiet läser allt mindre böcker på sin fritid. För fickor i samma ålder kan man de senaste åren se en motsatt trend. De läser något mer på sin fritid än vad de gjorde för några år sedan. Hur påverkar det oss som arbetar i skolan? Hur kan jag som lärare skapa intresse för böcker och litteratur? Finns det något som jag kan göra som leder till ökad fritidsläsning? Statistiken väcker många frågor.


Källa: Kulturen i siffror, 2017, s 17.


Det som också blir tydligt i Kulturen i siffror 2017 är att andelen folkbibliotek under de senaste 20 åren har minskat. Det finns idag ungefär 400 färre folkbibliotek. Parallellt med detta kan man också se en minskning av antalet utlån. Vad händer när antalet bibliotek minskar? Kan det påverka våra läsvanor och våra möjligheter att läsa på fritiden? Leder en minskning av antalet bibliotek till en minskning av utlån men också en minskning av fritidsläsningen? Någon som vet mer om detta och kan dela med sig av sin kunskap?


måndag 17 april 2017

Vi läser och samtalar!

Våren 2016 startade jag FB-gruppen Den digitala bokcirkeln.  Målet var att skapa en samlingspunkt där lärare och bibliotekarier skulle kunna mötas för att diskutera nyskriven ungdomslitteratur. Sedan starten har vi hunnit samtala om en mängd böcker. Många av dem är diskuterade i HangOuts, vilka går att se via min YouTube-kanal men en del är också diskuterade direkt i gruppen på Facebook. Nedan kan ni få se och höra ett samtal om Shaun Tans författarskap. 




För att nu fler ska kunna ta del av de samtalsfrågor som är framtagna till böckerna har jag, under min flik "Mallar och instruktioner", lagt in dem. Du kan hitta frågor till exempelvis Christina Lindström Jack, till Jessica Schiefauers När hundarna kommer och till Fredrik Backmans Björnstad. Det är bara att botanisera och plocka det som du tänker att du kan ha nytta av! Och vill du gå med i Den digitala bokcirkeln är det bara att hänga på. Inom kort ska vi samtala om Schiefauers Pojkarna. Det vill du inte missa!





onsdag 5 april 2017

Skönlitteratur för att lyfta ”svåra” frågor!

Att arbeta med skönlitteratur i alla skolämnen är något som jag förespråkar. Jag undervisar själv i svenska och historia och under mina lektioner finns alltid litteraturen med. Nyligen läste jag högt ur På västfronten intet nytt, Remarques klassiska bok, när jag introducerade första världskriget. Eleverna lyssnade intresserat. - Var det så det gick till? frågade en elev mig efter läsningen.

Litteraturen skapar frågor men kan också hjälpa eleverna att få en förförståelse för ett ämne eller ge dem möjlighet att få se en händelse eller en situation ur ett annat perspektiv. Litteraturen kan också vara en hjälp när man som lärare vill ta upp frågor som kan upplevas som ”svåra”.

I vår har två av mina kollegor arbetat med ett arbetsområde som rör sexualitet, sex och samlevnad inom ämnet Naturkunskap. Utgångspunkt var denna del ur det centrala innehållet:

·       Naturvetenskapliga aspekter på, reflektion över och diskussion kring normer, rörande människans sexualitet, lust, relationer och sexuella hälsa.

I samband med planeringen av arbetsområdet frågade de om jag hade något tips på en skönlitterär bok som skulle kunna användas. Då jag nyligen hade läst ungdomsromanen Golden boy. Ljudet av något som spricker av Abigail Tarttelin, tipsade jag dem om den. 




I romanen får man möta Max som föds som intersex, alltså i en kropp som inte går att könsbestämma. Den skulle definitivt kunna användas i detta arbetsområde, tänkte jag. Sagt och gjort. De lånade boken av mig och i samråd valde vi ut ett par utdrag som de skulle läsa högt.

Det kollegorna ville få till med det skönlitterära inslaget var diskussioner. Diskussionerna skulle byggas upp genom EPA-modellen (Enskilt – Par – Alla). Förutom Golden boy användes också utdrag ur den norska ungdomsserien SKAM, där man får möta Isak och Eskild som båda är homosexuella.

Genom skönlitteraturen och filmklippen kunde eleverna diskutera rätten att få vara den man är men också frågor om normer och värderingar och hur de påverkar oss när vi möter ”den andre”. Diskussionerna blev riktigt bra och de gav eleverna möjlighet att få utlopp för frågor och tankar inom ett ämnesområde som ibland kan upplevas som ”svårt”.

onsdag 29 mars 2017

Varför avsluta med samtal i mindre grupp?

Många av er som följt mina inlägg vet att jag gillar Aidan Chambers modell för boksamtal.  När det var dags att avsluta vår gemensamma läsning med Johan Unenges serieroman Mitt extra liv valde jag och skolans bibliotekarie därför att använda just Chambers modell. Det är en modell som är mycket enkel att använda och det är en modell som utgår från elevernas tankar och erfarenheter. Är det så att du är intresserad av att läsa in dig på modellen kan du alltid läsa i Aidan Chambers böcker men du kan också läsa om den i boken Mötet med texten. Inkluderande läsundervisning (s 37-55). I den beskriver jag hur jag konkret arbetar med modellen. 



Idag var det då dags för eleverna att ha sina samtal i mindre grupp. Jag hade 7-8 elever/grupp och höll på lite kortare tid än vanligt (40 minuter). Det var många intressanta tankar som eleverna lyfte fram och det allra bästa var att de kunde hjälpa varandra fylla i alla frågetecken och oklarheter. Med sig hade de sina läsprotokoll som de fyllt i för hand. Ett av protokollen ser ut så här:




Efter att eleverna fyllt på med alla sina tankar på tavlan och kopplat samman det som hörde ihop med vartannat såg klassrumstavlan ut så här:






Precis som vanligt fick också mina elever utvärdera samtalsmodellen. De fick sätta in den på en skala mellan 1 och 5. Riktigt roligt var det att 79 % av dem gav modellen en 4:a eller 5:a och lägger jag till de elever som gav modellen en 3:a blev procentsatsen 93 %. Det eleverna gillar med modellen är att de får hjälp att tolka och förstå intrigen och det som huvudpersonen är med om. Alla deras frågetecken blir uträtade. De tycker också om att de får höra hur andra har tolkat de händelser som äger rum då det ger dem nya perspektiv på handlingen. 

Dagens samtal handlade mycket om romanens slut, om att läsa mellan raderna och hur man kan se på Abdis och Mattias relation samt relationen mellan Alva och Mattias. 

torsdag 23 mars 2017

Gemensam läsning, då är alla med på tåget!

 ”…och så slutar serieromanen Mitt extra liv.”





Jag har precis läst de sista sidorna högt för mina elever. Det blir dags för att arbeta med frågorna till det sista lässtoppet. Som vanligt skriver eleverna på sina Chromebook i det dokument som de döpt till "Berättelser som förändrar". De funderar över:

Lässtopp 6 sidan 291:
1. Slutade boken som du trodde?
2. Hade boken kunnat sluta på något annat sätt? Hur i så fall? Förklara.
3. Påminde boken om något annat du har läst eller sett eller kanske själv varit med om? Berätta.


Även om boken nu är färdigläst är inte vårt arbete färdigt. Vi ska fortsätta och vi gör det genom boksamtal enligt Aidan Chambers modell. Eleverna har under vår gemensamma läsning fått ut post it-lappar som de kunnat stoppa in i boken på de ställen där det funnits saker som de reagerat på. De har också haft läsprotokoll som de successivt kunnat fylla i.




På onsdag nästa vecka kommer våra samtal att äga rum. De genomförs i mindre grupp (8 elever i varje) och varje grupp har ungefär 45 minuter till sitt förfogande.

Redan nu har jag kunnat ta del av elevernas tankar om boken. Jag har allas läsloggar i Drive och kan där läsa om spirande kärlek, hur det känns i kroppen när man bli kär, hur svårt det är att veta vad som är rätt eller fel och hur eleverna själva skulle ha gjort om de varit i Mattias kläder. Det ska därför bli riktigt spännande att få vara en del i de kommande boksamtalen. Vad är det för saker de kommer att lyfta? Vad är det de gillar eller kanske ogillar? Vilka frågetecken finns och har de hittat några mönster eller kopplingar?


Som vanligt blir utgångspunkten för samtalen just elevernas tankar. Det är deras läsning som är i fokus. De ska få dela med sig av den men också ta del av de andras läsning. Joseph Conrad lär ha sagt att läsaren skriver halva boken. Undrar hur elevernas "skrivande" av Mitt extra liv ser ut. På onsdag vet jag!