Mallar och instruktioner

söndag 26 februari 2017

Gemensam romanläsning i Svenska 1

Tillsammans med skolans bibliotekarie arbetar jag just nu med ett läsprojekt i kursen Svenska 1. Vi genomför det i en Byggetta som består enbart av grabbar. I det här inlägget kommer jag att beskriva vår arbetsgång och dela med mig av en del frågor och material. 

Läsprojektet är en del av skolans arbete med Läsrörelsens Berättelser som förändrar.  Om Berättelser som förändrar har jag tidigare skrivit ett par inlägg och du får gärna läsa vidare i dem för att få mer information:

http://jennypawendes.blogspot.se/2016/09/bokmassan-2016-med-boktips.html

http://jennypawendes.blogspot.se/2017/01/ar-du-en-empatisk-varldsmedborgare.html

Under vårterminens början planerade bibliotekarien och jag läsprojektet. Vi enades om att vi skulle använda en serieroman, då det var en helt ny typ av text för mina elever. Vi bestämde också att vi skulle arbeta med högläsning, lässtopp och med diskussionsfrågor. Romanen vi valde var denna:



Vad har vi då gjort? Vi inledde första lektionen med att gå igenom varför vi skulle läsa romanen, vem författaren var och hur vår gemensamma läsning och vårt arbete med romanen skulle gå till. Efter vår introduktion kan man säga att flera av eleverna var måttligt roade. De fick alla skriva en första reflektion kring sina förväntningar och så här kunde det stå:

"Det kommer att vara långtråkigt och ointressant för jag läser inte böcker."
"Jag har inga förväntningar."
"Det verkar vara en bok som är långtråkig, för den är tjock och inget kul kommer att hända på länge."

Någon visade ett visst intresse och skrev så här:
"Jag tror att boken kommer att vara intressant och bra."

Efter en sådan uppstart skulle man kunna tänka att fortsättningen blev lika uppgiven men icke. Kommande lektion inledde jag med högläsning och grabbarna satt knäpptysta under min läsning. De hade boken framför sig och följde med i den. De hade också fått ut ett antal tomma post it-lappar och på dessa kunde de skriva upp sådant de reagerade på under min läsning. De hade också kommande lässtoppsfrågor framför sig. 

När jag läst de första 59 sidorna fick de besvara frågorna som tagits fram och här är frågorna:


Som du ser är den sista frågan (fråga 6) kopplad till sådant eleverna själva reagerat på under min högläsning. Det som de skrivit upp på sina post it-lappar kunde de alltså lägga in under denna punkt.

När alla skrivit klart var det dags för första diskussionsfrågorna och de genomfördes i grupper om tre.


Eleverna var mycket aktiva under gruppdiskussionerna. Någon i gruppen skrev korta anteckningar och när vi sedan återsamlades i helklass fick vi ta del av de olika gruppernas åsikter. Det visade sig inte vara helt lätt att besvara frågorna. Ofta kunde man se frågan ur flera olika perspektiv.

Än en gång fick eleverna reflektera över romanen och den gemensamma läsningen och till vår glädje visade sig de flesta av eleverna tycka att romanen och den gemensamma läsningen och bearbetningen var positiv. De skrev exempelvis så här:

"Boken vara vara bra när vi nu kommit in en bit i den. Den verkar bli bättre och bättre."
"Jag tycker att texten är väldigt bra skriven och det ska bli intressant att få fortsätta följa huvudpersonen och hans upplevelser."
"Boken verkar bli bättre och bättre ju längre in i den man kommer."
"Jag tycker att boken har varit bra."


Kommande lektion var det dags för högläsning igen och denna gång valde vi att dela klassen i två grupper, där jag läste för ena halvan och bibliotekarien för andra. Även denna gång fungerade högläsningen mycket bra. Om eleverna hade velat läsa på egen hand fanns det möjlighet till det men alla ville lyssna på högläsningen. Precis som vid förra tillfället hade eleverna post it-lappar framför sig så att de kunde skriva upp sådant de reagerade på. De hade också frågorna till lässtoppet på sina bänkar. 

Efter högläsningen fick de besvara frågorna till lässtopp 2:


När vi nu under vecka 9 träffar eleverna igen är det fortsatt arbete med romanen som gäller. Vi kommer att läsa vidare, ha lässtopp och diskussionsfrågor. 

Du kanske undrar kring det här med högläsningen. Jag har valt att låta alla läsning genomföras under lektionstid. Jag har också valt att högläsa hela romanen. Det för att alla ska läsa i samma takt. Detta upplägg passar mig och den grupp där läsprojektet genomförs. Med detta inte sagt att det passar alla andra. 

Bra att veta är att mina pass är ca 1,5 timme långa. Jag hinner läsa (ca 30 minuter), eleverna hinner skriva ner sina svar (kanske 15-20 minuter) och ibland hinner vi också med gruppdiskussionerna (30 minuter). Under läsprojektet är det endast romanen vi arbetar med på svensklektionerna.  

Jag skulle gärna ta del av hur ni arbetar med gemensam läsning och med läsprojekt. Lämna gärna kommentarer här på bloggen.




lördag 11 februari 2017

1800-talet, vad hände då egentligen?

För några veckor sedan hade jag precis avslutat ett arbetsområde i historiekursen (revolutionerna) och det var dags att ge sig i kast med ett nytt. Jag hade två veckor på mig att arbeta med något för sedan var det dags för studiebesök med eleverna och veckan därpå sportlov. Totalt hade jag 4.5 timmes undervisning till mitt förfogande. 3 timmar ena veckan och 1,5 timme andra. Jag funderade länge på vad jag skulle göra och hur jag skulle göra. Ett tretimmarspass är inte att leka med. I klassen finns 24 grabbar som behöver tydlig struktur, hjälp med att fokusera och som behöver få arbeta aktivt för att inte börja klättra på väggarna.

Jag tog fram styrdokumenten, läste igenom syftestexten, det centrala innehållet för kursen och de kunskapskrav som finns till. Följande fastnade jag för:


Eleverna ska också ges möjlighet att utveckla förståelse av olika tiders levnadsvillkor och förklara människors roller i samhällsförändringar. Undervisningen ska därför ge eleverna möjlighet att utveckla förståelse av och värdera hur olika människor och grupper i tid och rum har använt historia, samt möjlighet att reflektera över kulturarvets betydelse för identitets- och verklighetsuppfattning. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att presentera resultatet av sitt arbete med hjälp av varierande uttrycksformer, såväl muntligt som skriftligt samt med hjälp av modern informationsteknik. (ur syftestexten)

Industrialisering och demokratisering under 1800- och 1900-talen samt viktiga globala förändringsprocesser och händelser, till exempel migration, fredssträvanden, resursfördelning och ökat välstånd, internationellt samarbete, mänskliga rättigheter, jämställdhet, kolonialism, diktaturer, folkmord och konflikter. (ur det centrala innehållet)


Utifrån detta valde jag att ta fasta på 1800-talet och den övergripande frågan, vad hände då egentligen? Jag gav eleverna en kort introduktion till 1800-talet. Jag kopplade samman det med revolutionerna och det vi pratat om i tidigare arbetsområde. Därefter presenterades uppgiften. Eleverna skulle i grupper få fördjupa sig i 1800-talet utifrån ett givet tema, ta fram en Google Presentation och sedan redovisa sitt tema genom en muntlig gruppredovisning (ca 5 minuter lång). Varje grupp skulle också ta fram fem frågor till sin egen presentation. Grupperna bestod av fyra elever och det grundmaterial som de fick ut var:

- tematiska filmer om 1800-talet. Jag valde att använda mig utav Max 1800-tal som är utgiven av ur.se och består av sju olika filmer. Varje film är knappt 30 minuter lång.
- sökord till ne.se
- läroboken (vi använder Mittpunkt Historia 1 50 p från Studentlitteratur)

De fick också ut några övergripande frågor:


Jag har aldrig sett eleverna arbeta så aktivt som de gjorde under tretimmarspasset. De satte igång med att se filmerna, skriva ner korta anteckningar, läsa i läroböckerna, slå upp i ne.se och de googlade. Presentationer togs fram och sakta med säkert började deras kommande redovisningar att ta form. När de tre timmarna började gå mot sitt slut hade alla grupper fått fram information och förberett en muntlig redovisning.



När det sedan var dags för nästa lektion (veckan efter) fick grupperna 20 minuter på sig att förbereda det sista i sina redovisningar. Därefter satte redovisningarna igång och efter det fick eleverna reflektera kort kring sitt arbete och denna form av uppgift. De fick ut fyra frågor som handlade om vad de tyckte om denna typ av uppgift, hur de tyckte att gruppen hade arbetet, vad de hade kunnat förbättra och vad de skulle tänka på till kommande uppgifter. Alla svarade och det kunde exempelvis se ut så här:




Min egen reflektion efter detta arbete är att:

- det gav bra resultat (eleverna lyckades få med mycket i sina redovisningar med tanke på den korta tid de faktiskt hade på sig)
- eleverna fick arbeta med elever de i vanliga fall inte arbetar med (jag hade alltså gjort alla gruppindelningar i förhand)
- eleverna arbetade aktivt då de visste att de hade begränsat med tid på sig
- eleverna fick inblick i vad som hände under 1800-talet
- eleverna fick använda olika former av text (film, bok, internet) för att få fram information
- eleverna fick möjlighet att använda den digitala tekniken i sina redovisningar (Google Presentation)

                                                                  * * * * *